Motioner i Andra Kammaren, N:o 197

Motion 1890:197 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 197.

11

F:o 197.

Af herr C. Nyström, om höjning med 9,000 kronor i anslaget
till nordiska museet.

Sedan 1881 års Riksdag höj de nordiska muséets anslag från 11,600
kronor till 16,000, hafva de samlingar, som tillhöra detta stora och för den
fosterländska odlingens historia vigtiga mnsenm, fördubblats. Antalet inregistrerade
föremål utgjorde nemligen 1881 omkring 30,000, då det nu uppgår
till öfver 60,000. Samlingarna inrymdes 1881 i 42 rum, nu i omkring
90. Museet är i sitt nuvarande skick det största i sin art i norden
och ett af de största i verlden. Det har ock åtnjutit äran att tjena till
mönster för liknande inrättningar i större och rikare länder, och det sätt,
hvarpå samlingarna vårdas och förkofras, har vunnit allmänt erkännnande.

Muséets hastiga och verkligen storartade utveckling visar sig äfven i
andra afseenden. Dess fonder hafva ansenligt ökats. Den allmänna fonden,
hvars kapital ej får anlitas, men hvars räntor äro ämnade att användas
till löpande utgifter, utgjorde 1881 16,000 kronor, men har nu vuxit till
öfver 34,000. Byggnadsmedlen hafva stigit från 84,000 kronor år 1881
till öfver 400,000 innevarande år. Äfven har sedan 1881 en pensionsfond,
skänkt af styresmannen, tillkommit, och hvilken uppgår till något öfver
1,200 kronor.

12

Motioner i Andra Kammaren, N:o 197.

Af de siffror, jag sålunda anfört, framgår tydligt, att den organisation
af nordiska muséet, som dess stiftare ocli styresman, d:r A. Hazelius, genomförde
1880, sedan Riksdagen afböjt hans anbud om museets eftertagande af
staten, var särdeles lyckligt funnen. Staten eger, såsom bekant, en ej obetydlig
del af nordiska muséet, nemligen 10,000 nummer, motsvarande omkring
1/3 af samlingarna, sådana de voro 1880. Öfver denna del
af muséet äro förteckningar upprättade, livilka öfverlemnats åt vetenskapsakademien,
hvarjemte muséets styrelse afgifvit intyg, att dessa föremål såsom
en statens egendom äro i muséet deponerade. Då Riksdagen emellertid
afböjde d:r Hazelii anbud, att utan någon ersättning för hans på muséets
grundläggning och vård nedlagda lönlösa arbete, öfverlåta hela det dåvarande
muséet åt staten, skedde detta hufvudsakligen af fruktan för de omkostnader,
som ett öfvertagande af detsamma skulle för staten medföra. Onekligt är
också, att staten på detta sätt befriades från många utgifter. Under det att
summan af alla till muséet af Riksdagen lemnade anslag med nära 8,000
kronor understiger de för hyra af muséets lokaler utbetalade beloppen, har
nära 1,000,000 kronor af muséet insamlats, dels till andra löpande utgifter
än hyrorna, dels till de ofvannämnda fonderna.

Då här, såsom äfven af Riksdagen vid flere tillfällen erkänts, ett på
samma gång ur rent fosterländsk och ur vetenskaplig och konstindustriel
synpunkt vigtigt intresse föreligger, synes en så energisk verksamhet för
detta intresse böra af Riksdagen kraftigt understödjas. Ett sådant understöd
är också af nöden, tv oaktadt de betydliga kapitaltillgångar, som ofvan beskrifvits,
äro, med den utveckling nordiska muséet numera vunnit, de årligen
päräkneliga inkomsterna långt ifrån tillräckliga att täcka de nödvändigaste
löpande utgifterna. En blick på vidfogade revisionsberättelse, uppsatt i november
1889, gifver i detta afseende tillräcklig upplysning. Inkomsterna
visa sig vara dels i allmänhet otillräckliga, dels i fråga om just de väsentligaste
posterna af högeligen oviss och för framtiden opåräknelig natur.

