Motioner i Andra Kammaren, N:o 22 (Motion 1883:22 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 22.

N:o 22.

Af Herr Liss Olof Larsson: Om ändring och tillägg i Kongl.

förordningen den 18 September 1874, angående försäljning
af vin och maltdrycker.

Uti gällande kommunallagar för såväl land som stad, stadgas uti
1 §, att kommunens medlemmar ega att sjelfva vårda sina gemensamma
ordnings- och hushållningsangelägenheter.'' Vidare stadgas att kommunalstämman
eger bestämma viten för öfverträdelse af de ordningsstadgar,
stämman antagit, och åligger det kommunalnämnden att vaka öfver
sedlighet, ordning och säkerhet inom kommunen. Härmed äro uti kommunalstyrelsernas
händer lagda ganska stora och vigtiga intressen. Det
sätt, på hvilket dessa intressen blifvit vårdade af de kommunala myndigheterna,
förtjena utan tvifvel mycket loford, och en utsträckning af
dess makt och rättigheter, der så erfordras, torde utan någon som helst
fara kunna medgifvas.

En utsträckning af kommunens pröfnings- och beslutanderätt i
fråga om försäljning af vin och maltdrycker, är ett behof, som allt mer
och _ mer gör sig gällande, och knappast i någon fråga har jag hört
meningen vara så enstämmig inom den ort, jag tillhör, som just i denna.
Man är ej emot förtärandet af vin och Öl, men man vill hafva i kommunens
makt, att der så erfordras, kunna ordna så, att försäljningen
deraf må ske utan att störande inverka på ordning och sedlighet.

Genom Kongl. förordningen den 18 September 1874, med deruti
gjorda tillägg och ändringar den 30 November 1876, är på ett tillfredsställande
sätt ordnadt i fråga om försäljning af vin och maltdrycker, till

Motioner i Andra Kammaren, N:o 22.

förtäring på stället, ty i fråga om sådan handel hafva kommunalstyrelserna
tillbörlig beslutanderätt; men så är ej förhållandet i fråga om
den handel med vin och maltdrycker, som af handlande bedrifves. Visserligen
är stadgadt, att den, som idkar handel i öppen bod, ej må till
förtäring på stället försälja vin och maltdrycker, och att det köpta icke
heller får med säljarens vetskap förtäras i närheten, å område, hvaröfver
han förfogar, men denna, handlande medgifna rättighet, att till s. k.
afhemtning försälja vin och öl, gäckar på många ställen kommunens
alla bemödanden att på ett tillfredsställande sätt ordna försäljningen af
dessa varor. Det är oftast icke möjligt för den, som vill på ett fullt
hederligt sätt sälja verkligt vin och Öl, att kunna uthärda konkurrensen
med den eller dem, som låta kunderna förtära det köpta strax!, utom
boddörren, och som under namnet vin sälja färgadt bränvin och öl,
som endast hvad namnet beträffar är sådant. En stor del af allmänheten,
som tror att vin är verkligt vin och öl är verkligt Öl, då det under
dessa namn försäljes, köper, der priset är billigast, och andra åter,
köpa på samma ställe derföre, att man der mycket fortare får sig ett
rus. Väl kan vederbörande under vissa förhållanden förbjuda handlande
att försälja vin och Öl; men denna vederbörandes makt är helt och hållet,
illusorisk, ty samma dag ett sådant förbud meddelas den s. k. handlanden,
öfverlåter denne sin handelslokal till något sitt tjenstehjon eller
ock till annan dertill beredvillig person, hvilken omedelbart anmäler
sig såsom handlande, och i bästa fall hafva vederbörande myndigheter
under en eller ett par dagar kunnat stäfja det onda, som de velat förekomma.
Min motion går ej ut på att, förhindra eller förbjuda försäljning
af vin och öl, men den går ut på att undanrödja eu af de värsta
stötestenar, som ligga i vägen för upprätthållande af sedlighet och god
ordning inom kommunen, på samma gång vin-och ölkonsumenter bättre
än hittills varda skyddade för odugliga och för helsan skadliga drycker.

Det, synes mig ligga för öppen dag, att om kommunen sjelf får
rättighet att bestämma hvar och af hvem sådan försäljning får ske, så
lemnas icke sådan rättighet till andra än sådana, af hvilka man har garanti
för att endast ärliga varor ut,lemnas och att försäljningen skorpa
ett med god ordning öfverensstämmande sätt, likasom det kan tagas
för gifvet, att, derest den, som erhållit en sådan rättighet, öfverträder
dessa fordringar, rättigheten då varder honom fråntagen.

Då förslaget, således afser att endast lemna kommunerna en större
makt än de hittills haft mot, sådana, som under handelsrättigheters
täckmantel bedrifva lönkrögeri och Öppet gäcka afsigten med såväl gällande
förordning angående försäljning af vin och maltdrycker som kom -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 22.

immens bemödanden att upprätthålla ordning och sedlighet, hoppas jag
det Riksdagen skall pröfva skäligt ingå till Kongl. Maj:t med anhållan
om den ändring af och tillägg till Kongl. förordningen den 18 September
1874 angående försäljning af vin- och maltdrycker in. in.,

att åt kommunen tillerkännes rätt att pröfva och bestämma
om och hvar samt af hvem försäljning af vin
och maltdrycker må ega rum.

Om remiss till ett tillfälligt Utskott anhålles.

Stockholm den 23 Januari 1883.

Tass Öl. Larsson.