Motioner i Andra Kammaren, N:o 208

Motion 1898:208 Andra kammaren

3

Motioner i Andra Kammaren, N:o 208.

nens hela fyrktal, eller i något fall för högre röstetal
än det, som motsvarar ett tusen fyrkar.

Der för — — — — — — — — — — — —

— — —--— — — — — bestämda grunden.

Häraf möjligen föranledda ändringar i öfriga paragrafer
anhålles, att utskottet måtte verkställa.

Stockholm den 15 februari 1898.

M. Dahn.

N:o 208.

Af friherre I. YOI1 Knorling m. fl., i anledning af Kongl. Maj:ts
proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af
§§ 11, 21, 59 och 73 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet.

Sedan flertalet af landsbygdens representanter inom Andra Kammaren
under en lång följd af år uttalat sig för en begränsning af den
kommunala rösträtten inom landskommunerna, beslöt omsider Riksdagen
år 1894 att afgifva eu skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan om
utredning och framläggande af förslag i ämnet. I den kongl- proposition,
som med anledning häraf aflåtits till innevarande Riksdag, har
emellertid Kongl. Maj:t föreslagit en begränsning af rösträtten endast
för aktiebolag, hvarvid Kongl. Maj:t dock ansett, att dessas rösträtt för
jordbruksfastighet bör lemnas oförändrad. Kongl. Maj:t visar sig således
benägen blott för en ‘partiel lösning af frågan. Visserligen föreslås
äfven en till utseendet mera allmänt gällande bestämmelse, nemligen
den, att rösträtt icke må af någon utöfvas för större röstetal, än

4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 208.

som sammanlagdt tillkommer öfriga röstägande inom en kommun. Men
denna bestämmelse saknar praktisk betydelse, då, såsom herr statsrådet
och chefen för civildepartementet i sitt anförande till statsrådsprotokollet
rörande denna fråga sjelf medgifver, förutsättningarna för bestämmelsens
tillämplighet endast undantagsvis komma att föreligga. Såsom skäl
för att låta en lösning af frågan i dess helhet anstå, angifves i samma
anförande, att frågan om sättet för en lämplig begränsning af den kommunala
rösträtten på landet nära beröres af Riksdagens framställning
till Kongl. Maj:t genom skrifvelse den 5 maj 1897 om förslag till
särskild kommunalskattelag och Kongl. Maj:ts med föranledande deraf
vidtagna åtgärd att tillsätta en komité.

Undertecknade äro af den åsigten, att en lösning af frågan i dess
helhet är af behofvet påkallad, och kunna ej tillerkänna det anförda
skälet för uppskof sådan betydelse, att framläggandet af ett mera omfattande
förslag derigenom bort förhindras. Den nyligen väckta frågan
om särskild kommunalskattelag är utan tvifvel så svårlöst, att det torde
vara förenad t med en stor tidsutdrägt att komma till ett definitivt afgörande
deraf. Med fäst afseende härå äfvensom å den allmänna erfarenheten,
att reformer behöfva lång tid för att mogna, hvarpå just
den kommunala rösträttsfrågans behandling under trettio år lemnar ett
ojäfaktigt bevis, våga vi hysa den meningen, att åberopade förhållande
ej bör utgöra ett hinder för ett fullständigt upptagande och afgörande
af denna fråga vid nuvarande tidpunkt. Besluter man nya stadganden
rörande ifrågavarande rösträtt och skulle en möjligen i framtiden antagen
särskild kommunalskattelag kräfva deras förändring, undergå de
ej ett sämre öde än flere andra lagbestämmelser, som under senare
tiden blifvit antagna och sedermera förändrade.

Under den tid, som frågan om den kommunala rösträttens begränsning
stått på dagordningen, har Andra Kammaren upprepade
gånger visat sig hylla den åsigten, att ej någon inom en landskommun
bör utöfva rösträtt för ett större antal röster, än som svarar mot en
tiondedel af kommunens hela fyrktal. Samma åsigt torde äfven nu
förefinnas hos kammarens majoritet. Vi hafva derför ej tvekat att i
nedanstående förslag antaga denna princip för rösträttens begränsning,
likväl med den afvikelse, som föranledes deraf, att aktiebolag, hvilka
på landsbygden liksom i städerna alltjemt förökas och i vissa delar af
landet äfven inköpa stora arealer jordbruksfastighet, skulle med en
sådan begränsning ändock i ett större antal kommuner blifva öfvermägtiga.
Man kan derjemte med afseende å dem ej underlåta beakta,
att ett bolag är genom sina för inkomst taxerade tjenstemän, hvilka

Motioner i Andra Kammaren, N:o 208.

5

böra hafva samma kommunala intressen som bolaget sjelft, i tillfälle
att mycket föröka sitt inflytande inom en kommun. Vi anse derför
lämpligt att, i likhet med Kongl. Maj:t, föreslå, det aktiebolag ej får
utöfva rösträtt inom en landskommun för ett större antal röster, än
som svarar mot en tjugondedel af kommunens hela fyrktal, men att,
i motsats till hvad Kongl. Maj:t föreslår, ej medgifva undantag från
denna bestämmelse med afseende å dess rösträtt för jordbruksfastighet.

På grund af det anförda tillåta vi oss hemställa,

att Riksdagen måtte besluta, det § 11 i kongl.
förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21
mars 1862 erhåller följande lydelse:

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande
åsätta fyrktal; dock må ej någon utöfva rösträtt
för mer än en tiondedel och ej aktiebolag för
mer än en tjugondedel af kommunens hela fyrktal.

Der för deltagande — — — — — — — — —
--— —--- grunden.

Den omredigering af öfriga §§ i nämnda kongl. förordning, som
ofvanstående förändring af §§ 11 kan föranleda, torde lagutskottet
verkställa.

Stockholm den 14 februari 1898.

t		I. v. Knorring.
Hans Andersson-	Ivar Månsson.	P. Pehrson, Törneryd.
Ola Persson.	Oscar Larsson.	Olof Persson.
B. Dahlgren.	A. G. Gyllensvärd.	A. P. Gustafsson.
Carl Johansson, Aflösa.	J. Bengtsson.	A. P. Johansson.
Emil Olsson.	Per Jönsson.	Pehr Pehrsson.
C. E. Johansson.	A. It. B. Petersson.	Elof Nilsson-
Adolf Ericson.	C. F. Petersson.	Anders Olsson, Tyllered.

6

Motioner i Andra Kammaren, N:o 208.

Pehr Andreasson.	Magnus Andersson i Löfhult.	Ad. Johansson, Möllstorp.
K. E Holmgren i Hillebola.	J. Johanson, Walared.	Nils Anderson, Lydde.
A. G. Olsson, Frösvi.	Alfred Petersson.	Esbjörn Persson.
Nils Svensson.	Johan Petersson i Boestad.	Gustaf Odqvist.
David Holmgren.	J. E. Olsson.	C. W. Hultstein.
Per Ersson.	L. Dahlstedt.	Nils Åkesson.
Sam. Söderberg.	Jöns Andersson.	L. M- Kruse.
Oskar Érickson.	J. Johnsson.	Nils Jönsson.
W. Bengtsson.	Joh:s Nilsson. Sven Arnoldsson.	Robert Eklundh.