Motioner i Andra Kammaren, N:o 201

Motion 1904:201 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 201.

1

N:o 201.

Af herr P. A. BeilgtsSOll i Borås in. fl., i anledning af Kungl.
Maj:ts proposition angående ändrad anordning af rikets allmänna
läroverk samt lönereglering för de vid dem anställda
lärare.

I Ivungl. Maj:ts nådiga proposition n:o 50 till innevarande års Biksdag
föreslås angående ombildning af läroverk, att det femklassiga läroverket
i Borås utvidgas till af staten bekostad sexklassig realskola för gossar.

Stadsfullmäktige i Borås hafva jämlikt sitt beslut den 9 maj 1901
till Konungen ingifvit underdånig ansökan om att stadens lägre allmänna
läroverk måtte förändras till högre sådant med undervisning å half klassiska
linjen (latinlinjen B) och reallinjen. Detta ärende har blifvit hänvisadt
till den af Kungl. Maj:t tillsatta läroverkskommittén, som emellertid uti
sitt betänkande den 8 december 1902 ej funnit sig föranlåten att hvad
Borås läroverk vidkommer föreslå annat än dess ombildning till en sexklassig
realskola för gossar.

Oss synes, att läroverkskommitténs af Kungl. Maj:t godkända förslag
icke är väl grundadt, och få vi till stöd för denna åsikt åberopa
hvad som finnes anfördt uti stadsfullmäktiges här i afskrift bilagda utlåtande
i ärendet till domkapitlet i Skara, uti hvilket utlåtande stadsfullmäktige
torde hafva på ett sakrikt och allsidigt sätt belyst frågan samt
bemött och vederlagt de skäl, som läroverkskommittén för sin mening
anfört.

Emellertid anhålla vi att äfven för egen del få uttala oss i denna
angelägenhet.

Läroverkskommittén yttrar uti sitt betänkande sid. 460 och 461, att
kommittén i fråga om antalet af högre allmänna läroverk anser, att lanBih.
till Biksd. Prot. 1004. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 79 Höft. (N:o 201). 1

2

Motioner i Andra Kammaren, N:o 201.

dets behof af sådana är i hufvudsak tillgodosedt samt att det nuvarande
antalet af högre allmänna läroverk icke bör minskas, men att ej heller
under den närmaste tiden nya gymnasier böra inrättas, såvida ej på någon
ort alldeles särskilda förhållanden skulle sådant påkalla.

Sådana alldeles särskilda förhållanden hafva emellertid enligt kommitténs
mening förekommit i Ystad, alldenstund kommittén föreslagit, att
denna stads femklassiga läroverk skall ombildas till högre sådant med
realgymnasium, ett förslag som äfven af Kungl. Maj:t blifvit gilladt.

Hvad nu dessa särskilda förhållanden beträffar, som böra påkalla ett
högre läroverk, torde desamma vid en närmare undersökning just förekomma
i fråga om Borås och helt visst i lika hög, ja måhända uti ännu
högre grad än i fråga om Ystad. Större delen af dessa förhållanden
hafva stadsfullmäktige uti ofvan åberopade handling redan anfört, men
det må vara tillåtet ytterligare framhålla följande.

Borås stads folkmängd har under de senaste 25 åren ungefärligen fyrdubblats
och uppgår för närvarande till mer än 17,000, och intar Borås
sålunda i afseende på invånareantal det tolfte rummet bland Sveriges
städer. Icke mindre än 21 bland de 32 städer, uti hvilka högre läroverk
skulle komma att finnas enligt Kungl. Maj:ts förslag, hafva lägre
invånareantal än Borås, hvartill kommer att ingen af förstnämnda 21
städer kan förete en med Borås jämförlig utveckling under de senaste
årtiondena.

Med afseende på lärjungeantalet må erinras om att vid läroverket i
Borås uppgick höstterminen 1903 lärjungeantalet uti klasserna I—V till
icke mindre än 187, ett lärjungeantal, som är ojämförligt mycket större
än uti de öfriga femklassiga läroverken inom riket.

Jämför man åter för höstterminen 1903 lärjungeantalet uti Borås
läroverks fem lägsta klasser med lärjungeantalet uti samma klasser vid
de uti Kungl. Maj:ts förslag upptagna 37 högre läroverken, måste det
väcka uppmärksamhet att icke mindre än 10 af dessa hafva mindre elevantal
än Borås läroverk, som till och med uti nämnda klasser har större
elevantal än tre af de högre allmänna läroverken hafva uti alla sina sju
klasser sammantagna, och dock har Borås ej det lockmedel för rekrytering
af lärjungar från landsbygden, som de högre läroverken äga genom
att bereda lärjungarne möjlighet att fortsätta ända till studentexamen vid
samma läroverk.

