Motioner i Andra Kammaren, N:o 216

Motion 1890:216 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 216,

1

N:o 216.

Af herr A. M. Lundberg, om ändring i Kongl. Maj:ts proposition
om ändrade bestämmelser med afseende på de allmänna
läroverken och pedagogierna.

Med anledning af Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående
ändrade bestämmelser rörande de allmänna läroverken och pedagogierna
samt med särskildt afseende å den utaf herr O. Valilm nästlidne tisdag
afgifna motion torde mig tillåtas vördsamt hemställa, att, så vida icke
första klassen vid rikets alla elementarläroverk indrages, Riksdagen ej heller
må besluta indragning af någon utaf pedagogierna utan desamma bibehållas
med åtminstone en lärare.

Såsom skäl för indragning af uppgifna pedagogier har enligt statsrådsprotokollet
för den 14 februari 1887 af dåvarande chefen för kongl. ecklesiastikdepartementet,
uti hvilkens förslag härutinnan nuvarande departementschefen
utan vidare andragande instämt, endast anfört*, att dessa läroverk
hade »så väl under tioårsperioden 1873- 1882 som under femårsperioden
1881—1885 haft ett obetydligt lärjungeantal» och »vore i allmänhet förlagda
till orter, som egde eller i närmaste framtiden komme att få lätta
kommunikationer med städer, der allmänna läroverk funnes». Sistnämnda
förhållande lärer dock med större skäl kunna åberopas i afseende å indragning
af andra läroverk eller högre klasser deraf, helst väl angeläget
må synas, att lärjungarne under yngre åren få, så vidt ske kunde, vistas
i sina föräldrahem; och hvad angår »ett- obetydligt lärjungeantal», torde
sådant väsendtligen hafva berott derpå, att en lärare, som befunnits vara
Jiih. till Riksd. Prat. 1890. 1 Sami. 2 Afd. 2 Rand. 37 Käft.

2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 216

olämplig att, lemnad åt sitt eget godtfinnande, utöfva verksamhet, icke
kunnat till annat läroverk förflyttas; och lärer ett ringa lärjungeantal
egentligen hafva betydelse, så vidt det för hvarje lärjunge i förhållande
till lärarens aflöning medfört större kostnad; men förekommer härvid
anmärkningsvärd!, art, vid det i ofvanberörda statsrådsprotokoll upptagits,
att »enligt den utredning, som meddelats i bilagorna till statsutskottets
utlåtande n:o 14 b. vid 1882 års riksdag, utgjorde statens medelkostnad
för hvarje lärjunge under åren 1877—1881 vid högre läroverken 180 kr.
27 öre, vid femklassiga läroverken 156 kr. 60 öre, vid de treklassiga 222
kr. 62 öre och vid de tvåklassiga 192 kr. 83 öre», så har förbigåtts eller
tillfälligtvis förgätits, att samma bilaga, hvarifrån sistnämnda belopp hemtats,
utvisar, att statens kostnad för hvarje lärjunge uti enklassiga pedagogi
utgjort under omförmälda femårsperiod endast 77 kr. 86 öre i
medeltal, och således icke ens hälften af kostnaden vid något af de andra
läroverken; och om under senare åren äfven vid enklassiga pedagogi
statens kostnad för undervisningen af hvarje lärjunge blifvit något större
än förut, lärer den väl i allt fall varit väsentligen mindre än vid de öfriga
läroverken, så att härutinnan icke kan förefinnas någon grund för indragning
af sådana pedagogi, helst om man faster uppmärksamheten derå,
att en lärare vid dylik skola undervisat i särskilda främmande språk och
samtidigt läst med två eller flera afdelningar. Tillbörligt eller skäligt
kan väl derför icke anses, att, vid det man söker bereda tillgångar för
bättre aflöning åt lärare inom kommuner eller län, som i förhållande till
folkmängden äro försedda med betydligare antal läroverk och lärare, skulle
indragas de med ringa kostnad för statsverket förenade skolor, som från
äldre tider funnits i smärre stadssamhällen och hvaraf dessa jemte omgifvande
socknar med förökad folkmängd fortfarande äro i behof.

Stockholm den 8 mars 1890.

A. M. Tjundberg.

John Björkmans boktryckeri. 1890.