Motioner i Andra Kammaren, N:o 19 (Motion 1885:19 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 19.

M:o 19.

Af Herr S. JollHSOll i Hvetlanda: Angående förhöjning af tullen
å alla i tulltaxan under rubriken cether och (ether spirituösas
samt (ether-arter uppförda ämnen.

Svenska tull-lagstiftningen, som på de senare åren undergått betydliga
och tidsenliga förändringar, besitter dock en hel del oegentligheter,
hvilka man för den svenska industriens skull har alla skäl att önska fortast
möjligt måtte borttagas. Till dessa beklagliga missförhållanden torde
i första rummet den sak höra, vis-å-vis hvilken jag vågat hänvända mig
till Riksdagen.

Under en lång följd af år har Riksdagen ansett sig böra oafbrutet
höja tull och skatt på sprit. Härom torde väl vara föga att säga, men
märkligt förefaller det dock att kemiska preparat, hvilka hafva spriten
till råämne, icke undergått samma förändringar, utan gå under betydligt
lindrigare tull, och sålunda utgöra ett tacksamt fält för utländsk spekulation.
För att häri, om möjligt, åstadkomma en förändring till det bättre
vill jag för Riksdagen påvisa några mera i ögonen fallande egendomligheter
och missförhållanden, hvilka närmast hafva sin grund i den olika
tulibehandlingen af sprit och spritpreparat.

Om man då först tager i betraktande det spritpreparat, som kanske
både är det vigtigaste och mest oumbärliga, nemligen a;them, och låter
detta tjenstgöra såsom exempel för de öfriga, framställer sig sjelfmant
följande, som för industrien torde hafva rätt stor betydelse.

Till en början bör då anmärkas, att all {ether beredes af sprit, ej
af råbränvin. Nu beräknas vid inköp af sprit priset efter 46 procent

Motioner i Andra Kammaren, N:o 19.

styrka, då deremot råbränvin eger 50 procent (4 procent anses nemligen
bortgå vid reningen), och följden blir då den, att, då man i allmänhet använder
92-procentig sprit, 1 liter af denna motsvarar 2 liter råbränvin;
redan detta en reducering af 8 procent, som ger sig ganska känbart till
känna vid setherförsäljningen. Af 92-procentig sprit erhålles vid ändamålsenlig
beredning 60 procent ren ».“ther. Då nu skatten på sprit är 40
öre pr liter, blir densamma naturligtvis för 100 liter 92-procentig sprit
(motsvarande 200 liter bränvin) kronor 80; tullen å samma sprit, förvandlad
i »ether (= 60 liter se ofvan), är kronor 72. Här uppkommer
således en skilnad af 8 kronor. Gäller det ett parti af 100 liter, blir
skilnaden i följd häraf 13,80. Ännu större blir differensen, när det gäller
sjelfva sprittullen. Denna är 60 öre pr liter och beräknas då alltid efter
en halt af 50 procent. Å 100 liter 92-procentig sprit blir tullen 110,40
kronor, då deremot tullen å 60 liter »ether, motsvarande 100 liter sprit,
endast blir 72 kronor. Skilnaden blir här 38,40 kronor. Gäller det 100
liter aether, blir skilnaden i följd häraf kronor 64. Hvilken oerhörd
orättvisa, som här gör sig gällande, är allt för uppenbart för att vidare
behöfva påvisas, och att någon konkurrens med utlandet under dylika förhållanden
ej kan uppkomma är lika tydligt. Detta hvad sjelfva tullen
och skatten beträffar. Må det nu tillåtas något litet tala om tillverkningen
och hvad utsigt, som kan finnas att i Sverige upptaga konkurrens
med utlandet.

Nu beredes så väl aethern som alla aether-arter — alla dessa senare
hafva samma natur som aethern och kunna derför afhandlas i samband
med den — af nästan endast inhemska råämnen, och är spriten den ojemförligt
vigtigaste faktorn. I utlandet är spriten i allmänhet 10 procent
billigare än hos oss, skatten oberäknad, och följden är den, att särskildt
tyskarne häri gorå mer än goda affärer. Tager man nu i beräkning, att
importen af dessa varor belöper sig till cirka 120—130 tusen kronor årligen
och möjligen ej obetydligt deröfver, inses ganska lätt, hvilken indirekt
inkomst det vore för staten att genom höjning af tullen behålla denna
summa inom landet. Den direkta vinsten kanske ej precis blefve större
för staten, men mindre kan den naturligtvis ej blifva, då i omnämnda fall
hvad som erhölles i tull inginge i bränvinsskatten. Äfven ur en annan
synpunkt synes skäl vara till tullförhöjning å ofvannämnde artiklar. Skulle
nemligen Sveriges apotekare vid inköp af »ether från utlandet vilja kringgå
lag och författning, vore detta dem en lätt sak. I handeln finnes nemligen
ett nästan tullfritt tekniskt preparat, »kollodium», beredt af i syror

Motioner i Andra Kammaren, N:o 19.

preparerad bomull, som sedan blifvit löst i sether och sprit. (Se svenska
Pharmacopéen). Nu låter det sig väl tänka att införskrifva ett mera
setherhaltigt kollodium i st. f. {ether och sedan genom en mycket enkel
distillation frånskilja sethern.

Till sist vill jag fästa Riksdagens uppmärksamhet på, att tullen å
{ether blifvit satt då bränvinsskatten utgjorde 80 öre pr kanna, och sedan
dess ej blifvit ändrad. Redan detta tyder på att en förändring torde vara
väl behöflig. Äfven vill jag nämna, att i min hemort redan en fabrik i
mindre skala blifvit anlagd i och för sethertillverkning, hvilken fabrik,
efter hvad som måste framgå af min motion, endast kan arbeta under
särdeles ogynsamma förhållanden.

På grund af hvad nu blifvit andraget, får jag vördsamt anhålla, det
Riksdagen ville besluta,

att å alla i tulltaxan under rubriken »{ether»
och »{ether spirituosus», samt »aether-arter» uppförda
ämnen tullen måtte höjas från nuvarande kronor 1,20
pr liter till kronor 1,80 pr liter, eller hvad Riksdagen
i detta afseende annars kan finna skäligt, samt att, om
bränvinsskatten ytterligare höjes, tullen å dessa varor
måtte höjas i proportion härtill, och att »kollodium»
måtte blifva hänfördt till »sether».

Stockholm den 26 Januari 1885.

S. Johnson

från Jönköpings län.

Bill. till Riksd. Prot. 1885,

1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 3 Käft.