Motioner i Andra Kammaren, N:o 204 (Motion 1908:204 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 204.

N:o 204.

Af herr C. A. Lindhagen m. fl., om skrifvelse till Kungl. Maj:t
angående lagstiftningsåtgärder mot bolags äfvensom enskilda
industriidkares och skogsspekulanters jordförvärf i
södra och mellersta delarna af riket.

I tvenne motioner inom Andra Kammaren vid 1907 års riksdag
(n:is 146—147) påkallades åtgärder gentemot bolags jordförvärf på
landet i mellersta och södra delarna af riket, på sätt redan delvis skett
för de sex nordligaste länen. Den ena motionen afsåg förbud för vidare
bolagsförvärf och den andra ingripande å bolags och enskilda skogsspekulanters
redan förvärfvade hemman. I en särskild motion n:o 196
hemställde två representanter i kammaren för Värmlands län, med instämmande
af fem andra representanter för länet, att beslut måtte särskildt
såvidt Värmlands län angår fattas i öfverensstämmelse med de
två förutnämnda motionerna.

Motionen om förvärfsförbud antogs af Andra och afslogs af Första
Kammaren. Den andra motionen afslogs af båda kamrarna, i den andra
dock efter votering med 85 röster mot 84.

Förbud mot bolagsförvärf.

Beträffande denna sak hänvisas till motiveringen i förstnämnda
motion n:o 146 (sid. 3—11). Ur den där åberopade statistik må här
blott återupprepas, hurusom enligt befallningshafvandes femårsberättelser
fastigheter å landsbygden, tillhöriga inhemska aktiebolag — oberäknadt
järnvägsaktiebolag — inom södra och mellersta delarna af riket utgjort:

år 1885 .................. 1,257,7 55 mantal

» 1895 ................. 1,635,412 »

» 1900 .................. 2,004,0 17 d

Motioner i Andra Kammaren, N:o 204.

Af hitintills inkomna femårsberättelse!- för åren 1901—1905 jämte
särskilt inhämtade upplysningar i öfriga fall inhämtas, att förenämnda
aktiebolagsförvärf inom södra och mellersta delarna af riket visa år 1905
i jämförelse med ställningen år 1900:

Stockholms	län år	1900 ..	.......... 291 mantal	41	utjordar
	»	»	1905 .	.......... 257 *	»	148	»
Uppsala			1900 .	.......... 254		90
»		»	1905 .	.......... 205 *	»	90	»
Södermanlands	»	»	1900 .	.......... 30	»	10	# »
»	y>	»	1905 .	.......... 68	»	65
Östergötlands	»	»	1900 .	.......... 198	»	173
	»	»	1905 .	.......... 204		219	»
Jönköpings		»	1900 .	.......... 20	»	19	»
		»	1905 .	.......... 35	»	41	»
Kronobergs	»	»	1900 .	.......... 67	»	10	»
»	»	»	1905 .	.......... 94	y>	25	»
Kalmar	»		1900 .	.......... 77	»	15	»
»		»	1905 .	.......... 87	»	42
Gottlands	»	»	1900 .	.......... 17	»	29
»	»	»	1905 .	.......... 18	»	42	>
Blekinge	»	»	1900 .	.......... 5		10
»	»	»	1905 .	.......... 6		15	»
Kristianstads	»	»	1900 ..	.......... 22		15	»
»		»	1905 ..	.......... 25		51	»
Malmöhus	»	»	1900 .	.......... 20		15
»	»	»	1905 .	.......... 98	»	193	y>
Hallands	»	»	1900 .	.......... 5	»	3	»
»	»	»	1905 .	.......... 10	»	128	»
Göt. o. Bohus	»	»	1900 .	.......... 36		59	»
»	»	»	1905 .	.......... 43	»	104	»
Alfsborgs	»		1900 •	.......... 82		18	>
»	»		1905 .	- . **	»	—	»
Skaraborgs	»		1900 ■	.......... 81	»	53	>
»	»	>	1905 ■	.......... 106		108
Värmlands	»		1900 •	.......... 182	»	208	»
»	»		1905 .	.......... 185	»	226
Örebro	»	»	1900 ■	.......... 352	»	152	»
»	»	»	1905 .	.......... 339***	»	210	»
Västmanlands	»	v	1900 .	.......... 201	»	117	»
		»	1905 ..	.......... 202		193

* Minskningarne bero på, att stora bolagskomplexer öfvergått i enskild ägo.

** Någon uppgift har ej kunnat erhållas.

*** Nedgången torde bero på, att staten köpt en stor bruksegendom, hvaraf öfver
17 mantal hör till Örebro län.

Bih. till Biksd. Prat. 1908. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 61 Höft.

10 Motioner i Andra Kammaren, N:o 204.

Till denna aktiebolagsjord kommer antalet fastigheter, som ägas af
handelsbolag, enskilda industriidkare och skogsspekulanter samt utländska
bolag. Siffrorna äro sannolikt icke alltid fullt pålitliga. I allmänhet lärer
det verkliga antalet aktiebolagshemman vara något högre än femårsberättelserna
utvisa, hvilket ock norrlandskommitténs undersökning för
de sex nordligaste länen utvisade.

