Motioner i Andra Kammaren, N:o 28 (Motion 1895:28 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 28.

N:o 28.

X\’ :• f (:<■;*> ,-''^7. • i Tf Jai •, 1 ^iX.n . Ut i f .■ i; j . r;

Af harr P. Z. Larsson från Upsala, om höjande af tullen ä
artikeln »Jäst alla slag».

För pressjäst, som består af ungefär 75 procent ren jäst och 25 procent
potatismjöl, bestämmer gällande tulltaxa eu tull af 20 öre för 1 kilogram.
Efter afdrag härifrån af tullafgifterna för den vid pressjästens
tillverkning använda spanmål och potatismjöl, hvilka afgifter ökat inköpspriset
här i landet af dessa ämnen, återstod dock såsom tnllskydd
för sjelfva tillverkningen omkring tio (10) öre per kilogram; men dä
spanmålstullen numera betydligt ökats och priset å inhemsk spanmål i
samma mån stegrats, har detta skydd nästan försvunnit och saken ställer
sig numera sålunda:

Tull å 100 kilogram pressjäst ä 20 öre per kilogram............ kr. 20: —

Tull å den för tillverkning af 75 kilogram ren jäst använda
qvantitet omalen spanmål, eller 487 kilogram efter 3

kronor 15 öre per 100 kilogram.................... kr. 15: 34

Tull å 25 kilogram potatismjöl ä 17 öre per kilo gram

-........................................................................ » 4: 25 kr. 1!): 59

o —......-..... ■ '' M ..... ... i

Återstår såsom tullskydd för tillverkningen endast .................. kr. 0: 41

lör 100 kilogram pressjäst, eller knappt ett hälft öre per kilogram.

Jästfabrikanterna i Norge, som lemna en betydlig del af jästinförseln
till Sverige, hafva med den tolkning, som hittills gifvits den s. k.
mellanrikslagen, fått tullfritt införa sin vara och derigenom lyckats att
här i Sverige nedtrycka jästpriset till den grad, att svenska jästindustrien

Motioner i Andra Kammaren, N:o 28.

derigenom lider en förlust, som betydligt öfverstiger 10 öre per kilogram
såld jäst, hvarom närlagda, af Sveriges jästfabrikanter till kongl.
kommerskollegium inlemnade skrifvelse lemnar närmare upplysning. Men
äfven om tullfrihet för jäst från Norge skulle, på sätt i sagde skrifvelse
yrkas, vid blifvande revision af mellanrikslagen upphöra, torde den svenska
jästindustrien, sedan spanmålstullen nyligen blifvit höjd, icke numera
hafva åsyftadt gagn af en dylik revision, ty då priset å inhemsk spanmål
genom nämnda tullförhöjning blifvit betydligt ökadt, kan den svenska
jästindustrien, sedan tullskyddet för sjelfva tillverkningen sålunda bortfallit,
icke vidare uthärda täflan med andra länder, der billigare spanmålspriser
och lägre spanmålstullar äro rådande. Såvida icke denna
industri skall gå rent af under, måste den återfå samma skydd, den förut
hade under de tullförhållanden, som voro rådande år 1894.

Tullafgifter för den spanmål och potatismjöl, som åtgår för tillverkning af
1 kilogram pressjäst, uppgår, såsom ofvan är nämndt, till 19,59 öre.
Om dertill lägges samma tullskydd för tillverkningen, som
jästindustrien hittills åtnjutit, motsvarande för 1 kilogram

pressjäst............................................................................................... 10,00 »

vinnes en tull per kilogram pressjäst af.......................................... 29,59 »

eller i rundt tal af 30 öre, hvarmed jästindustrien kan räddas.

Då Sveriges jordbruk vunnit eftersträfvadt skydd genom att tullen
å omalen spanmål blifvit höjd mer än 2 V2 gånger, torde väl rättvisa
och billighet bjuda, att Sveriges jästindustri, som är eu betydlig afnämare
af inhemsk spanmål, återfår sitt förut åtnjutna skydd och genom beviljande
af eu vida lägre höjning af tullen å sin tillverkning erhåller hjelp
att bära den börda, som till jordbrukets gagn blifvit densamma pålagd.