Afsigten med anslagets höjande 1881 var att bereda muséets styresman
eu. lön intill ett belopp af 4,400 kronor, i hvilket afseende jag hänvisar
till statsutskottets utlåtande n:o 12 angående riksstatens 8:de hufvudtitel
1881. Men denna lön, som aldrig utgått med mer än 4,000 kronor,
har i synnerhet under de senare åren, då hyrorna öfverstigit det af Riksdagen
lemnade anslaget af 16,000 kronor -—■ de uppgingo nemligen 1888
till 16,675 och 1889 till 16,631 kronor — endast med svårighet kunnat
utbetalas, hvadan också d:r Hazelius 1888 ansåg sig böra åt muséet skänka ''
hela beloppet af sin nämnda årslön. Det synes alltså, som vore giltiga skäl

Motioner i Andra Kammaren, N:o 197.

13

för handen att nu efter nio år åter höja muséets anslag, och vågar jag
hemställa, att detta måtte ske med ett belopp af 9,000 kronor, på det muséets
styrelse, utöfver det till 16,000 kronor beräknade hyresbeloppet, måtte
kunna till styresmannen, som på samma gång är muséets stiftare och som
under nära 18 år med så mycken kraft och framgång och till fosterlandets
heder förestått muséet, lemna en årlig lön af 6,000 kronor, eller samma
belopp som uppbäres af riksmuséets intendenter efter 10 års tjenstgöring,
samt dessutom såsom bidrag till aflöning af den öfriga till 26 personer
uppgående personalen hafva att förfoga öfver ett belopp af 3,000 kronor.

På grund af hvad jag här ofvan anfört får jag vördsamt föreslå,

att Eiksdagen måtte med 9,000 kronor höja det till
nordiska muséet utgående anslaget.

Carl Nyström.

Till Kongl. vetenskapsakademien.

(Afskrift.)

Sedan Kongl. vetenskapsakademien utsett undertecknade att granska
nämndens för nordiska muséet räkenskaper och förvaltning för år 1888,
få vi efter detta uppdrags fullgörande meddela följande:

Enligt hvad bifogade sammandrag af räkenskaperna närmare angifver,
har muséets ekonomiska ställning liksom under föregående år äfven under
år 1888 i flera hänsenden förbättrats.

Utom det till 16,000 kronor uppgående statsanslaget hafva inkomsterna
för året utgjorts af 78,103 kronor 15 öre, som erhållits dels af anordnade
lotterier, dels af folkfesten å Stockholms börs, dels såsom gåfvor, dels af
ledamotsafgifter och dels af influtna räntemedel samt inträdesafgifter in. in.
Inkomsterna öfverstiga de motsvarande för år 1887 med icke mindre än
12,733 kronor 43 öre; men detta kan sägas helt och hållet härröra af den
lyckade folkfesten å Stockholms börs, hvilken nemligen inbragte en behållning
af 20,785 kronor 55 öre. Om muséet ej haft denna inkomst, mot
hvilken någon motsvarighet icke fans under 1887, skulle således, oaktadt
lotterimedlen under 1888 med 7,048 kronor 90 öre öfverstego dem för 1887,
1888 års inkomster ändock hafva betydligt understigit dem för 1887.

Statens årliga bidrag, som vid anslagets beviljande räckte till för betäckande
af så väl dåvarande hyror (12,000 kronor) som det mycket mode -

14

Motioner i Andra Kammaren, N:o 197.

rata arfvodet 4,000 kronor åt föreståndaren, utgår fortfarande med oförändradt
belopp (16,000 kronor), fastän hyrorna med samlingarnas tillväxt efter hand
så ökats, att ensamt de under 1888 belöpte sig till 19,372 kronor 20 öre.
För att museets skuld icke skulle ökas har också dess föreståndare, d:r
Hazelius, ansett sig få lof att för 1888 till muséet efterskänka den för
hans möda och omsorg om muséet ringa årslön af 4,000 kronor, som för
föreståndaren är bestämd. Den stora önskvärdheten för att icke säga behofvet
af det årliga statsanslagets ökning tyckes således ligga i öppen dag.

