Motioner i Andra Kammaren, N:o 207

Motion 1893:207 Andra kammaren

10

Motioner i Andra Kammaren, N:o 207.

N:o 207.

Af herr M. Dalin, med förslag till ändrad lydelse af 71 § riksdagsordningen.

I en vid denna riksdag väckt motion har jag vågat föreslå vissa
grunder för en omorganisation af vårt bankväsende, i hvad det rör riksbanken
och de enskilda sedelutgifvande bankerna, och derjemte uttryckt som min åsigt,
att en lagbestämd kontinuitet i riksbanksstyrelsen måtte införas. Den kollegiala
formen af yttre likställighet styrelseledamöterna emellan är nog i och
för sig den lämpligaste; men man må ingalunda tro, att i verkligheten en
sådan likställighet finnes. Någon blir alltid chef. Och denne, såsom för närvarande
utrikesvexeldeputeraden, är faktiskt, så att säga, custos rerum eller
den som har ej mindre magten än äran och ansvaret med afseende på bankens
hufvuduppgift; och så måste det äfven vara framför allt i detta fall. Men
i och med det att ansvarighetskänslan naturligtvis drabbar tyngre ju vigtigare
saken är (här nationens ekonomiska väl och ve) och ju mera chefen känner
sina kollegers förtroende hvila på honom, alstrar å andra sidan medvetandet
att vara den insigtsfullaste äfven en naturlig sjelftillit, som skapar en slags
finansiel monarki inom banken, der de andra fullmägtige blifva mera att betrakta
som rådgifvare. Att bevara kontinuiteten med afseende på den, som
har bankens ledning i sin hand, är följaktligen af väsentligt större vigt än
beträffande öfriga fullmägtige. Jag har derför tänkt mig, att denne chef
eller-, om man så vill kalla honom, direktör bör göras så oberoende af statsmagterna
som möjligt, hvarför jag anser, att han ej bör vara underkastad
omval som fullmägtig, så länge han af sina kolleger utses till direktör. Förutsatt
naturligtvis att han af Riksdagen beviljats ansvarsfrihet. Det har äfven
satts i fråga, att fullmägtige borde ega utse direktör äfven utom sin krets;
men då kunde det ju tänkas, att en genom vägrad decharge af Riksdagen
afsatl direktör blefve af fullmägtige återvald, ocli det vore väl ej lämpligt.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 207.

11

Dessutom blefve val af direktör utom fullmägtige ej blott ett fattigdomsbevis
för dem sjelfva, utan äfven en eklatant orlofssedel på Riksdagens inkompetens
att utse riksbankens styrelse, och det har den val ändå icke lemnat prejudikat
på. Det har derför synts mig, att såväl direktören som vice direktören borde
väljas bland fullmägtige, och desse senares antal ökas, når framdeles förhållandena
det kräfde.

Men äfven de andra fullmägtige skola genom val för längre tid, än
för närvarande är fallet, bidraga att betrygga den kontinuitet, som visserligen
under vanliga förhållanden ej heller nu löper någon risk att tvärt och
betänkligt afbrytas, men som dock alltid är utsatt för möjligheten af en
dylik eventualitet.

Vid val af ordförande i Riksdagens verk tyckes det nog vid första
påseende, som att detta borde kunna öfverlemnas åt fullmägtige sjelfva; men
med hänsyn till den position, ordföranden i riksgäldskontoret intager som personlig
underhandlare och förmedlare angående statens lån, specielt gent emot
utlandet, förefaller det mig, som att han skulle komma att ega större pondus
genom att vara särskildt utsedd af hufvudmannen (Riksdagen). Jag anser
derför, att ordförandena i riksbanken och riksgäldskontoret böra som hittills
väljas särskildt.

På grund af hvad jag anfört, vågar jag derför vördsamt föreslå,

att Riksdagen till hvilande för vidare grundlagsenlig
behandling måtte antaga följande förslag till förändrad
lydelse af § 71 riksdagsordningen:

§ 71.

Riksdagen skall genom fyratioåtta valmän, af hvilka
hvardera kammaren inom sig utser tjugofyra, välja fullmägtige
att enligt gällande stadgar riksbankens och riksgäldskontoret
s medel och tillhörigheter förvalta. Desse
fullmägtige skola i hvartdera verket vara sju och utses,
med nedan stadgade undantag, för tiden från det de blifvit
valde intill dess å tredje året derefter val af fullmägtige
egt rum. Valen ske medelst slutna sedlar sålunda, att för
hvartdera verket först utses den, som bland fullmägtige
skall blifva ordförande, och sedan de öfrige.

Har fullmägtig före utgången af den för honom bestämda
tjenstgöringstid afgått, eller har ansvarsfrihet honom

12

Motioner i Andra Kammaren, N:o 207.

vägrats, anställes val för den tid, som för honom återstått.
Afgående fullmägtig kan återväljas.

Fullmägtige i hvardera verket utse årligen bland sig
en vice ordförande; egande den, som;bland fullmägtige
förer ordet, afgörande röst, derest i frågor, som hos fullmägtige
komma under omröstning, rösterna för två skiljaktiga
meningar utfalla lika.

Fullmägtige i riksbanken välja dessutom årligen, eller
för kortare tid, bland sig en direktör och en vice direktör
att jemte två andra fullmägtige''handhafva den dagliga
förvaltningen. Direktören är ej i sin egenskap af fullmägtig
underkastad omval af Riksdagen, så länge han
återväljes till direktör, utom i det fall att han vägrats
ansvarsfrihet. Afgår direktör, öfvertage vice direktören
hans befattning, tills Riksdagen hunnit företaga val till
fullmägtig efter den afgångne, hvarefter fullmägtige genast
välja ny direktör.

Stockholm den 11 februari 1893.

M. Dahn.