Motioner i Andra Kammaren, N:o 31

Motion 1894:31 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 31.

3

N:o

31.

Af lierr P. 0. PeterSSOIl i Brystorp, med förslag af ändrad
lydelse af § 14 riksdagsordningen.

Första Kammarens behandling af rösträttsfrågan vid senaste riksdag
torde hos en och annan väckt förhoppning, att denna kammare
börjat förändra uppfattning i fråga om klokheten eller kanske möjligheten
af att allt fortfarande vägra en revision af de vigtiga valbestämmelserna
i riksdagsordningens § 14. Att döma efter flera uttalanden
der, var det endast i afvaktan på af herr statsministern lofvad utredning
rörande denna fråga, som kammaren afslog hvarje åtgärd. Eu
ständigt växande bildning hos vårt folk och ett härur framgånget
lifligare intresse hos detsamma för politiska angelägenheter har från
ena sidan fråntagit anförda paragrafs alltför inskränkande bestämmelser
det teoretiska berättigande, man vid nuvarande riksdagsordnings införande
måhända kunde medgifva desamma; på samma gång de nya
skatter och prestationer, som utan dess hörande, än mindre medgifvande,
pålagts vårt folks ojemförligt stora flertal af ett obetydligt mindretal,
låtit samma paragrafs praktiska innebörd framträda i en allt skarpare
belysning.

Utvecklingen har således från olika sidor uppvisat, att denna
paragraf icke längre kan bibehållas oförändrad, för så vidt man icke
äfven erkänner som god och tidsenlig en utveckling, hvars ofelbara
resultat i ett hänseende alltid måste bli att för hvarje dag öka och
förbittra hatet mellan olika samhällslager inom vårt folk.

Mycket litet synes emellertid vara gjordt för ett närmande till
frågans lösning, om man nu lemnar det, enkla och fullt färdiga förslag,
som upprepade gånger godkänts af Andra Kammaren, för att afvakta

4 Motioner i Andra Kammaren, N:o 31.

resultatet af utredningar, som delvis redan finnas, delvis synas afse att
utreda sjelfklara fakta,

Då jag dessutom tror, att genom ytterligare utredningar icke lärer
kunna visas, att den sänkning af det politiska strecket, jag här föreslår,
är för våra förhållanden för stor, än mindre någon förväntan, att dessa
utredningar kunna ge en mindre sänkning den betydelse, som vårt folk
deraf fordrar och förväntar, så får jag, med stöd af såväl hvad nu som
äfven i min till 1892 års riksdag afgifna motion n:o 27 anförts, föreslå,

att Riksdagen måtte besluta om följande förändringar
af 14 § riksdagsordningen:

Valrätt tillkommer inom den kommun, der han
bosatt är, en hvar i kommunens allmänna angelägenheter
röstberättigad man, hvilken antingen eger eller
med stadgad åborätt innehafver fast egendom på
landet eller i stad till ett taxeringsvärde af minst
femhundra kronor, eller eger på annans mark belägen
byggnad till nämnda taxeringsvärde, eller för lifstid
eller för minst fem år arrenderar eller under minst
fem år näst före valet arrenderat och fortfarande
arrenderar jordbruksfastighet till taxeringsvärde ej
understigande tre tusen kronor, eller ock erlägger till
staten bevillning för en till minst femhundra kronor
uppskattad årlig inkomst.

Stockholm den 24 januari 1894.

Uti motionens syfte instämma:

C. F. Wallbom. P. Truedsson.

E. Norman. P. Norberg.

C. J. Hammarström. A. Hansson.

P. G. Petersson.

D. Persson

i Tällberg.

S. M. Olsson.
L. P. Larsson.

J. P. Jansson.

O. Walter.