Motioner i Andra Kammaren, N:o 201 (Motion 1896:201 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 201.

ST:o 301.

Af herr L. Dftlllstedt m. fl., i anledning af Kongl. Maj:ts
proposition angående statsverkets tillstånd och behof.

Uti Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets
tillstånd och behof har Kongl. Maj:t föreslagit att förflytta en division
af Göta hofrätt till Svea hofrätt samt begärt beviljande af dertill
erforderliga medel. Orsaken härtill uppgifves vara, att det arbete, som
tillförts Göta hofrätt genom instämda, vädjade och medelst besvär inkomna
mål, under senare tiden år efter år undergått en fortgående förminskning,
under det att antalet på enahanda sätt vid Svea hofrätt anhängiggjorda
mål samtidigt ökats i sådan grad, att sistnämnde hofrätt, ehuru den un;
der senare åren förstärkts med eu sjette division, likväl icke medhunnit
det ökade arbetet, hvarigenom betydande balanser uppstått, som måst afarbetas
af en extra sjunde division. Dessa ökade göromål hafva, efter
hvad den förebragta utredningen utvisar, nästan uteslutande tillförts hofrätten
från de norrländska provinserna, hvilkas växande befolkning och
mer och mer utvecklade näringslif på senare tiden åstadkommit rättstvister
i betydligt större mängd, än förut varit fallet. Om de särskilda
hofrätterna inom mellersta och södra Sverige haft till ändamål att hvar
inom sin ort underlätta möjligheten för rättsökande parter att med mindre
omgång och tidsutdrägt och på ett beqvämare sätt än genom anlitande
af en central öfverdomstol få sina rättstvister pröfvade i högre instans,
så har emellertid denna förmån helt och hållet undandravits Norrland.

Att detta skett under en tid, då nämnda landsdel ännu var glest bebyggd,
medan dess näringslif ännu var ringa utveckladt och innan ännu några
industriella anläggningar af betydenhet der förekommo, är ju icke något

8 Motioner i Andra Kammaren, N:o 201.

anmärkningsvärdt och kunde väl ej heller i regeln medföra några kän
bara olägenheter, men under nuvarande förhållanden torde det väl knappast
finnas någon ort inom Sverige, som mer än Norrland är i behof af
den förmån, de hittills måst sakna, men som det mellersta och södra
Sverige under så många år fått tillgodonjuta. Till de fördelar i allmänhet,
som genom tillvaron af en öfverdomstol inom orten tillskyndas en
dylik ort, skulle i fråga om Norrland äfven tillkomma något annat, som
är af den allra största betydelse. Norrlands industri och dess derur uppkomna
affärsförhållanden äro af en beskaffenhet, som i mycket skiljer sig
från hvad i sådant afseende förekommer inom öfriga delar af landet, och
de rättstvister, som der uppstå, få derigenom också helt naturligt en säregen,
från tvister inom mellersta och södra Sverige skild karakter, för
hvars bedömande erfordras inblick i och kännedom om de norrländska
förhållandena. En särskild hofrätt för Norrland skulle sålunda hafva till
uppgift icke blott såsom de öfriga hofrätterna att genom de mindre utstånden
mellan underrätterna och sätet för öfverdomstolen lemna ortens
befolkning ett lättare och beqvämare tillträde till denna sistnämnda, utan
äfven och till och med hufvudsakligast att lemna domstolens ledamöter
tillfälle att sätta sig mera in i och erhålla en noggrannare kunskap om
dessa för orten speciella förhållanden, än som kan vara möjligt på en
långt aflägsen plats, der dessa förhållanden, äro okända. Att en sådan
kännedom skulle åstadkomma en säkrare och rättvisare lagskipning och
undanrödja många tillfällen till misstag och missuppfattningar, lider ju
intet tvifvel.

Då nu den genom det ökade antalet mål från Norrland ökade arbetsbördan
för Svea hofrätt gör en annan fördelning af hofrätternas arbetskrafter
erforderlig, synes tiden vara inne att påpeka nu nämnda förhållanden
och söka till en början åtminstone förhindra vidtagande af åtgärder,
som, om de också i någon mån utjemna denna arbetsbörda, likväl
ej undanrödja de anmärkta olägenheterna i öfrigt. De skola enligt vårt
förmenande tvärtom åstadkomma andra och större olägenheter. En så
stor personal och en så vidlyftig apparat, som Svea hofrätt genom tillförande
till densamma af ytterligare en division komme att erhålla, skulle
icke kunna vara- för ändamålet fullt lämplig. Formerna blifva för tunga
och långsamma, sammanhållningen slappas, kontrollen försvåras och det
så att säga administrativa arbetet inom hofrätten kommer att sakna tillräckliga
arbetskrafter, äfven om, såsom föreslaget blifvit, en andra aktuarietjenst
skulle inrättas. Lämpligare än den föreslagna öfverflyttningen vore

Motioner i Andra Kammaren, N:o 201.

sålunda inrättandet af en särskild hofrätt för Norrland. En sådan anordning
skulle också mycket bättre motsvara ändamålet och tillgodose ett
länge känd! behof för en landsdel, som i fråga om näringslif och ekonomisk
utveckling fullt kan jemföras med hvilken annan af Sveriges provinser
som helst.

Några särdeles betydliga kostnader skulle ej heller komma att vara
härmed förenade. Likasom inom Göta hofrätt äro äfven de yngsta ledamöterna
inom Svea hofrätt underkastade skyldighet att låta sig till annan
hofrätt förflytta. Den nya hofrätten kunde således bildas dels af en division
från Svea hofrätt, dels af den nu till öfverflyttning föreslagna divisionen
från Göta hofrätt. Den föreslagna andra aktuariebefattningen
inom Svea hofrätt kunde utbytas mot en aktuariebefattning inom den
nya hofrätten, och de kostnader, som för de öfriga erforderliga tjenstemännen
erfordras, äro väl ej af den betydenhet, att vinnande af ett så
vigtigt mål som det nu ifrågasatta derför bör åsidosättas.

Vi taga oss derför friheten vördsamt föreslå,

att Riksdagen ville, med afslag å Kongl. Maj:ts
ifrågavarande proposition, i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes efter föregående utredning
till en kommande riksdag göra framställning
om beviljande af medel för inrättande i någon af de
norrländska städerna af en särskild hofrätt för Norrland.

Stockholm den 28 januari 1896.

L. Dahlstedt.	Ad. Wiklund.	J. A.	Lundström.
E. V. Bäckström.	J. Lindgren.	J.	Bromée.
C. J. Mustaparta.	M. Arhusiander.	J.	Nordin.
S. J Kardell.	J. E. Schödén.	N.	Boström.
Joll. Nilsson.	M. Alsterlund.	Nils	Wallmarlc.
0. H. Ström.	P. Norberg.	E.	Eriksson.
0. Walter. C. G.	Thor. C. J. Öberg.	W.	Styr länder.

Bih. till Riksd. Prot. 1890. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 26 Häft.