Motioner i Andra Kammaren, N;o 208

Motion 1896:208 Andra kammaren

24

Motioner i Andra Kammaren, N;o 208.

k>I (.(i^ihtiognn if.i

(fjoll i -ii* t-: -.''.»I! !'':t , f''»!:!»« I Ji f; I ! i: Vi

i .;iKii..* N:o 208. ;«i*

-jijij *itrm»tlu .-adlig!), i?VJ i" bil-ri if!*> ni:in! om
fä I r.t - in i.. ! -J) it i -1 i t. mn i kii u »I* ; nniMOvi

Af herr A. Yr. IJllllHlliail. angående nedsättning af anslaget till

=->'' i:!--!''1 fiskerinäringens understöd in. in. ,|Ui

vi i i . ,''ylmi ''

Med hänvisning * dels till Riksdagens skrifvelse n:o G7 vid 1889 års
riksdag (Bill. till Riksd. Prof. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Häft., sid. 89,
14), dels till mina motioner i Andra Kammaren n:is 149 och 150 under
1895 års riksdag (Bill. till Riksd. Prot. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 34 Häft.,
sid. 140). dels till mina auföranden i ämnet den 23 februari 1895 uti
Andra Kammaren vid nämnda motioners föredragning till afgörande (Andra
Kammarens Prot. N:o 8, sid. 3031, 32), dels ock till den ytterligare
motivering, jag framdeles under Riksdagens lopp hoppas kunna meddela statsutskottet,
får jag härmed hemställa,

det måtte Riksdagen besluta att, med nedsättande
af anslaget till fiskerinäringens understöd från 42,000
kronor till 40,000 kronor, fastställa såsom vilkor för
anslagets anlitande att det allenast må användas till de
ur fiskerihänsyn »praktiska behofvens tillfredsställande.»

Stockholm den 28 januari 1896.

Axel Vidi. Ljungman.

Stockholm, Victor Pettersons Boktryckeri, 1896.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 208.

1

Bilaga till motion 208 uti Andra Kammaren.

Till Konungen.

'' Då etthundratrettio år nu förflutit, sedan Eikets Ständers fiskeri deputation
vid riksdagen åren 17651766 framlade ett fullständigt förslag till eu på
hafsfiskebedriftens representerande genom valda ombud grundad fiskeristyrelse
för bohuslänska hafsfiske! (Bil. A, sid. 3, 530), och då tretton år förflutit,
sedan Göteborgs och Bohus läns landsting till Eders Kongl. Maj:t
första gången ingick med en underdånig ansökan om inrättandet af en sådan
fiskeristyrelse, samt då fyra år förflutit, sedan Orosts och Tjörns fiskeriförening
hos Eders Kongl. Maj:t i djupaste underdånighet anhöll om bifall till
nämnda ansökan från länets landsting (Bil. A., sid. 3137), under det att
erfarenheten år efter år allt mer ådagalagt, både att bohuslänska hafsfiskebedriften
är i behof af en förbättrad omvårdnad från det allmännas sida
och att näringslifvet i bohuslänska skärgården icke nått eu de genom sillfisket
yppade förhållandena motsvarande utveckling till åstadkommande af
ett varaktigt välstånd i samma skärgård under nu innevarande sillfiskeperiod
; så finner Orosts och Tjörns fiskeriförening sig föranledd att än en
Bill. till Rilcsd. Prat. 1890. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 37 a. Höft. 1

2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 208<

gång fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet å saken. Det lider nemligen
intet tvifvel, att ju icke bohuslänska sillfisket bort lemna eu flera
millioner kronor större årlig afkastning, än nu är fallet, om från det allmännas
sida vidtagits åtminstone de för ett godt resultat mest nödiga åtgärderna,
på samma gång som den ekonomiska utvecklingen i bohuslänska
skärgården med hänsyn till vinnandet af ett varaktigt välstånd äfven skulle
blifvit en helt annan och vida bättre, om någon myndighet funnits till,
som vårdat sig om fiskarbefolkningens bästa. Liksom under förra sillfiskeperioden
visar det sig ock nu, att verksamheten från enskilda personer till
främjande af fiskerinäringen och fiskarbefolkningens bästa börjar slappas i
följd af den från statens sida visade likgiltigheten, hvadan ock hvarje vän
af bohuslänska skärgårdens framåtskridande till önskligt välstånd allt mer
med bekymmer motser den tid, då vid sillfiskeperiodens inträffande slut
fiskarbefolkningen än eu gång kommer att nedstörtas i djupaste elände och
fattigdom, derför att man försummat vidtaga de åtgärder, hvarigenom eu
sådan olycklig tingens utveckling kunnat i möjligaste måtto undvikas.

Det gifves helt visst intet annat bildadt folk i verlden, som skulle
lemna! ett så stort fiske som det bohuslänska sillfisket helt och hållet åt
sig sjelft, fastän man af nio århundradens erfarenhet vet, att detta fiske är
semisekulärt periodiskt och påkallar mycken omvårdnad från det allmännas
sida, om utvecklingen icke skall blifva sådan, att blott ett fåtal kommer att
skörda vinsten af fisket, under det att fiskarbefolkningen bringas i en allt
svagare och af blott sillfisket mer och mer beroende ställning derhän, att
det mer skenbara än verkliga välståndet eu gång, på sätt nyss nämnts,
försvinner med sillfiskeperioden.

I det öfriga Europa liksom i Norra Amerika behandlas frågan om
fiskerinäringens bästa administration icke med samma likgiltighet som i
Sverige, utan är tvärt om föremål för en den lifligaste uppmärksamhet, så
att man t. ex. i Skottland under innevarande år fått sin fiskeristyrelse
omorganiserad med syfte att den i högre grad, än dessförinnan varit fallet,
må kunna representera fiskerinäringen, fast den förut befintliga organisationen
ej var mer än tretton år gammal (Bil. B.).

På grund af hvad sålunda i underdånighet anförts, får Orosts och
Tjörns fiskeriförening alltså hemställa,

det de ofvan åberopade, under åren 1882 och 1891
till Eders Kongl. Maj:t ingifna underdåniga framställningarna
från Göteborgs och Bohus län om en förbättrad

Motioner i Andra Kammaren, N:o 208.

3

administration af länets hafsfiskebedrift måtte vinna
Eders Kong], Maj:ts nådiga bifall och föranleda till de
åsyftade åtgärdernas vidtagande.

*

Ellös den 7 oktober 1895.

Underdånigst

A Orosts och Tjörns fiskenförenings vägnar:

(Underskrifter.)

Såsom bilagor följde:

A) Bihang till Riksdagens Protokoll 1895. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band, 34 Häft. (N:is 149150)

B) Sea Fisheries Regulation (Scotland) Act., 1895. (58 & 59 Tlet. Ch. 42).