Motioner i Andra Kammaren, N:o 30 (Motion 1896:30 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 30.

X:0 30.

Af herr P. O. E. Poigliaut m. fl., om beviljande af extra anslag
till låneunderstöd för enskilda jernväg sanläggningar ä
Gotland.

Då den första sammanhängande planen till jernvägars anläggande på
Gotland år 1874 uppgjordes, antog man, att behofvet af detta samfärdsmedel
för hela Ön borde tillgodoses genom en stambana af tre fots spårvidd emellan
Fårösund i norr och Burgsvik i söder, med sidobanor till Visby och Klinteharnn
på öns vestra kust samt Slite och Ronehamn på den östra. Den
sammanlagda längden af de föreslagna banorna skulle hafva utgjort 171
kilometer. Men deraf har hittills blott en tredjedel kommit till utförande,
nemligen den år 1878 färdiga linien mellan Visby och Hemse, utgörande
55 eller, med inberäknande af hamnspåret i Visby, 57 kilometer. Efter
förnyade undersökningar, verkstälda år 1886 på statens bekostnad samt
åren 1894 och 1895 på bekostnad af enskilde, har man funnit den äldre
planen böra modifieras på det sätt, att linien norrut skulle utgå icke från
Barlingbo station, utan från Visby och tills vidare ej utdragas ända till
Fårösund, utan stanna vid Tingstäde »träsk» eller sjö; att linien till Slite
skulle få till utgångspunkt Barlingbo station i stället för eu punkt på Fårösundslinien
norr om Tingstäde; att, med utlemnande tills vidare af linien
Hemse—Ronehamn, eu bana österut skulle anläggas från Barlingbo station
till Hörsne; samt att Klintehamnsbanan skulle anslutas omedelbart till sockerbruket
vid Roma station. De nu föreslagna banornas längd skulle blifva
för linien Visby—Tingstäde 23 kilometer, Barlingbo—Slite 27, Barlingbo—
Hörsne 8, Roma—Klintehamn 23, Hemse—Burgsvik 25, tillsammans 106
kilometer. Kostnaden för banornas anläggning med anskaffande af rörlig
materiel kan svårligen beräknas till mindre än i medeltal 20,000 kronor
per kilometer eller tillsammans 2,120,000 kronor.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 30. 17

Huru augeläget det är, att dessa jernvägar må komma till stånd inom
den närmaste framtiden, inses lätt nog, då man vet, att de icke blott äro åt
stor betydelse för försvaret af den genom sitt läge mer än någon annan del
af riket för eu fiendes angrepp blottstälda ön, utan äfven utgöra ett lifsvilkor
för Gotlands ekonomiska utveckling, för odlingen af den vidsträckta
Martebo myr och andra tillförene vattensjuka marker, hvilkas torrläggning
redan är eller ofördröjligen varder fullbordad, samt för den omdaning åt
Gotlands jordbruk, som synes blifva en följd af sockerbetodlingens införande
och dess utsträckning till de bördiga delar af eu, hvilka ännu sakna för
betornas transport nödiga jernvägsförbindelser.

Att staten ingalunda skulle äfventyra någon förlust genom att bevilja
lån för de ifrågavarande jernvägarnes anläggning framgår af det förhållandet,
att trafiken på Gotlands nuvarande jernväg efter Hörna sockerfabriks anläggning
tilltagit så väsentligt, att, sedan jernvägsbolaget genom betydande
afbetalningar nu kunnat till ett belopp af 100,000 kronor nedbringa sin
förfallna annuitetsskuld till statsverket, denna skuld utan tvifvel kommer
att inbetalas före slutet af innevarande år, hvarefter utdelning å aktierna
är att motse redan nästa år. Detta lyckliga förhållande skall naturligtvis
sätta bolaget i tillfälle att med utsigt till skälig vinst anlägga de föreslagna
bibanorna för underlättande af den tilltagande betodlingen och jordbrukets i
följd deraf påskyndade utveckling i öfrigt.

På grund af det anförda hem ställes,

att Riksdagen behagade ställa till Kongl. Maj:ts
förfogande för låneunderstöd åt enskilda jern vägsanläggningar
på Gotland ett extra anslag af en million kronor,
att utgå under åren 1897 och 1898 med hälften hvartdera
året.

Stockholm i januari 1890.

E. Poignant. Per Larsson. Ludvig Norrby.

Bil/, till Iliksd. Prof. 1896. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 8 Höft.