Motioner i Andra Kammaren, N:o 34

Motion 1896:34 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 34.

3

K:o 34.

Af herr O. Larsson i Mörtlösa, om skrifvelse till Kongl. Maj:t
angående tiden för indelta arméns och andra värnpligtsklassens
vapenöfningar.

Under sistlidet år har åtminstone i mellersta delen af vårt land den
indelta armén och andra årsklassen af de värnpligtige varit inkallade till
vapenöfning under den tid, då vårsädesbergningen som bäst pågått, således
under den för jordbrukaren brådaste delen af året. Att ett sådant arrangement
förorsakat ett berättigadt missnöje, kan ej vara förunderligt: Ty ehuru
arbetskrafterna för jordbrukaren behöfvas under hvilken tid af sommaren
som helst, så hopa sig dock jordbruksgöromålen vid tiden för vårsädesbergningen
och höstsådden eller i slutet af augusti och början af september.
Stammanskapet tages bort från sina torp vid tiden för inbergningen af dess
gröda, hvilket arbete under öfningstiden åligger rust- och rotehållare, som
således få ytterligare ökning i sitt arbete, hvartill kommer, att det äfven
är fördelaktigare och lämpligare för karlen att sjelf få verkställa skörden
vid sitt torp. Att de värnpligtige tagas bort från jordbruksarbetet under
en tid, då grödan står färdig att skäras, kan icke heller verka annat än ovilja.

Om de bördor, som förorsakats genom 1892 års urtima Kiksdags
beslut, kännas svåra att bära, så kan det icke vara mer än rätt och billigt
att söka göra dessa bördor så drägliga som möjligt, der det utan olägenhet
kan ske. Före år 1895 har de värnpligtiges andra årsklass vapenöfvats
omedelbart efter det den första slutat sina vapenöfningar, eller i medio af
juli månad, och har då andra årsklassen slutat i första hälften af augusti,
hvarigenom alla värnpligtige haft tillfälle till arbetsförtjenst under den tid,
då arbetskrafterna bäst behöfvas och arbetet således bäst betalas.

4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 34.

Nu kan det visserligen invändas, att stammanskapets och andra årsklassens
vapenöfningar någon gång afslutas med fälttjenstöfningar, hvilka
lämpligen böra förläggas till hösten, då grödan är inbergad, detta i akt och
mening att ej under dessa öfningar förorsaka skada på den växande grödan.
Men icke var skörden inbergad förlidet år, då dessa öfningar pågingo, och
att förlägga dem till en senare tidpunkt på hösten torde vara olämpligt,
emedan väderleken vanligen lägger hinder i vägen derför. Deremot torde, i
likhet med hvad under flera föregående år skett, det ej möta så stora
svårigheter om stammanskapet och de värnpligtiges andra årsklass inkallas
till vapenöfningar omedelbart efter det första årsklassen afslutat sina.

Då denna fråga är af den beskaffenhet, att den icke kan komma under
Riksdagens lagstiftningsrätt, får jag vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,
det täcktes Kongl. Maj:t vidtaga sådan åtgärd, att den
indelta arméns och andra värnpligtsklassens vapenöfningar
ej må förläggas till den brådaste skördetiden.

Stockholm den 24 januari 1896.

Oscar Larsson.

Häruti instämma:

C. J. Jakobson. G. E. Johansson.

Carl Rydberg. J. Ericsson.

Gustaf Anderson.

P. G. Petersson.