Jämför man vidare antalet högre läroverk med rikets folkmängd, så
finner man, om 1901 års folkmängd lägges till grund för beräkningen,
att det med 37 högre läroverk enligt Kungl. Maj :ts förslag skulle komma

Motioner i Andra Kammaren, N:o 201.

3

omkring 140,000 invånare för hvarje högre läroverk. Enligt Kungl.
Muj:ts förslag skulle nu exempelvis Malmöhus län med 413,000 invånare
och 4 högre läroverk erhålla ett läroverk för ett invånareantal af omkring
104,000, då Älfsborgs län med nära tre gånger större ytvidd skulle för
sina 280,000 invånare allenast få ett enda högre läroverk, hvarigenom Älfsborgs
län i detta afseende skulle blifva det minst gynnsamt ställda i hela riket.

Det vill därför synas som om det icke skulle strida mot vare sig
billighet eller rättvisa, om ett högre läroverk upprättades uti Borås, som
utgör liufvudorten icke blott i industriellt utan äfven i kulturellt hänseende
för södra delen af Älfsborgs län, omfattande Marks, Yedens, Bollebygds,
Kinds, Bedvägs, Ås och Gäseneds härad. Denna del af länet, för
hvilken Borås utgör centralpunkten mera nu, om möjligt, än förr, dels på
grund af den allmänna industriella utvecklingen, dels på grund af
de järnvägar, som uti Borås sammanlöpa, är äfven Borås läroverks
naturliga lärjungeområde och har jämte städerna Borås och Ulricehamn
ett invånareantal, som uppgår till i det närmaste 140,000 eller
just det invånareantal, som enligt Kungl. Maj:ts förslag belöper sig i
medeltal på hvarje högre läroverk inom riket.

Det må till sist erinras om att domkapitlet i Skara, som väl uti
denna fråga må anses äga vitsord och sakliga insikter, uti sin underdåniga
skrifvelse den 23 juni 1903 angående läroverkskommitténs betänkande på
det lifligaste tillstyrkt ombildningen af Borås femklassiga läroverk till
högre sådant med realgymnasium.

På grund af hvad sålunda anförts få vi härigenom vördsamt hemställa,

att Biksdagen, med afslag å Kungl. Maj:ts framställning
om förändring af Borås femklassiga läroverk
till sexklassig realskola för gossar, ville besluta, att
samma läroverk måtte, i likhet med hvad för Ystads
läroverk föreslagits, om bildas till högre läroverk med
realgymnasium, och att i öfrigt i Kungl. Maj:ts proposition
göras de ändringar och tillägg, som af ett sådant
beslut kunna föranledas.

Stockholm den 24 februari 1904.

P. A. Bengtsson. L. W. Lothigius. Gast. Odqvist.

Hjalmar Hallin.

J. Johanson.

4

Motione>- i Andra Kammaren, N:o 201.

Bilaga.

Till Högvördiga Domkapitlet i Skara.

Enligt beslut den 9 maj 1901 ingåfvo stadsfullmäktige i Borås till
Konungen underdånig ansökan om att härvarande lägre allmänna läroverk
måtte förändras till högre allmänt läroverk med undervisning å halfklassiska
linjen (latinlinjen B) och reallinjen, till stöd för hvilken framställning
stadsfullmäktige åberopade, förutom åtskilliga ekonomiska och intellektuella
fördelar för staden Borås, hufvudsakligen följande omständigheter: stadens
enastående snabba tillväxt och därmed förenade ökade betydelse för omkringliggande
landsdelar och hela landet; det stora antalet af lärjungar i
läroverket och den hastiga stegringen i detta antal under senare åren*'';
stadens egenskap af gammal centralpunkt i ett vidsträckt, år från år tilltagande
område med en talrik befolkning och stora fabriks- och industrisamhällen,
förbundna med staden genom järnvägar, som där hafva sina
ändpunkter; frånvaron af högre allmänna läroverk annat än på långa afstånd
från de trakter, som i Borås hafva sin hufvudort; den omständigheten,
att icke någon svensk stad af Borås betydelse saknar högre läroverk
och att omkring 20 städer, mindre än Borås, äga sådant; sannolikheten af
att staden blir garnisonsort och därigenom än ytterligare tillväxer och
särskildt tillföres ett befolkningselement, som för sina barn har behof
af ökad undervisning; samt slutligen den störa kostnad, uppgående till
216,000 kronor, som staden vidkänts för uppförande af en ny läroverksbyggnad,
afsedd och tillräcklig för att inrymma ett fullständigt läroverk.

