Motioner i Andra Kammaren, N:o 291 (Motion 1869:291 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 291.

> :o 391.

Af Hot P. Andersson: Om ändring i 14 § eif Kongl. Förordningen
den 13 Juli 1833, angående fattigvården i riket.

Uti en af mig vid riksdagen år 1865 den 11 November i då varande
Bonde-Stånd väckt motion (N:o 92) föreslogs förändring i 14 § af
nådiga Förordningen den 13 Juli 1853 angående fattigvården i riket
sålunda:

att den person vare sig han tjenar Kronan eller enskild, som oafbrutet
uppehåller sig sex månader å en ort och omedelbart derefter
kommer i behof af fattigunderstöd, skall tillhöra den kommun der han
sednast så länge vistats, och må i sådant fall den kommun, som får
-vidkännas understöd för dem, som i sådan egenskap varit i Kronans
tjenst och behöfva fattigunderstöd inom sex månader efter afskedstagandet-,
af Staten erhålla motsvarande ersättning.

Detta förslag gillades af samtliga Riks-Stånden och blef med anledning
deraf underdånig skrifvelse i ämnet till Kongl. Maj:t aflåten den
20 Juni 1866 (N:o 117), med anhållan om nådig fastställelse af Rikets
Ständers beslut. Kong). Maj:ts tillgörande i detta afseende är mig icke
närmare bekant, men tros att den underdåniga skrifvelsen underkänts,
enär någon ändring af nämnda lagrum icke försports; jag får alltså, enär
den nuvarande lydelsen i berörda lagparagraf gifver anledning till uppenbar
orättvisa, synnerligast hvad angår manskapet af värfvade arméen
och handtverkare vid Kronans varf och verkstäder, med åberopande af
de motiver, som uti berörda motion blifvit anförda, vördsamt anhålla,
det Riksdagen ville besluta, att

hos Kongl. Maj:t medelst underdånig skrifvelse förnya
anspråken om förändring i merberörda lagstadll
i Ii. Ull RiUsd. Prat. 1869. 1 Samt 2 Afd. 2 Iland. 20 Haft. ]

Motioner i Andra Kammaren, N:o 202.

gande, på sätt af Rikets Ständer enligt besagde skrifvelse
blifvit föreslaget.

Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.

Stockholm den 28 Januari 1869.

P. Andersson.

> :o 303.

Af Herr Aug. Danielsson: Om ändring i Kanal. Förordningen
den 8 Februari 1681 och dermed sammanhängande lagbud,
som bestämma klockares rättigheter.

Med åberopande af de motiver jag anfört i den motion jag vid
sistlidna riksdag väckte inom Andra Kammaren och som återfinnes under
N:o 804, jemte Andra Kammarens tillfälliga Utskotts N:o 3 afgifna
Betänkande N:o 3 angående förändring i Kongl. Förordningen den 8
Februari 1681 i fråga om klockares löneförmåner, vill jag härmed förnya
densamma och till Riksdagens bepröfvände framlägga. Jag får härjemte
såsom stöd för min åsigt bifoga ett af Ivongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Westerbottens län samt sedermera åt Kongl. Maj:ts och Rikets
Kammar-kollegium pröfvadt och afgjordt tvistemål, rörande klockares
rättigheter, hvaraf inhemtas, att om eu bonde innehar delar af flera
hemman, så anses han dock efter lag, för hvarje sådan del, huru ringa
och obetydlig söm helst, vara skyldig till klockaren erlägga lön, titan
att för eu sådan mindre hemmansdel besutenhet erfordras eller att
den behöfver vara bebodd eller bebygd.

Jag vågar fördenskull vördsamt föreslå,

att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att med upphäfvande af 6:te punkten
i Kongl. Förordningen den 8 Februari 1681 och dermed