På grund häraf tillåter jag mig vördsamt föreslå,

att tullen å den i Tulltaxan af den 8 juni 1892
under n:o 248 upptagna artikeln: »Jäst, alla slaf/»

måtte af Riksdagen höjas till 30 öre för ett kilogram.

Om remiss till bevillningsutskottet anhålles.

Stockholm den 23 januari 1895.

Z. Larsson.

Bilaga.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 28.

Svenska jästfabrikanters utlåtande angående mellanrikslagen.

Till Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium.

Med den tullfrihet, som enligt kongl. förordningen angående Sveriges
och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden den 30 maj
1890 hittils blifvit medgifven för norsk pressjäst vid införsel till Sverige,
få undertecknade, jästfabrikanter i Sverige, härmed vördsamt anmäla
vårt missnöje samt tillåta oss att närmare angifva skälen härför och det
sätt, hvarpå, enligt vår uppfattning, den sålunda öfverklagade olägenheten
skulle kunna afhjelpas.

Under de senaste fem åren, från och med år 1890, har utbytet af
pressjäst mellan Sverige och Norge, på sätt närlagda bil. 1, 2 och 3 utvisa,
utfallit sålunda, att införseln till Norge, som år 1890 utgjorde 35,420
kg., ständigt sjunkit, tills den för 1893 uppgick till endast 21,510
kg. För innevarande år saknas ännu uppgifter. Införseln till Sverige
har deremot varit stadd i ständigt stigande från år 1890, då den utgjorde
endast 834 kg. till år 1893, då den växt till det betydliga beloppet af
49,513 kg. Under de första 8 månaderna (januari—augusti) af innevarande
år, 1894, har den redan uppgått till 45,743 kg. Fortsättes den
efter samma måttstock, bör den vid slutet af detta år hafva vuxit till i
rundt tal 68,000 kg.

För att finna anledning till detta för Sverige så högst ogynsamma
varuutbytet, behöfva vi endast erinra om, att artiklarne omalen spanmål,
malt och jäst år 1886 voro tullfria i Sverige, men år 1888 åsattes följande
tullafgifter, nemligen:

omalen spanmål ........................................ kr. 2,50 för 100 kg.

malt................................................................. » 3,— » 100 » och

jäst.................................................................... » 0,20 » 1 »

livilka tullsatser 1892 åter sänktes:

för omalen spanmål ........................... till kr. 1,25 för 100 kg. och

» malt.................................................. » » 1,50 » 100 »

hvaremot tullen å jäst bibehölls oförändrad.

I Norge är:

omalen spanmål åsatt tull af endast...... 22 öre för 100 kg. och

jäst en tull af.............................................. 10 » . » 1 »

Motioner i Andra Kammaren, A'':o 28.

Malt drager deremot i Norge tull, som för år 1894 uppgår till 29
öre för 1 kg., beroende derå, att i Norge blifvit införd särskild tillverkningsskatt
å malt. Från denna maltskatt äro dock jästfabrikerna alldeles
befriade.

Potatismjöl, som till myckenhet af omkring 25 procent tillsättes den
rena jästen, för att denna skall kunna hålla sig, var i Sverige år 1886
belagdt med tull af 10 öre pr kg., som år 1888 höjdes till i7 öre och
sedermera bibehållits oförändrad. I Norge är potatismjöl belagdt med
tull af endast 5 öre pr kg.

I sammanhang härmed torde anmärkas, att införseln af jäst från
Danmark till Sverige under åren 1890—1893 har, såsom närlagda intyg,
bil. 4, utvisar, minskats med ungefär samma qvantitet, hvarmed införseln
från Norge till Sverige ökats; hvaremot införseln från Danmark till Norge
under samma år, såsom bil. 5 utvisar, deraf icke synts röna någon inverkan.

