Motioner i Andra Kammaren, N:o 204

Motion 1890:204 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 204.

5

N:o 204.

Af herr N. Boström i Bodbyn och herr'' J. A. Lundström, om

ändring i Kongl. Maj:ts proposition angående ordnande af
den allmänna och enskilda helso- och sjukvården i riket.

Uti° § 4 af Kongl. Maj:ts till Riksdagen öfverlemnade förslag till
lag angående skyldighet att anskaffa och underhålla bostad eller lemna
hyresersättning åt provinsialläkare är intaget ett förordnande som lyder:
»År inom provinsialläkaredistriktet extra provinsialläkare anstäld, må
derigenom icke någon inskränkning ske i extra provinsialläkaredistriktets
skyldighet att deltaga i kostnaden för anskaffande och underhåll af
bostad eller i utgörandet af hyresersättning åt provinsialläkaren.»

Enligt § 41 i den af Kongl. Maj:t föreslagna provinsialläkareinstruktionen
kunna extra provinsialläkare anställas och aflönas antingen
med bidrag af landsting eller af statsmedel eller af beggedera. Dessutom
kunna en eller flera kommuner utan anspråk på statsbidrag anställa
sådan läkare och för honom erhålla rätt till tjensteårsberäkning.
En påtaglig följd af denna instruktion är, att de kommuner, som äro
mest. aflägsna från. de nuvarande eller i närmaste framtiden inrättade
provinsialläkarestationerna, och som derför sakna tillgång på tidsenlig
läkarevård, blifva de första, som på det ena eller andra sättet — med
statens eller landstingets bistånd — anställa extra provinsialläkare.
Men der ej detta kan ske, återstår den utvägen, att kommunen med
egna medel och utan anspråk på bidrag anställer sådan läkare för att
sålunda erhålla sjukvård. Dessa nybildade distrikt hade sålunda att i
likhet med dem, som redan anstalt s. k. distriktsläkare, sjelfva vidkännas
hela kostnaden för sin egentliga sjukvård.

Om Kongl. Maj:ts förslag antages, blifva alla ordinarie provinsialläkaredistrikt
ålagda att antingen anskaffa och underhålla bostad åt
läkaren eller utgöra föreskrifven hyresersättning. Denna föreskrift
synes oss ingalunda obillig, dels då dessa läkare aflönas af staten, dels
Bill. Ull Uihd. Prot. 1890. 1 Sami. 2 Åfd. 2 Band. 31 Haft. 2

6 Motioner i Andra Kammaren, N:o 204.

då dessa distrikt komma att omfatta de folkrikaste och möjligen förmögnare
trakterna inom landet. Deremot synes oss en verklig orättvisa
innefattas i den bestämmelsen, att dessa distrikt, som redan hafva
ofvannämnda fördel, äfven skola för anskaffande och underhåll af sin
läkarebostad eller utgörandet af hyresersättning taga bidrag från andra
mer aflägsna kommuner, som med långt känbarare uppoffring genom
egna medel aflöna extra provinsial- eller distriktsläkare. Lika rättvist,
som det synes oss att de distrikt, som få hafva en af staten aflönad
läkare att tillgå, böra lemna honom bostad eller hyresersättning, måste
det vara, att kommuner, som med egna medel aflöna sin läkare, befrias
från utgift till underhåll af läkarebostad inom hufvuddistriktet, af hvars
läkare de ej hafva någon väsentlig fördel.

Då afsigten med provinsialläkareinstruktionen torde vara att dels
befordra en ökad verksamhet af medicinska organ för genomförande
af den allmänna sundhetslärans kraf, dels att så mycket ske kan tillgodose
den enskilda sjukvården, och då ett sådant stadgande, som
finnes i bemälde § 4, ej blott innebär en orättvisa utan skall i väsentlig
mån utgöra ett hinder för anställande af extra provinsial- och
distriktsläkare samt lägga en ökad börda på kommuner, som genom
egna medel anstält sådan läkare, så våga vi härmed vördsamt föreslå,

att Riksdagen behagade besluta en ändring af
§ 4 i lagen angående skyldighet att anskaffa och
underhålla bostad eller lemna hyresersättning åt provinsialläkare,
derhän:

att kommun eller kommuner, hvilka på egen bekostnad
anställa extra provinsial- eller distriktsläkare,
må, så länge de dermed fortfara, befrias från skyldighet
att deltaga i kostnaden för anskaffande och
underhåll af bostad eller utgörandet af hyresersättning
åt provinsialläkaredistriktet.

Om remiss till vederbörande utskott anhålles.

Stockholm den 12 februari 1890.

N. Boström. J. A. Lundström.

Häruti instämmer:

S. M. Olsson.

Stockholm, K. L. Beckman, 1890.