Motioner i Andra Kammaren, N:o 33 (Motion 1897:33 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 33.

N o 33.

Af herr S. J. BoéthillS, om tullfrihet för ämnet thoriumniirat.

År 188G uttog C. Auer v. Welsbach patent å framställandet af s. k.
»gasglödkroppar» eller »glödnät», hvilka utgöra ett ypperligt belysningsmedel
och vunnit en storartad användning. Under liera år var det Auerska
fabrikatet det enda i sitt slag. som fans att tillgå i handeln, men
omkring år 1892 började försök göras att framställa glödnät genom andra
blandningar än de af Auer patenterade, och detta med sådan framgång, att
nu glödnät kunna tillverkas på eu mängd sätt utan kollision med Auers
patent. Till följd häraf hafva också, särskildt i Tyskland, talrika gasglödljusfabriker
uppstått. Äfven i Sverige finnas från och med 1890 sådana
— en i Upsala och åtminstone en i Stockholm — och hafva de svenska
fabrikaten, såsom framgår af intyg, som skola meddelas bevillningsutskottet,
visat sig kunna täfla med de bästa utländska och vida öfverträffa mängden
af de från Tyskland importerade. Den svenska tillverkningen borde
då, synes det, genom sin egen beskaffenhet kunna bestå i kampen med
den utländska, och det är att hoppas, att så äfven skall ske, om den blott
får verka under något så när likstälda förhållanden. Detta är emellertid
nu icke fallet. Under det att t. ex. de tyska fabrikerna hafva sina materialier
tullfria och deras fabrikat ej äro underkastade någon tull vid import
till Sverige, måste de svenska fabrikerna betala en hög tull för sina
materialier, och särskildt befinna de sig derigenom i en sämre ställning, att
ämnet thoriumnitrat, som utgör den förnämsta beståndsdelen i fabrikatet,
drager en tull af 15% af värdet, hvilket utgör omkring 12 kronor kilo
och för en medelstor fabrik förhöjer årliga tillverkningskostnaden med omkr.
1,200 kronor. Föga utsigt att det ifrågavarande ämnet skulle kunna framBih.
till Riksd. Prof. 1897. I Sand. 2 Afd. 2 Band. 11 Höft. (N:is 33 - 38). 1

2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 33.

ställas i Sverige finnes, enär dess tillverkning för att blifva lönande måste
ske i synnerligen stor skala och i Tyskland redan fabriker uppstått, som förse
verldsmarknaden dermed. Att, när tullen å kemiskt-tekniska preparat, ej
specificerade, 1892 höjdes till 15 °/0 af värdet, thoriumnitrat ej nämndes
bland de kemiskt-tekniska preparat, hvilka såsom varande råämnen för
svensk fabrikation, undantogos från denna tull, berodde tydligen deraf, att
då någon svensk fabrikation af gasglödljus ej ens var påtänkt. Då emellertid
nu en sådan uppstått och visat sig i hög grad lofvande, synes denna
tull böra borttagas, hvilken icke har någon betydelse såsom finanstull och
långt ifrån att skydda svenskt näringslif ställer eu inhemsk industri, hvaraf
landet antagligen skulle kunna hafva stor nytta, i ofördelaktig ställning
gent emot den utländska konkurrensen. Ett sätt att afhjelpa detta vore
visserligen att införa tull på utländska glödkroppar, men innan tullskydd
ifrågasättes till förmån för en ny svensk industri, synes det först böra pröfvas,
huruvida denna besitter verklig lifskraft och om den ej till äfventyra
endast genom sina målsmäns tekniska skicklighet skulle kunna afgå med
seger, i fall konstlade svårigheter blott undanröjdes.

På grund af hvad sålunda anförts, får jag vördsamt föreslå,

att en ny rubrik af följande lydelse må införas i
tulltaxan:

Thoriumnitrat...........fritt.

Stockholm den 27 januari 1897.

S. J. Boethius.