Af nu anförda fakta framgår sålunda, att denna stegring af Norges
införsel af pressjäst till Sverige inträffat efter det att 1888 års spanmålstull
i Sverige hunnit verka, och att denna införsel icke rönt någon nedsättning
af den år 1892 inträffade minskningen af spanmålstullen, utan
deremot på endast fyra år hunnit att fyrdubblas, under det att Sveriges
införsel till Norge under angifna tullförhållanden minskats med omkring
40 procent. Fasthålles derjemte, att den s. k. mellanrikslagen — åtminminstone
med den tolkning, som hittills gifvits densamma — tillåter
norska jästfabrikanter att utan afgift införa jäst till Sverige, torde man
snart komma till visshet derom, att ofvan antydda, Norge ensidigt gynnande
tullförhållanden i förening med jästfabrikerna i Norge beviljad
frihet från maltskatt utgjort den förnämsta anledningen till att införseln
af norsk jäst trots den ökade verksamheten vid de svenska jästfabrikerna
kunnat vinna en så förvånande omfattning.

Verkan af denna stegring af införseln från Norge visar sig åter i
den högst betydliga förlust, Sveriges jästfabriker utan eget förvållande
måste vidkännas i följd af den osunda konkurrens, som ofvan antydda
tullförhållanden möjliggjort.

Till följd af skilnaden mellan tullafgifterna i Sverige och Norge å
omalen spanmål och potatismjöl, uppgående för spanmål till 1 kr. 3 öre
för 100 kg. och för potatismjöl till 12 öre pr kg., hafva nemligen de
norska jästfabrikanterna med vinst sålt sin till Sverige fritt införda vara
under här förut allmänt gängse försäljningspris och derigenom förorsakat,
att detta småningom sjunkit med ett belopp, som kan anses motsvara
hvad å svensk jäst belöper af tullskilnaden för den till beredning

Motioner i Andra Kammaren, N:o 28.

af jästen använda spannmål och potatismjöl. De norska jästfabrikanterna,
‘ med hvilka af lätt insedda skäl ej kunnat träffas någon öfverenskommelse
om upprätthållande af gemensamt försäljningspris — hafva dock
ej låtit sig nöja dermed, utan, för att vidga marknaden, ytterligare nedsatt
sitt pris. Det betydliga prisfall å jäst, som här egt rum under de
senaste åren, torde derför till större del kunna tillskrifvas införseln
från Norge, men då jemväl andra orsaker såsom spanmålsprisens sjunkande
in. m. dertill bidragit, och säker utredning härom icke kan åstadkommas,
kunna vi ej närmare angifva vår förlust, än att densamma för
hvarje af oss såldt kilogram jäst betydligt öfverstiger den till 10 öre
pr kg. uppgående skilnaden mellan tullafgifterna å jäst i Sverige och
Norge. Då nu tillverkningen af jäst vid samtliga jästfabriker i Sverige
under 1893, pa sätt närlagda intyg, bil. 6, från kongl. finansdepartementets
kontroll- och justeringsbyrå utvisar, uppgått till 2,294,651 kg., torde
man härigenom, åtminstone närmelsevis, erhålla kännedom om beloppet
af den förlust, som genom införseln från Norge årligen tillskyndas den
svenska jästindustrien; hvarvid dock erinras, att denna förlust måste
komma att ökas i samma mån införseln från Norge stegras eller tullen
å spannmål och potatismjöl i Sverige höjes.

Från flera håll hafva bland Sveriges näringsidkare förslag blifvit
väckta om upphäfvande af den s. k. mellanrikslagen; men då vi ej äro
i stånd att bedöma, hvad verkan ett sådant steg under nuvarande förhållanden
skulle medföra för vårt fädernesland, och den af oss öfverklagade
olägenhet säkerligen kan afhjelpas med lindrigare medel, anse
vi oss, åtminstone för närvarande, ej böra om dessa förslag uttala något
vidare omdöme.

