Motioner i Andra Kammaren, N:o 24

Motion 1891:24 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 24.

1

N:o 24.

Af herr A. Aulin, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan om
framläggande af förslag till lag om skydd för industriella
mönster och modeller.

Under det att nya uppfinningar af industriella alster och tillverkningssätt
redan från detta århundrades början här i landet varit skyddade
mot olofliga efterbildningar och patentväsendets utveckling af lagstiftarne
sedermera omfattats med ständigt stigande intresse, äro uppfinnarne
på det konstindustriella området fortfarande fullständigt rättslösa,
så att enhvar saklöst kan efterbilda deras mönster och modeller samt
utan möda eller risk skörda frukterna af deras uppfinningsförmåga och
arbete.

Detta förhållande är i hög grad ogynsamt för den inhemska konstindustriens
utveckling. Då mönsterritaren och modellören icke, såsom
uppfinnaren, på det rent industriella området genom några åtgärder kan
tillförsäkra sig ensam dispositionsrätt öfver frukterna af sitt arbete,
saknar han äfven den sporre, som ensam kan drifva honom att eftersträfva
och vinna större fulländning i sitt yrke. Industriidkare!! kan icke
betala hans arbete hvad detta borde-vara värdt, enär industriidkare sjelf
icke på något sätt kan hindra sina konkurrenter att gratis tillegna sig
och eftergöra de mönster och modeller, han köpt. Det är derför under
nuvarande förhållanden föga tacksamt att söka i den svenska industrien
införa nya och originella mönster och modeller, och stora flertalet af
våra industriidkare inskränker sig derför också till att arbeta efter utländska
förebilder.

Bih. till Eikscl. Prof. 1891. 1 Sami. 2 Afd. ''2 Band. fl Haft.

I

2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 24.

Helt annorlunda skulle utan tvifvel saken gestalta sig, om den,
som förfärdigat ett nytt mönster eller en ny modell, under en viss tid
egde att ensam använda densamma. Det premium, som denna uteslutande
förfoganderätt tillförsäkrade uppfinnaren och hans rättsinnehafvare,
skulle sporra såväl mönsterritarne som industriidkarne till
sjelfständigt arbete på detta område och derigenom mägtigt verka till
den inhemska konstindustriens höjande.

Detta har man också för länge sedan insett i utlandet. I England,
Frankrike, Tyskland, Nordamerika m. fl. länder finnas sedan långt
tillbaka lagar, som tillförsäkra uppfinnarne af konstindustriella mönster
och modeller möjlighet att under viss tid vinna uteslutande rätt till
dessas begagnande genom att mot erläggandet af vissa afgifter låta
registrera dem hos vederbörande myndigheter, och om gagnet af denna
anordning finnes inom dessa länder icke mer än en mening.

Det är ju mycket märkligare att man icke ännu hos oss kunnat
förmå sig att följa denna af erfarenheten utstakade väg, då saken äfven
här i landet varit på tal. Redan år 1878 föreslog en af regeringen
tillsatt komité införandet af lagstadgadt skydd för mönster och modeller,
och vid den första af 1887 års riksdagar framlades en kongl. proposition
i ämnet, uti hvilken regeringen till fullo erkände vigten och
angelägenheten af denna fråga. Denna proposition blef emellertid icke
slutbehandlad, innan riksdagen upplöstes, och vid majriksdagen förnyades
den icke.

Sedermera har mig veterligen icke någon åtgärd vidtagits för att
åter gifva denna angelägenhet en plats på dagordningen.

Ofvertygad att det här gäller icke blott en enkel gärd af rättvisa,
utan ock en verklig lifsfråga för den svenska konstindustrien, har jag
derför trott mig böra föreslå, att Riksdagen måtte genom sitt initiativ
söka föra frågan framåt.

Det af regeringen år 1887 framlagda förslaget afsåg endast metallindustrien,
hvars målsmän då särskildt petitionerade om införandet af
skydd för mönster och modeller inom sin industri. Såsom af propositionen
framgår, gafs åt förslaget en så inskränkt omfattning i syfte
att på ett område, der stämningen uppenbarligen var gynsam för den
ifrågasatta lagstiftningen, först pröfva dess gagn, innan densamma utsträcktes
äfven till andra industrigrenar. Huruvida det kan vara lämpligt
och behöfligt att äfven nu förfara med samma försigtighet, vill jag
tills vidare lemna oafgjordt. Mig synes det otvifvelaktigt, att det för
alla industrier skulle vara i hög grad önskvärdt att så snart som möjligt
blifva delaktiga af detta skydd, som i utlandet länge visat sig vara af

Motioner i Andra Kammaren, N:o 24.

3

så stor nytta och der i så hög grad anlitas. I alla händelser torde
endast regeringen vara i tillfälle att undersöka, huru härmed förhåller
sig.

Till regeringen torde äfven böra öfverlemnas att uppgöra förslag
till författning i ämnet, och torde detta så mycket lättare kunna ske,
som en komité redan haft frågan under behandling samt ett fullständigt
förslag till författning redan en gång blifvit af regeringen utarbetadt.

Jag tillåter mig derför föreslå,

att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för
nästa Riksdag framlägga förslag till lag om skydd för
industriella mönster och modeller.

Stockholm den 24 januari 1891.

Adolf Aulin.