Motioner i Andra Kammaren, N:o 38 (Motion 1893:38 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.

N:o 38.

,• ;i.’jfi: 1 f*''ilt;r >>; • r.iliifh ) ii jiibf” u: j»; i u.^,. in i i 7 i; '' ! i 7

Af herr 0. A. Brodin, om befrielse från konsulatafgiften för
svenska fartyg och beviljande af ett förslagsanslag till
ersättning härför.

Ug. .-"b ; uu>« .''•; ,.i • -b.. . .. .. -btlvb! j.iV

Under 1888 års riksdag tog jag mig friheten att i denna kammare
väcka en motion (n:o 42), i hvilken jag på grund af i densamma anförd
motivering, hvartill jag anhåller att få hänvisa, föreslog, »att Riksdagen
behagade besluta, att svenska fartyg från och med 1889 befrias
från att erlägga den i § 103 af Kongl. Maj:ts nådiga förordning angående
konsulatväsendet af den 4 november 1886 bestämda afgift af 6 kronor
35 öre per registerton, samt att motsvarande belopp må konsulatkassan
tillskjutas af statsverket».

Andra Kammarens tillfälliga utskott n:o 3, till hvilket denna
motion remitterades, afstyrkte densamma i sitt utlåtande n:o 11, hufvudsakligen
af det skäl, »att utskottet icke varit i tillfälle att förskaffa sig
upplysning angående storleken af de afgifter, svenska fartygen årligen
utbetala till de aflönade konsulerna och vice konsulerna».

Under 1889 års riksdag väckte jag en motion (n:o 80), till hvilken
jag anhåller att få hänvisa, i samma syfte. Denna motion öfverlemnades
till Andra Kammarens tillfälliga utskott n:o 3, som afstyrkte
aflåtandet af en skrifvelse till Kongl. Maj:t af det skäl, att utskottet
förestälde sig, att de personer, som fått i uppdrag att verkställa den
af Riksdagen begärda undersökningen och utredningen af den svenska
sjöfartsnäringens tillstånd och sättet för dess upphjelpande, jemväl skulle
taga under öfvervägande frågan om konsulatafgifterna.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 38. 17

Under 1892 års lagtima riksdag väckte jag åter en motion (n:o 198),
till hvilken jag äfven anhåller få hänvisa och hvari jag vördsamt
föreslog:

»att Riksdagen behagade besluta att i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, det Kongl. Maj:t måtte taga i öfvervägande, om icke de svenska
fartygen kunde befrias från erläggandé af den med 6 kronor 35 öre per
registerton utgående konsulatafgiften och derom till Riksdagen göra
framställning; samt att äfven taga i beaktande, huru vida icke en ombildning
af konsulatväsendet kunde ske i sådant syfte, att flera aflönade
konsulat upprättades och besattes med lämpliga personer af svenske
eller norske män».

Denna motion remitterades till Andra Kammarens tillfälliga utskott
(n:o 3), som i sitt utlåtande (n:o 24) relaterade föregående, åberopade
motioners behandling samt derefter anförde, att sjöfartsnäringskomitén
i sitt betänkande af den 12 september 1890 uttalar, att det vore önskligt
att någon lindring för vår sjöfart kunde beredas genom konsulatafgifternas
nedsättning. Med hänsyn till frågans unionella beskaffenhet ansåg
sig komitén vara förhindrad föreslå några större förändringar, utan
inskränkte sig till att hemställa:

l:o att konsulatafgiften minskas eller bortfaller för det antal tons,
hvarmed ett fartygs drägtighet öfverskjuter 750 tons;

2:o att fartyg, som under ett kalenderår flera gånger besöker
samma hamn, må vara befriadt från att der vidare erlägga konsulatafgift,
så snart de afgifter, som under året derstädes blifvit för fartyget
erlagda, tillsammans uppgå till fyra gånger beloppet af hel konsulatafgift; 3:o

att fartyg likaledes må vara fritaget från erläggande af konsulatafgift,
då den last, som fartyget i hamn lossar eller lastar, understiger
en viss mindre, i förhållande till fartygets drägtighet faststäld
qvantitet, t. ex. en tiondedel af fartygets afgiftspligtiga drägtighet; samt

4:o att fartyg ej i något fall må beläggas med högre konsulatafgift,
då både lossning och lastning företagas i en hamn, än då blott
endera af dessa förrättningar utföres.

Någon bestämmelse på grund af detta sjöfartsnäringskomiténs
förslag har ej ännu blifvit kungjord.

Utskottet meddelar, att de svenska fartygen under år 1890 betalade
kronor 169,634 i konsulatafgifter, och anför vidare:

»Med afseende på fördelarne af konsulatväsendets utveckling i
rigtning att anställa aflönade konsuler till större antal, än nu är fallet,
torde allmänna meningen vara fullt bestämd. Här ofvan har anförts
Bih. till Riksd. Prot. 1893. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 7. Höft. 3

18 Motioner i Andra Kammaren, N:o 38.

ett uttalande härom af 1890 års sjöfartsnäringskomité, som dervid åberopade
sig äfven på 1875 års svensk-norska komité för konsulatväsendets
ordnande. Ännu bestämdare yttrar sig norska indredepartementet
till innevarande års storting.»