Det förefaller väl oss, som om dem enklaste utvägen att undanrödja
ofvan antydda, af oss öfverklagade olägenhet vore, att åt § 3 mom. d i mellanrikslagen
gåfves sådan tolkning, att deri omförmälda uttrycket »Malttillverkningar»
förklaras omfatta jemväl artikeln jäst, hvilken i sådant
fall koinme att vid införsel från Norge draga full'' tullafgift. Tungt vägande
skäl skulle nog kunna åberopas till stöd för denna af oss uttalade
och af framstående vetenskapsmän jemväl biträdda åsigt; men då såväl
svenska som norska regeringen synes icke vilja godkänna en dylik tolkning,
måste vi afstå från detta sätt att lösa frågan.

Uti en den 29 mars 1892 till Kongl. Maj:t ingifven skrift hafva åtskilliga
svenska jästfabrikanter hemstält om sådan ändring af mellanrikslagen,
att jäst vid införsel från Norge måtte åsättas tull, motsvarande
skilnaden mellan tullafgifterna i Sverige och Norge å den spanmål,
hvaraf jästen blifvit tillverkad; men, såsom kommerskollegium och gene Bih.

till Rilcsd. Prof. 1895. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. !) luft. 2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 28.

raltullstyrelsen i afgifvet utlåtande den 20 april 1892 jemväl erinrat,
torde denna utväg ej kunna praktiskt genomföras eller under alla förhållanden
visa sig fullt verksam.

För att nå det af oss eftersträfvade mål, att vid afsättning af våra
tillverkningar inom eget fädernesland blifva fullt likstälda med de norska
jästfabrikanterna, synes det oss icke återstå annan utväg än att borttaga
den i mellanrikslagen medgifna tullfrihet för jäst och låta denna artikel
vid införsel mellan de båda rikena draga full tull.

Med anledning häraf tillåta vi oss derför vördsamt anhålla,

att vid blifvande revision af den s. k. mellanrikslagen
måtte meddelas föreskrift om, att den för artikeln
jäst hittills medgifna tullfrihet upphäfves och att vid
införsel af jäst såväl sjöledes som landvägen från det
ena riket till det andra full tullafgift skall för densamma
erläggas.

Stockholm den 20 oktober 1894.

J. C. Schröder.

För Bageriidkarnes Jäst-aktiebolag:

För Stockholms Norra Jäst -

aktiebolag :

För Aktiebolaget Linköpings Jäst- och
Spritfabrik (Gumpekulla):

Ernst J. Ulmgren.

Th. R. Segelcke.

För Upsala Ångqvams-aktiebolag:

H. W. Söderman.

För Nässjö Jästfabrik:

H. W. Söderman

enligt fullmagt.

För Esperöds Jästfabrik:

P. Nilsson.

För Stockholms Södra Jästfabriksaktiebolag: Rud.

Hultman.

För Göteborgs Jäst-aktiebolag:
Jean O. Eriksson.

För Jästfabriken Activ:

Gustaf Westrell.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 28.

Bil. 1.

Utdrag ur de på föranstaltande af chefen för finansdepartementet
upprättade statistiska tabeller, som finnas bilagda det af svenska Riksdagens
bevillningsutskott vid 1894 års riksdag afgifna betänkande n:o 4
i anledning af väckt motion om upphäfvande af förordningen angående
Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden den 30
maj 1890.

Tab. 13. Jemförande uppgifter öfver vigtigare enligt mellanrikslagen tullfria
artiklar, som varit föremål för varuutbyte mellan Sverige och Norge.

1890

1891

1892

Införsel till
Sverige

Införsel till
Norge

Införsel till
Sverige

Införsel till
Norge

Införsel till
Sverige

Införsel till
Norge

Jäst....................

Kg.

834

Kg.

35,420

Kg.

17,437

Kg.

32,090

Kg.

29,155

Kg.

30,350

Rätteligen utdraget ur den vid bevillningsutskottets ofvannämnda
betänkande fogade tabell n:o 13, betygar

P. E. Stenfelt,

Riksdagens bibliotekarie.

Det Statistiska Centralbureau.

Bil. 2.

'' Kristiania den 1 oktober 1894.