Orsakerna till bolagsförvärfven ha hitintills vanligen varit önskan
att åtkomma skogshemman och på vissa orter mark för betodling.
En ny anledning lärer på senaste tiden ha tillkommit på vissa orter,
nämligen eu sträfvan att komma åt samtliga hemman, som ligga längs
vattendrag i synnerhet ofvanom och nedanför vattenfall. Äfven liär uppgifves
samma metoder användas, som kommit i tillämpning i Norrland,
såsom inköp af någon andel i hemman, som öfvergått till ett stärbhus,
och i öfrigt lock och pock på hvarjehanda sätt.

Frågan kan vara, om ingripandet bör begränsas endast till bolag.
Norrlandslagen lärer visserligen ha verkat såsom man antog. Bolagsförvärfven
med sin stora utsträckning äro förekomna, i den mån de
förbjudits. Här och hvar äga fortfarande köp rum af enskilda industriidkare
och skogsspekulanter. Jämväl inträffar att köp sker af personer,
som endast äro ombud för bolag, men detta inträffar icke närmelsevis i
samma omfattning som bolagsförvärfven. Men dessa enskilda förvärf
synas i alla fall vara förtjänta af uppmärksamhet. Att drabba äfven dem
låter sig nog göra utan afsevärd olägenhet. Men en svårighet är att
finna någon form, som kan tillfredsställa juristerna. Motionen af år
1901 äfvensom ett finskt förslag innehålla utkast till en lösning äfven
af denna fråga.

Ingripande å bolagshemman.

Anses bolags alltför stora jordförvärf böra förekommas såsom ledande
till missförhållanden, borde det vara klart, att man har anledning att
också ingripa mot de missförhållanden, som redan uppkommit, där bolag
lagt under sig stora landsdelar. Det är nämligen just erfarenheterna om
dessa förvärfs olägenheter, som födt tanken på förvärfsförbud. Framställningar
i båda afseendena äga ett oupplösligt sammanhang.

Vid förra riksdagen påkallades därför i förenämnda motion n:o 147,
att, i anslutning till norrlandskommitténs undersökning för de nordligare
delarna al riket, en motsvarande utredning rörande jordbrukets tillstånd,
odlingens fortgång och arrendatorernas ställning på bolag och enskilde
skogsspekulanter tillhöriga hemman måtte äga rum jämväl i mellersta

Motioner i Andra Kammaren, N:o 204.

och södra delarna af riket samt de förslag till lagstiftning eller andra
åtgärder framläggas, som kunde vara ägnade att vidmakthålla och befrämja
jordbruket på dylika hemman. Motiven återfinnas i motionen
n:o 14G (sid. IG—18). En dylik undersökning behöfver ej utföras
öfverallt utan endast där bolags]ord af någon betydenhet förekommer.
Redan den detaljerade statistiken till befallningshafvandes femårsberättelser
lämnar här en ledning.

Lagutskottet afstyrkte denna framställning. Förhållandena på bolagshemmanen
i södra och mellersta delarne af landet äro, sade utskottet,
för Riksdagen tämligen val kända och torde i allmänhet kunna i stort
sedt, jämnställas med förhållandena å hemman i enskild ägo.

Detta är, synes det oss, ett väl lättvindigt sätt att affärda en
högst allvarlig fråga. Förhållandet är, att de nämnda förhållandena
visst icke äro för Riksdagen kända. Och de riksdagsmän, som veta
något och på samma gång behjärta saken, kunna vitsorda, att det i
en mängd fall är illa beställd! med folket och tillgodogörandet af jordbruksmöjligheterna
på bolagshemman. Vitsordet förra riksdagen från
värmlandsrepresentanter i Andra Kammaren är ett sådant exempel.

Saken är i själfva verket den, att från flera bolagsorter i södra
och mellersta Sverige klagas öfver, att gamla bondgårdar nedläggas och
odlad jord utlägges till skog. Färska vittnesbörd därom hafva nyligen
erhållits från bergslagerna i Örebro län och olika orter i Värmlands län.
Svårigheten att få mark för nya bosättningar på bolagens domäner
känner man af gammalt. Att folket vanligen är osjälfständigare där än
på egen grund, är också en lika bekant som själfklar sak.

Man ordar så mycket om emigrationen, om anskaffande af jordbruk
och boningsplatser åt folket. Men när det kommer till stycket,
stannar det vid små filantropiska ansatser, såsom anslag på krångliga
villkor ur en statsfond, innehållande en handfull penningar. Undertiden
går hemsökelsen obehindradt lös öfver odalgårdar, redan färdiga
småbruk och boningar, som tillskapats under århundradens flit och försakelser.
Plats för nya bosättningar på dylika trakter är det icke tal
om. Detta är en svensk jordpolitik sedan en generation tillbaka, och
någon ljusning i detta mörker kan knappast spanas.

Med anslutning till hvad sålunda anförts hemställa vi,

att Riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla om
utredning rörande bolags äfvensom enskilde industriidkares
och skogsspekulanters jordförvärf i de mellersta
och södra delarna af riket samt om förslag till lag -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 204.

stiftning i syfte att dels förekomma sådana förvärf,
dels upprätthålla gamla gårdar och upptagna odlingar
samt bereda rum för nya bosättningar och ny odling
på dylika jordägares redan förvärfvade marker inom
nämnda landsdelar.

Stockholm den 26 januari 1908.

Carl Lindhagen.
Carl Jansson.
A. Thylander.

G. M. Sandin. M. Matsson.

Karl Otto. C. J. Berggren.

Värner Rydén. F. W. Thorsson.