Utskottet medgifver, att berörda frågor äro förtjenta af stor uppmärksamhet,
men afstyrker motionen af det skäl, att det anser, att en
svensk-norsk utredning i vidsträcktare mån, än hvartill motionen gifver
anledning, är af omständigheterna påkallad. Cj.

Det har anförts, att den utgående konsulatafgiften vore så ringa
i förhållande till fraktbeloppet, att densamma ej borde kunna anses
föi- betungande. Detta påstående kunde hafva sitt berättigande under
förflutna tider, då det hufvudsakligast fans endast segelfartyg, som
mången gång endast besökte 2 å 3 hamnar om året, men annorlunda
är förhållandet nu, sedan ångfartygen mer och mer undanträngt segelfartygen.
Särskildt skadligt verkar bestämmelsen om konsulatafgiftens
erläggande vid månadsbefraktningar. Det är numera ganska vanligt,
att en befraktare förhyr ångfartyg per månad, och åligger det då rederiet
att bekosta fartygets underhåll samt besättningens aflöning, hvaremot
befraktaren bekostar kol, lastnings- och lossningskostnader samt
alla hamnutgifter och öfriga kostnader. Då dylik befraktning oftast
afser kortare resor, kan det hända, att fartyget besöker olika hamnar
en gång i veckan, och blifva då konsulatafgifterna ganska höga. En
befraktare föredrager naturligen i sådant fall andra nationers, t. ex.
Englands, fartyg, som ej hafva dylik skatt att erlägga, eller erbjuder
eu motsvarande lägre frakt. Svenska fartyg komma sålunda i en sämre
ställning än andra nationers, med Indika de konkurrera, och då fraktmarknaden
nu är så nedtryckt, att fartygen i många fall ej lemna
någon behållning, framgår tydligt det obilliga i denna skatt på fartyg.

Då den med 6 kronor 35 öre per regis^erton utgående skatten på
transportmedlet fartyg ej har någon motsvarighet, i det att någon skatt
på andra transportmedel, såsom jernvägsvagnar, åkdon m. m., ej finnes,
synes det vara billigt och rättvist, att densamma afskaffas.

Under urtima riksdagen i fjol beslöts, att de af jordbruket utgående,
sekelgamla grundskatterna skulle afskrifvas. Jag hemställer
vördsamt, huru vida icke större och rättvisare skäl finnas för afskaffande
af denna skatt på fartyg, särskildt då man tager i betraktande, att
ifrågavarande skatt pålagts på administrativ väg utan Riksdagens hörande.
Enligt mitt förmenande måste detta vara i strid med1 grundlagens
föreskrift och utgöra ett ytterligare, kraftigt skäl för dess afskaffande.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 3S.

Med stöd af hvad jag i denna och här ofvan åberopade motioner
anfört, tager jag mig friheten vördsamt föreslå,

att Riksdagen behagade besluta, att svenska fartyg
från och med 1894 befrias från erläggande af den
konsulatafgift af 6 kronor 35 öre per registerton, som
nu utgår, samt att ett förslagsanslag, beräknadt att
ersätta det bidräg, konsulatkassan härigenom går förlustig,
upptages i riksstaten för 1894 att för sagda
ändamål användas. -i «« i ^

-•\ n '' * A V'' : v f{ »Il 11 '' V?''.’’ ''• 1 ’• Uv **»*»'' •*»*" i * * ■*-- ■ —

Om remiss till statsutskottet anhållen.

Stockholm den 24 januari 1893.

i t a v i x>»n ^ * i ; i «I ♦ i t • ! ». ■

O. A. Brodin.

,b"7tu j<-.b c-ibfiiii ‘ib''- U- Jv- "ti Uf-uay-a.t

ft''P1 (i 1 !il i)"'' !.H - i M!‘ it IO >1 • ) n-i -ib; ,.-M '' f ■''U !: ■ • f; sf / eu; Vi i

_ J rit,,! ,,,bm! i ,b i;i (ii

; Mi-i M - 1 ‘‘ i:-f. ■•:■■■> : m"1 \ ;;U''

! §•-»,'' \K''f AV. ••■•HM. J r.i , i • ’ t. o . -1 ;::;; i till- -*• ■ *:: i P h>-? - ■ * u»fM> i

'' *h 11 * bl» i- b-.*;,. o---;)''''

f 1 ‘I .. ,; ‘ , . • , . . , , i - T • / •1 .. i . i

“ H M : !!*>• • l.ibHlil 1 . si '' '' : l : 1 I *'' • ’ »1 '' o »*'' ’1 -i O l

f i;l • ii:

Jtif-ftf''?: » ■

''i ''*>•!

i. * i■''i■i i* i