Denna framställning öfverlämnades till den af Konungen i nåder
förordnade kommittén för utredning af vissa frågor rörande de allmänna
läroverken, allmänt kallad läroverkskommittén, som dock uti afgifvet betänkande
icke funnit sig föranlåten att förorda framställningen utan föreslagit,
att Borås allmänna läroverk måtte i likhet med flertalet andra

* Borås läroverk har med afseende på lärjungeantalet några år varit landets största femklassiga
läroverk, med undantag för Stockholm och Göteborg, och har under de sista åren lämnat
alla de andra långt bakom sig.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 201.

femklassiga läroverk ombilda» till eu sexklassig s. k. realskola. — Då
kommitténs afstyrkande utlåtande emellertid icke synes hafva tillräckligt
beaktat skälen för stadsfullmäktiges framställning, utan tvärtom torde i
vissa afseende!! grunda sig på oriktiga antagande!! och förutsättningar,
hafva stadsfullmäktige, som hafva sig bekant att kommitténs betänkande
blifvit utställdt till yttrande af högvördiga domkapitlet, icke velat underlåta
att söka bemöta kommittéuttalandet och ånyo inför domkapitlet framlägga
skälen för sin framställning under förhoppning, att högvördiga
domkapitlet behagade beakta desamma och vid afgifvande af sitt yttrande
skänka understöd åt fullmäktiges bemödanden att åvägabringa eu för
staden och hela orten däromkring så betydelsefull högre undervisningsanstalt.

Rörande stadsfullmäktiges ansökning yttrar kommittén efter behandling
af likartade framställningar från Landskrona och Eskilstuna:

»Kommittén erkänner, att för ett gymnasium i Borås finnas något
bättre skäl än för gymnasier i Landskrona och Eskilstuna. Men i enlighet
med sin allmänna ståndpunkt anser kommittén ej de nämnda förhållandena
utgöra tillräckliga skäl för den begärda utvidgningen af Borås läroverk.
Hvad särskildt beträffar afståndet till andra städer med högre läroverk,
vill kommittén anmärka, att Borås står i lätt förbindelse med 4 sådana
städer genom järnvägar af följande längd: till Göteborg 72 km, till Vänersborg
107 km., till Skara 98 km. och till Jönköping 145 km. Ännu
kortare väg till någon eller några af dessa städer hafva de betydande
stationssamhällen, som Borås stadsfullmäktige räkna till läroverkets lärjungeområde
(Rydbokolm, Eritsla, Rinna, Skene, Svenljunga och Herrljunga).
Dessutom gäller om Borås tekniska elementarskola i ännu högre grad än
om Eskilstuna tekniska skola, att densamma för eu stor del af läroverkets
lärjungar bör kunna fylla behofvet af fortsatt utvidgning. Vid öfvervägande
af ofvan omtalade förhållanden har kommittén således ej ansett tillräckliga
skäl för närvarande föreligga för att tillstyrka annan utvidgning än till
sexklassig realskola.»

Hvad då först beträffar, att kommitténs »allmänna ståndpunkt» skulle
lägga hinder i vägen för framställningens förordande, synes detta vara ett
särdeles dunkelt tal, hvars motiver äro svåra att ur kommitténs i öfrigt
så förtjänstfulla och öfver stadsfullmäktiges beröm stående betänkande
utleta. Vid den af kommittén föreslagna omgestaltningen af läroverken
borde väl, synes det, den allmänna synpunkten vara den, att ett högre
läroverk förlägges där ett verkligt behof däraf förefinnes, med undantag från
denna regel endast i alldeles särskilda fall och på grund af synnerligen

6

Motioner i Andra Kammaren, N:o 201.

egenartade förhållanden. Men att Borås läroverk, staden och den betydande,
utvecklingskraftiga orten där omkring skulle vara förtjänta af en
dylik undantagsställning, kan väl svårligen anses riktigt.

Icke heller de särskilda skäl, kommittén anfört för sitt afstyrkande,
synas riktiga eller hållbara.