Byggnadsmedelsfonden har under året ökats med 28,646 kronor 48 öre
och uppgick vid slutet af 1888 till 306,639 kronor 99 öre, oberäknadt den
betydliga tomten å Djurgården med derå befintliga byggnader och skänkta
byggnadsmaterial, hvilkas värde icke ingår i nämnda slutsumma.

Härtill kommer byggnadsfonden, hvilken särskildt förvaltas och icke
redovisas i nordiska museets räkenskaper samt till följd deraf ej varit föremål
för vår granskning. Enligt i Post- och inrikes tidningar införd redovisning
utgjorde emellertid nämnda fond vid slutet af år 1888 ett belopp
af 103,502 kronor 56 öre, på grund hvaraf de båda fonderna tillsammans
vid sagda tidpunkt således stego till 410,142 kronor 55 öre.

Tillökningen i värdet af samlingar, in ventarier och böcker uppgår under
det ifrågavarande räkenskapsåret till 16,564 kronor 29 öre, hvilken tillväxt
är vida mindre än under ej blott 1887, då den utgjorde 27,577 kronor 36
öre, och 1886, då den nådde 27,732 kronor 94 öre, utan äfven 1885, då
den belöpte sig till 19,942 kronor 9 öre. Den ojemförligt största delen af
sagda tillväxt har under år 1888 likasom tillförene kommit på samlingarna,
som under ifrågavarande år ökats med ett värde af 15,419 kronor 77 öre.

Såsom en naturlig följd af samlingarnas oupphörliga tillväxt hafva
omkostnaderna för hyror, bränsle, belysning, löner, resekostnader, försäkringsafgifter
och underhäll in. in. ökats från 38,704 kronor 73 öre under 1887
till 40,943 kronor 89 öre under 1888, eller med 2,239 kronor 16 öre. På
samma gång hafva ändock skulderna minskats med 2,411 kronor 51 öre,
då de deremot under 1887 ökades med 4,170 kronor 14 öre.

Att skulderna under 1888 kunnat nedbringas, beror naturligtvis i
närmaste hand derdå, att ett så måttligt belopp under året användts till
samlingarnas förökande. Tack vare den stora inkomsten af folkfesten skulle
skuldminskningen blifvit ännu mycket betydligare, om ej under 1888 särdeles
stora utgifter tillkommit för Runa och andra literära arbeten. Att
ifrågavarande omkostnader under 1888 uppgingo till ett så ansenligt belopp
som 10,422 kronor 60 öre, under det att de år 1887 endast belöpte sig

15

Motioner i Andra Kammaren, N:o 197.

till den jemförelsevis obetydliga summan af 583 kronor 90 öre, beror åter
derpå, att så många om mnséet handlande illustrerade böcker under året
utgifvits, bland livilka i all synnerhet den i samband med folkfesten utkomna
Euna kraft stora omkostnader, men också enligt sakkunniges yttranden
besitter ett, hvad både text och illustrationer beträffar, särdeles gediget
värde. Omkostnaderna för muséets literära arbeten få likväl ingalunda
betraktas såsom blotta utgifter, tv utom att någon del af dem efter hand
komma att direkt återgäldas genom kontant inkomst af försålda exemplar,
har muséet framför allt att af dem påräkna indirekt vinst genom att deras
utdelande till lämpliga personer bidrager att uppehålla intresset och offervilligheten
för muséet. Anmärkningsvärdt synes oss emellertid vara, att
staten ännu ej ansett skäligt att lemna något understöd för så värderika
afhandlingars utgifvande, utan att muséet ensamt fått bära hela tungan af
de dryga omkostnader, som varit förbundna med dessa arbetens utgifvande,
oaktadt d:r Hazelius icke haft ringaste pekuniära ersättning för den stora
möda och skicklighet, som han å deras författande nedlagt.

