Motioner i Andra Kammaren, N:o 31 (Motion 1881:31 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 31.

iVö 31.

Af Herr A. HetlilK Om tullfrihet för lampsot eller för kimrök.

Det förslag, följande rader innefatta, är sfi mycket mindre egnad t
att bringa protektionismens och frihandelns anhängare i harnesk mot
hvarandra, som dess antagande endast skulle utgöra en tillämpning af
en, så vidt jag vet, i båda de kämpande lägren längesedan erkänd
grundsats, att nemligen tullbeskattningen af importerade råvaror för
inhemsk fabrikation bör bestämmas med hänsyn till tullbeskattningen
af importerade, färdiga fabrikat.

Enligt gällande tulltaxa är den under rubriken »färger och färgning
sämnen: andra slag} ej specificerade, oberedda eller'' beredda» ''inbegripna
artikeln boktrycksfärg tullfri. Men den för all bättre tryckfärg
(= boktrycksfärg) absolut oumbärliga råvaran lampsot drager eu tull
af 14 öre pr kilogram, i det att den vid tullbehandling betraktas såsom
identisk med artikeln kimrök. Vid sådant förhållande måste man
medgifva, att afsättningen inom vårt land af ett utländskt fabrikat oskäligt
gynnas på den inhemska fabrikationens bekostnad.

Tillförene var ej ovanligt, att de mindre betydande boktryckarne sjelfva
tillverkade färg (af linolja och inhemsk kimrök), om hvars beskaffenhet
en blick på äldre landsortstryck kan upplysa. Numera har, i följd af
stegrade anspråk på tryckpressens alsters yttre beskaffenhet, denna tillverkning
upphört, och importen från utlandet af boktrycksfärg beherskar
detta område af den industriella marknaden. Blott en enda fabrik
för boktrycksfärg, sådan som tillfredsställer nutida fordringar, har existerat
i vårt land, hvilken, för omkring femton år sedan anlagd i Söderköping,
år 1877 förflyttades till Stockholm och der fortfarande är i
Bill. till Riksd. Prot. 1881. 1 Sami. 2 Afd, 2 Band, 4 Höft. 1

Motioner i Andra Kammaren, N:o 31.

verksamhet, men, i trots af de gynnsammaste intyg af sakkunniga personer
om fabrikatets utmärkta beskaffenhet, kämpar en svår kamp om
tillvaron med en till det yttersta uppdrifven utländsk konkurrens, hvilkens
högsta regel i detta, som i så många andra fall, är, ej att samvetsgrant
leverera en god, utan att habilt afsätta en sämre vara.

Jag har anmärkt, att »lampsot)) är oumbärligt för bättre tryckfärg
(boktrycksfärg). Det är måhända besvärligt att, vid tullbehandling,
skilja mellan »kimrök» (Vegetable Black) och »lampsot» (Spint Black),
men likväl ingalunda omöjligt. Man lägger i hög ett par nypor af varan
på ett fullkomligt hvitt postpappersblad och dryper å högen några
droppar ren linolja: om efter en timme eller något mera den omkring
högen bildade oljeringen är alldeles ofärgad, så eger man full visshet,
att varan är »lampsot»; visar sig åter ringen brun- eller gulfärgad, så
har jag för mig kimrök, som till boktrycksfärg är oduglig.

Emellertid håller jag före, att, derest en distinktion mellan lampsot
och kimrök skulle finnas vara obeqväm vid tullbehandling, man allt
för gerna kan upphäfva tullsatsen å sistnämnda artikel. Mot en sådan
åtgärd kan från finansiel synpunkt intet vara att invända, då importen
af nämnda vara år 1879 uppgick till endast, 14,000 skålpund (å 6 öre
tull pr skålpund), och den påkallas deraf, att fin kimrök (som ej i vårt
land produceras) användes för sämre (= tidnings-) tryckfärg.

Jag tillåter mig, på grund af hvad jag sålunda haft äran anföra,
att föreslå, antingen

att tullafgiften å »kimrök» afskaffas;

eller

att i tulltaxan införes en ny rubrik: »lampsot,
alla slag (alla nummer) — fritt.»

Stockholm den 24 Januari 1881.

A. Hedin.