Motioner i Andra Kammaren, N:o 36 (Motion 1895:36 Andra kammaren)

•20

Motioner i Andra Kammaren, N:o 36.

N:o 36.

Af herr A. F. Liljeholm, om anvisande för år 1896 af ett
anslag å 3,000 kronor till understöd åt läroanstalter, som
utbilda lärarinnor i hushållsgöromål.

Då Kongl. Maj:t i sin till 1892 års lagtima Riksdag aflåtna proposition
angående statsverkets tillstånd och behof äskade ett anslag af
5,000 kronor för beredande af undervisning i huslig ekonomi åt eleverna
i den vid Högre lärarinneseminariet anordnade fjerde årskursen,
framhölls med rätta, att detta läroämnes införande derstädes vore af
flera skäl önskvärd!-. »Derigenom» — säges det i statsrådsprotokollet
(sid. 170) — »skulle åt den uppväxande qvinliga ungdomen gifvas bättre
förutsättningar för utöfning af det husmoderliga kallet, än den hos oss
vanliga qvinliga uppfostran vore egnad att gifva. Intresset för det nya
bildningsmedlet hade på många ställen i landet vaknat, men et-t hinder
för dess användning vore bristen på kompetenta lärarekrafter. Det
vore emellertid för sakens framgång af största vigt, att fullt skickliga
lärarinnor finge den om hand.» Hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit,
förordades enhälligt af statsutskottet och bifölls sedan utan diskussion
af Riksdagen.

Ändamålet med omförmälda läroämnes införande vid Högre lärarinneseminariet
var att utbilda lärarinnor för undervisning i hushållsgöromål
vid de högre flickskolorna. Men frågan har under det senaste
decenniet blifvit upptagen äfven på folkskolans dagordning. Att den
är af stor vigt, bevisas bäst deraf, att icke endast pedagoger, utan äfven
statsmän och nationalekonomer numera egna synnerlig uppmärksamhet
deråt. I Frankrike och Belgien har regeringen tagit- den om hand, i
England och Skottland regeringen och kommunerna, i Tyskland och

Motioner i Andra Kammaren, N:o 36. 21

Schweiz . föreningar och enskilda, öfverallt anses den som eu sak af
största vigt.

Första försöket i vårt land gjordes i Stockholm 1881, der saken
så utvecklat sig, att för närvarande undervisning i hushållsgöromål meddelas
i 4 folkskolor. Tio år senare inrättades ett skolkök i Göteborg,
hvarest öfver 400 flickor från stadens folkskolor åtnjutit dylik undervisning.
Exemplen från Stockholm och Göteborg hafva bland andra
orter, följts af Malmö, Nyköping och Lysekil. Carnegieska sockerbruket
i Göteborg och Domnarfvet i Dalarne hafva inrättat skolkök för
sina arbetares döttrar. Häraf framgår, att det nya bildningsmedlet omfattats
med intresse såväl på landsbygden som i städerna.

Vid inrättande af dylika undervisningsanstalter har det emellertid
varit förenadt med icke ringa svårighet att anskaffa fullt dugliga
lärarinnor. Och man kan väl knappast begära, att kommuner och
enskilda, hvilka hittills sökt afhjelpa denna brist, i längden skola utan
något understöd från statens sida för det allmännas väl vara villiga att
bekosta utbildning af större antal lärarekrafter, än de sj elfva behöfva.
Innan jag framställer mitt förslag hvad Riksdagen för den goda sakens
befrämjande bör göra, må det tillåtas mig att i största korthet andraga
några af de skäl som tala för en sådan hemställan.

I ett berömdt arbete af den franske statsmannen och pedagogen
Jules Simon heter det bland annat: »Qvinnornas egentliga uppgift är
att vårda man och barn, trösta, uppmuntra, sköta hushållningen, utgifva
och spara pa rätt sätt samt noga afpassa utgifterna efter inkomsterna.
Hvar och en som har någon erfarenhet vet, att en klok och omsorgsfull
hustru kan hålla hemmet rent och behagligt med ringa omkostnader,
under det att en arman med dubbla och till och med tredubbla
inkomster låter allt gå under och ej kan bereda man och barn glädje
och trefnad».

Man vågar tryggt påstå, att hustrurnas bristfälliga kunskap i hushållsangelägenheter
är en af de väsentligaste orsakerna till arbetsklassens
dåliga ställning. Häraf kommer det ofta, att förmågan och lusten
att, arbeta förlamas samt svaghet och sjuklighet inträda. Lägges härtill
att bostaden är osnygg och vanvårdad, kläderna smutsiga och trasiga,
så försvinner sinnet för ordning och renlighet hos både stora och
små; mannen drifves ur det obehagliga hemmet till krogen och barnen
ut på gatan. Mången man, som ej haft dåliga anlag från början, blir
på så sätt drinkare och månget barn en dagdrifvande vilde. Man får
dock icke föreställa sig, att en qvinna, blott derför att hon födes som
qvinna, af naturen är utrustad med de nödiga förutsättningarna för vårlök.
till Itiksd. Prof. 1895. 1 Sami. 2 Afd. 2 Kand. 11 Höft. 4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 36.

den af ett hem. Huru många familjer skulle ej känna sig lyckligare,
om husmodern redan i barndomen blifvit förberedd för sin verksamhet!

Med stöd af dessa jemte många andra skäl synes mig Riksdagen
böra bidraga till utbildning af lärarinnor, som kunna bibringa i skolåldern
varande flickor ökad duglighet i hushållsgöromål.

På grund af det anförda får jag härmed föreslå,

att Riksdagen måtte besluta:
dels att för år 1896 anvisa ett anslag af 3,000
kronor att användas till understöd åt läroanstalter,
som utbilda lärarinnor i hushållsgöromål med särskilt,
afseende fäst vid folkskolans flickor;

dels att öfverlemna åt Kongl. Maj:t att fördela
detta anslag samt att bestämma de närmare vilkoren
för understödets åtnjutande.

Stockholm den 24 januari 1895.

A. F. Liljeholm.

Häri instämma:

J. Persson. Edv. Svensson.

STOCKHOLM, [''. A. NYMANS EFTERTRÄDARES TRYCKERI, 18 95.