Motioner i Andra Kammaren, N:o 24

Motion 1890:24 Andra kammaren

10

Motioner i Andra Kammaren, N:o 24.

N:o 24.

Af herr O. A. Bl od ill, om afskaffande af tullen å materialier
för byggande eller reparation af fartyg.

Under förlidet års riksdag väcktes af undertecknad eu motion, n:o
136, till hvilken jag anhåller få hänvisa och af innehåll, att Riksdagen
måtte besluta, att, då fartyg byggas eller repareras i Sverige för utländsk
räkning eller för svensk redare, då fartyget skall användas i utländsk
fraktfart, restitution af tull eller en restitution, beräknad att motsvara
tullen å materialier och utredningspersedlar, som användas till fartyget,
skulle utbetalas af svenska statsverket.

Riksdagen beslöt äfven och anhöll hos Kong! Maj:t, i Riksdagens
skrifvelse n:o 72, att § 8 i vid tulltaxan fogade underrättelser skulle
erhålla en förändrad lydelse i sagda syfte.

Kong!. Maj:t remitterade denna Riksdagens skrifvelse till kongl.
kommerskollegium och generaltullstyrelsen för afgifvande af gemensamt
utlåtande. Kongl. kommerskollegium infordrade utlåtande af handels- och
sjöfartsnämnden samt skeppsredare och skeppsbyggare. Handels- och sjöfartsnämnderna
och enskilde, som afgåfvo utlåtande, vitsordade behof!iglieten
af att den ifrågasatta restitutionen beviljades.

Kongl. kommerskollegium och generaltullstyrelsen tillstyrkte äfven,
att restitution skulle beviljas. Tullkomitén, till hvilken frågan äfven känsköts,
förordade äfven densamma, men har nu regeringen beslutat, att eu
komité af sakkunnige skulle tillsättas för att taga frågan under ompröfning
i sammanhang med sjöfartsnäringens tillstånd i allmänhet.

Denna vigtiga fråga angående beviljande af restitution för tull å
materialier och utredningspersedlar vid fartygsbyggnad, hvilken i princip

Motioner i Andra Kammaren, N:o 24.

1]

varit medgifven i Sverige omkring 50 år, har sålunda blifvit undanskjuten
till en oviss framtid.

Behofvet af några åtgärders vidtagande i sagda syfte qvarstår emellertid
och har, under tiden frågan varit under utredning, betydligt förökats.
Sålunda har, genom den ökade verldshandeln och den derigenom
förorsakade större efterfrågan på industrialster, prisen å råvaror samt
förädlade varor betydligt stigit, hvilket åter framkallat spekulation, som
förorsakat ytterligare stegring. Särskildt är detta förhållandet med fartyg
och materialier för fartygsbyggnad, såsom stål, jern m. m. Genom
de införda tullarne har införsel af stål och jern m. m. snart sagdt omöjliggjorts.
För tillfredsställande af industriens behof kan sålunda icke nu
som förr importeras det för vissa behof användbara billigare utländska
jernet, utan måste allt tagas inom landet. Efterfrågan har härigenom så
ökats, att de större valsverken icke kunna emottaga en större order till
utförande på flera månader, icke ens på hälft år, hvarförutom prisen
stigit betydligt.

Genom de införda tullarne har det blifvit omöjligt för fartygsbyggare
att, såsom förut, då beliöfliga materialier kunde köpas och importeras till
i utlandet gängse pris, bygga fartyg för utländsk räkning. Äfven tillverkning
af fartyg för inhemska redare har försvårats, ty beliöfliga materialier
knnna ej för tullens skull importeras. Den större efterfrågan
inom landet har förorsakat en betydlig prisstegring, hvarförutom det blifvit
nära nog omöjligt att få behöflig materiel levererad inom så kort tid,
som erfordras för att kunna utföra beställningar inom fordrad leveranstid.
Tullarne, som tillkommo för att skydda och uppmuntra den inhemska
tillverkningen, hafva sålunda visat sig verka raka motsatsen, hvad fartygsbyggnader
beträffar.

Då skeppsbyggeriet är eu af Sveriges naturligaste industrier, då detsamma
varit en ganska vigtig sådan och då det kunde vara eu af våra
största industrier, är det nödvändigt, att sådana förändringar vidtagas i
lagstiftningen, att det kan fortfara och utvecklas och ej omöjliggöras.

Antagligen blifver den undanskjutna restitutionsfrågan ej snart afgjord,
men nödvändighetens kraf fordrar, att snabba och kraftiga åtgärder
vidtagas för att möjliggöra skeppsbyggerinäringens drifvande. Jag tager
mig derför friheten vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte besluta, att materialier och
utredningspersedlar, som äro afsedda för byggande

12

Motioner i Andra Kammaren, N:o 25.

eller reparation af fartyg, må tullfritt införas och att
Riksdagen hos Kongl. Maj:t anhåller, att detta beslut
må genast tillämpas.

Stockholm den 18 januari 1890.

O. A. Brodin

>'':o 25.

Af lierr O. A. Brodin, om afskaffande af tullen å fartyg.

Under 1888 års riksdag beslöts, att fartyg och båtar af jern äfvensom
ångfartyg af trä, med tillbehör, skulle åsättas en tull af 10 procent
af värdet.

Denna tull antogs med anledning af den införda tullen på jernplåt
in. ti. materialier för skeppsbyggnad, »på det att icke de svenska verkstäderna
måtte komma att intaga en sämre ställning än förut i konkurrensen
med utländska far tygsbyggare.»

Sedan denna tull nu varit gällande i nära tvenne år, hafva verkningarne
deraf erfarits.

Skeppsredare, som önskat köpa fartyg, hafva, då träfartygen varit
tullfria, hufvudsakligast köpt gamla sådana från utlandet. Af dessa hafva
många antagligen varit af ganska dålig beskaffenhet, kanske så underordnad,
att de ej, pa grund af lagstiftningen, vidare fått begagnas i sitt
hemland. Härigenom har visserligen Sveriges handelsflotta förökats i tontal,
men denna förökning af gamla otidsenliga fartyg torde icke vara någon