I Anledning af terede Skrifvelse af 28 f. M. meddeles, åt der ifölge
»Tabeller vedkommende Norges Handel» for 1893, Pag. 99 er indfört
fra Sverige til Norge i 1893 21,510 Kg. Gjaer (Tarif N:o 118). For den

Motioner i Andra Kammaren, N:o 28.

forlöbne Del af 1894 er Toldkammernes Opgaver, der kun indkomme
kvartaliter, endnu ikke bearbeidede, saa for Tiden kan ingen Opgave
meddeles.

A. JV. Klar.

Ang. Motiv.

■[cnfo.ii a (y, or,;

, , , ; •. •! ''/ , i. 1 • jj •

Kong!. Generaltullstyrelsens
revisionsbyrås
statistiska afdelning.

Bil. 3.

1 : i . it} Av O!..:. lUP :

Rikets import från Norge af jäst:

år 1993................................................................... 49,513 kilogram,

» 1894 under januari till och med augusti..................... 45,743

Stockholm den 25 september 1894.

Willi. Wettergrund.

Kong!. Generaltullstyrelsens
revisionsbyrås
statistiska afdelning.

Bil. 4.

Rikets import från Danmark af jäst:

år 1890 .......................................................................................... 134,189 kilogram,

» 1891 .......................................................................................... 96,169

» 1892 ................................... 76,439

» 1893 .......................................................................................... 86,498

Stockholm den 15 oktober 1894.

Willi. Wettergrund.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 28.

18!

i!i) t ,;,

Det Statistiske Centralbureau.

F U n 7693

F-N0'' 1894.

Bil.

Kristiania den 16 oktober 1894.

s J /1 nui p nba infinit}: rl O
n r lull é7 nusi ir''Q>(i inne Juni
mo>. .-lujffs p.bf''.iiv;u, u .gnat
.ffimijou'' pbu t
• doo in(od>l3O''l0

I Anledning af aerede Skrifvelse af 14 d. M. meddeles nedenstaaende
Opgave over Norges Import af Gjcer (Tarif N:o 118) fra Danmark i Aarene
1890—1893.

Aar.

1890

1891

1892

1893

Import af Gj»r fra
Danmark.

36,190 Kilogram
43,790
41,100
35,780

A. N. Kicer.

Ang. Mohr.

Bil. 6.

Enligt härstädes förvarade handlingar intygas:

l:o) att under år 1893 (januari—decemberj vid samtliga jästfabriker
i Sverige blifvit tillverkade
2,294,651 kg. jäst,
bestående af 1,729,860 kg. ren jäst

och 564,791 » potatismjöl._

Summa 2,294,651 kg. tillverkad jäst.

2:o) att under sommaren 1893 (maj—september) vid samtliga jästfabriker
i Sverige blifvit tillverkade

708,429 kg. ren jäst, hvartill beräknats hafva åtgått 4,606,800
kg. spanmål.

3:o) att under sommaren 1894 (maj—september) vid samtliga jästfabriker
i Sverige blifvit tillverkade

805,363 kg. ren jäst, hvartill beräknats hafva åtgått 5,094,400
kg. spanmål. ...... ,

Bih. till Riksd. Prof. 1895. 1 Sami 2 Afd. 2 Band. .9 Häft.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 28.

Ofvannämnda qvantiteter spanraål innefatta såväl den qvantitet spanraål,
som beräknats hafva åtgått för att åstadkomma det till jästberedningen
använda malt, som äfven den vid jästberedningen använda omältade
spanmål.

Stockholm och kongl. finansdepartementets kontroll- och justeringsbvrå
den 13 oktober 1894.

J Ex officio

L. Alfr. Hedin.

i:• ■ -‘t; J

ai"Unuiä luv ■ ■ ^ •" ''• :••

- V x i ; ■* ''» • /}•!,{ C* i • • •**''

■ . » l. ■; i..'' / ''•''.( I •• ■ A \

ii > • .M•.:.•/, T;iv ■ . •;./1.. : •. •'' s '' ''■0 ; - '' :V'';

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri, 1896. ■<