Från hvilket af de ofvannämnda stora stationssamhällena är afståndet
till de af kommitterade uppgifna städerna kortare än från Borås till dessa
städer? Jo från ett, nämligen Herrljunga, det minst betydande af dem,
är afståndet till Yänersborg, Skara och Jönköping kortare än från Borås
till dessa städer. Men däremot är afståndet Herrljunga—Göteborg större
än både Borås—Göteborg och Herrljunga—Borås. Hvad åter de öfriga
fem stationssamhällena vidkommer, är för deras innevånare kortaste vägen
till alla de nämnda städerna öfver Borås, såsom en enda blick på järnvägskartan
säger, och sålunda är förhållandet alldeles motsatt emot hvad
kommittén påstår. Så är t. ex. för Skene, som ju snarast skulle uppfylla
kommitténs påstående, afståndet till Göteborg öfver Borås 105 kilometer,
men öfver Yarberg 128 kilometer. För de öfriga, som ligga i Viskadalen,
liksom för Svenljunga blir förhållandet ännu ogynnsammare, hvad vägen
till Göteborg vidkommer. Och till de andra tre städerna är ju ej tänkbart,
att man väljer annan väg från dessa stationssamhällen än öfver Borås.
Sålunda är detta kommitténs påstående, på ett obetydligt undantag när,
alldeles oriktigt.

Hvad vidkommer kommitténs yttrande, att Borås tekniska elementarskola
för en stor del af läroverkets lärjungar bör kunna fylla bekofvet af
fortsatt utbildning, så visar sig af följande uppgifter, att nog ej så många
af Borås läroverks lärjungar gå till tekniska skolan, som kommittén af allt
att döma tänkt sig. Af de lärjungar, som under de senaste sju åren utgått
ur läroverkets femte klass, hafva 26 gått till tekniska skolan, underdel
att 60 (säger sextio) fortsatt vid högre allmänna läroverk. Af dem,
som afgingo vårterminen 1901, gingo af 25 lärjungar 6 (24 %) till tekniska
skolan och 12 (48%) till högre allmänna läroverk; och vårterminen
1902 gingo bland 26 afgående, 5 eller 19 V2 % till den förra, och 17
eller 65,4 % fortsatte i sjätte klassen. Alltså är det ingen stor del, som
går till tekniska skolan, utan är det tvärtom de högre allmänna läroverken,
som hufvudsakligen upptaga Borås läroverks afgående lärjungar. Så förhåller
det sig i dessa punkter med kommitténs motivering för afslag.

De öfriga skäl, stadsfullmäktige anfört vid utvidgningen, förbigår
kommittén med tystnad såsom icke »tillräckliga», ehuru de, såsom ofvanstående
sammanfattning af desamma anger, väl torde vara värda ett all -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 201.

7

Varligt begrundande och anses ganska tungt vägande. De peka på ett förhållande,
som lärer vara allmänt i landet kändt ocli som utan förmätenhet
torde kunna namngifvas så, att industri, handel, odling ocli kommunikationer
hafva för staden Borås, dess omnejd och lida södra delen af Älfsborgs
län medfört ett storartadt och som det dess bättre synes, varaktigt
uppsving, hvilket gjort förhållandena i dessa orter till något helt annat
än fordom och åtminstone i viss mening flyttat länets tyngdpunkt dit.
Det är därför, utom allt tvifvel, att en högre allmän bildningsanstalt i
centrum af denna ort skulle fylla ett trängande behof och vara af stor
betydelse och till stort gagn; och det synes, då fråga är om ny- eller ombildning
af landets läroverk, icke vara utan betydelse, att Borås stad, som
hade att ombesörja allenast ett hus för det hittills varande lägre läroverket,
med betydande ekonomisk uppoffring ställt i beredskap en ny, tidsenlig
och tillräcklig byggnad till den tid, då den väntade läroverksreformen
kunde inträffa.

Kommitténs underkännande af framställningen om utvidgning af Borås
allmänna läroverk har därför i dessa orter väckt en ganska allmän och
berättigad förvåning, synnerligast om man därmed jämför kommitténs
behandling af åtskilliga andra städers läroverk, hvarpå stadsfullmäktige
tillåta sig anföra några exempel.

Kommittén har föreslagit realgymnasium bland annat i Ystad. Härför
torde ett talande skäl ligga i de stora uppoffringar, Ystads samhälle och
enskilda gjort för uppehållande af 6:te och 7:de klasserna vid läroverket,
till hvilket ändamål under 13 år utgått af stadskassan, enskilda, sparbanken
och en fond sammanlagdt 169,583,30 kronor. Därtill åberopas
som skäl det jämförelsevis stora lärjungeantalet i läroverkets fem lägre
klasser, det största vid något på stat femklassigt utom Stockholm och
Göteborg. Det erkännes, att så varit förhållandet till år 1900, det sista
år kommittén upptar i sin statistik. Men följande år var Borås läroverk
likställdt med Ystads, båda hade 166 lärjungar i 5 klasser, och år 1902
var Borås uppe i 184, dit Ystad sannolikt ej nådde; och dock hade Borås
ej det lockmedel för rekrytering från landsbygden af lärjungarne i de
högre klasserna, som Ystad hade, nämligen möjligheten att få fortsätta
ända till studentexamen vid samma läroverk. Under de 5 åren 1897—
1901 har vidare lärjungeantalet i Ystad läroverks fem lägre klasser ökats
med 18 och i Borås med 48.

Mot Borås läroverks utvidgning anför kommittén som skäl det ringa (?)
afståndet till städer med högre läroverk. Men afståndet från Borås
till närmaste högre läroverk (i Göteborg) är 72 kilometer, från Ystad till

8

Motioner i Andra Kammaren, N:o 201.

Malmö är det endast 63 och till Lund endast 67 kilometer, hvilka båda
städer hafva högre läroverk. Vidare är afståndet Ystad—Kristianstad 87
kilometer, sålunda kortare än Borås—Skara och med snabbare förbindelse.
Ej heller kan mängden af lärjungar vid Malmö, Lunds och
Kristianstads läroverk åberopas som skäl för Ystads läroverks utvidgning,
utan att liknande skäl göres gällande för Borås läroverks utvidgning, ty
Göteborgs realläroverk liar flere lärjungar än Malmö, Göteborgs latinläroverk
lika många som Lunds samt Skara och Jönköpings hvardera betydligt
flere än Kristianstads.

Vänersborgs läroverk föreslås erhålla både latin- och realgymnasium,
förmodligen mest af det skäl, att det redan nu har dubbla linjer. Men
lärjungeantalet vid Vänersborgs läroverk har under de sista sex åren,
kommitténs statistik omfattar, varit i ständigt sjunkande, nämligen från 252
lärjungar 1895 till endast 204 år 1900. Samtidigt har antalet i de fem
lägre klasserna minskats från 175 till 112 eller med 63 stycken. Under
samma tid har antalet lärjungar i motsvarande klasser i Borås stigit från
101 år 1895 till 152 år 1900, eller ökats med 51 stycken. Borås läroverk
hade alltså år 1900 i de 5 klasserna 40 lärjungar mera än Vänersborg
i motsvarade klasser.

Vid Strängnäs läroverk, som hittills haft endast latinliuje i öfverskolan,
föreslår kommittén inrättande af äfven realgymnasium, ehuru lärjungeantalet
under de 10 åren 1891—1900 varit i hela läroverket i medeltal
117,4 och i de fem lägre klasserna i medeltal 79,7, då det i Borås läroverks
fem klasser under samma tid varit i medeltal 118,3, d. v. s. större än i
det fullständiga läroverket i Strängnäs. Dessutom finnas i Strängnäs stift
förut två läroverk med reallinje, Örebo och Nyköping, af hvilka det senare
är jämförelsevis fåtaligt besökt och dess lärjungeantal till och med under
senare åren varit i aftagande, hvadan det lättare kunde upptaga och behöfva
upptaga realister från Strängnäs lärjungeområde, än t. ex. Göteborgs
mycket besökta realläroverk från Borås lärjungeområde. Oaktadt
dessa förhållanden föreslår kommittén bibehållande af båda linjerna vid
Vänersborgs läroverk och inrättande af ny linje, realgymnasium vid Strängnäs,
men ingen gymnasielinje alls i Borås, hvars läroverk, såsom blifvit
visadt, med afseende på lärjungeantal är vida öfverlägset de nämnda båda
och hvilket samhälle i afseende på utveckling, snabbt framåtskridande och
folkmängd står ojämförligt långt framom både Vänersborg och Strängnäs.

Ehuru åtskilligt mera kunde tilläggas, vilja stadsfullmäktige inskränka
sig till det nu sagda, då högvördiga domkapitlet redan däraf torde finna, att
fullmäktiges ifrågavarande framställning blifvit af läroverkskommittén utan

Motioner i Andra Kammaren, N:o 201.

9

tillräckliga och bevisande motskäl afstyrkt samt att fullgiltig anledning
finnes till utvidgning af allmänna läroverket härstädes åtminstone till en
sådan högre undervisningsanstalt, som af läroverkskommittén benämnes
realgymnasium, och våga stadsfullmäktige med stöd af hvad som ofvan
anförts anhålla, att högvördiga domkapitlet ville göra sitt inflytande gällande
för att till fromma för staden Borås och däromkring belägna landsdelar
åvägabringa en dylik undervisningsanstalt.

Borås den 7 maj 1903.

Å stadsfullmäktiges i Borås vägnar och enligt deras uppdrag:

JOHAN WOLD,

Stadsfullmäktiges ordförande.

Karl Sjöstrand.

Bill. till Biksd. Brot. 1904. 1 Sami. 2 Ajd. 2 Band. 79 Höft.

2