Muséets dyrbara samlingar in. m. dylikt äro brcmdförsäkrade till ett
belopp af 700,000 kronor, hvarjemte å muséets tomt befintliga byggnader
och material äro försäkrade för 62,100 kronor.

Vid granskningen af räkenskaperna, som undergått sifferrevision af
särskild person, hafva vi funnit dessa förda med god ordning, och utgifterna
vederbörligen styrkta.

Muséets tillgångar i fordringar och kassabehållning utgjorde vid 1888
årt slut 336,414 kronor 40 öre, och hafva vid en den 2 dennes hos skattmästaren
verkstad inventering för oss uppvisats följande värdehandlingar,
som enligt vår åsigt ega betryggande säkerhet, nemligen:

inteckningar för..........kronor 165,250: —

reverser............. » 4,400: _

obligationer till inköpspris af ... . » 28,280: —

i banker innestående........ » 57,173: 39

i fast egendom nedlagdt...... » 64,818: 17

Stockholm den 5 december 1889.

P. G. Rosén. G. Nordenström. Rich. Åkerman.

Rätteligen afskrifvet, intyga:
M. Kistner.

V. Lewin.

16

Motioner i Andra Kammaren, N:o 197.

Sammandrag af nordiska muséets

	Kronor	öre	Kronor	öre
Debet.
Balans från år 1887.
Tillgångar: Samlingar, efter år 1879 inköpta föremål	143,471	14
Inventarier, *'' »	12,868	48
Böcker, inköpta efter år 1880 ....	2,859	95
Fordringar: Mot inteckning . ...........	271,891	02
» annan säkerhet..........	4,554	—
Hos banker..............	37,899	53
Öfriga.................	14	40
Kassabehållning..................	286	25	473,844	77
Inkomster.
Statsanslag.....................	16,000	—
Bidrag af samfundet för nordiska muséets främjande,
stiftande och bidragande ledamöters afgifter . . .	8,640	68
Ständiga ledamöters afgifter............	900	—
Inträd esafgifter...................	4,211	20
Gåfvor (9,718:60 -)- 580:84 till byggnadsmedel) .	10,299	44
Lotterimedel....................	22,867	59
Räntor (uppburna 13,848: 25 = 5,486: 47 utbetalda)	8,3.61	78
Lejonslätten (arrende 850: — 4~ 105: 50).....	955	50
Behållning af folkfesten å Stockholms börs ....	20,785	55
Hvarjehanda....................	1,081	41	94,103	15
Okadt värde å samlingar, inventarier och böcker .			16,564	29
Balans till år 1889.
Skuld till d:r A. Hazelius.............	90,542	75
» andra nersoner.............	10,255	41
Hebbes testamente.................	750	—
Fonder: Allmänna fonden.............	32,600	—
Pensionsfonden..............	1,157	62
Byggnadsmedelsfonden..........	306,639	99	441,945	77
Summa kronor	| 1,026,457	98

Stockholm den 27 november 1889.
Rätteligen afskrifvet, intyga:

I. Länder.

I. Nordberg.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 197.]

17

räkenskaper för år 1888.

Credit.	Kronor	öre	Kronor	öre
Balans från år 1887.
Skulder till d:r A. Hazelius............	94,687	07
» » andra personer............	8,522	60
Hebbes testamentmedel...............	750	—
Fonder: Allmänna fonden.............	31,700	—
Pensionsfonden..............	1,102	50
Byggnadsmedelsfonden..........	277,993	51	414,755	68
Utgifter.
Hyror 16,675: —, bränsle 2,115: 75, belysning 581: 45	19,372	20
Löner 18,087:29, resekostnader 810:25......	18,897	54
Försäkringsafgifter, expeditionskostnader, underhåll
m. m. dylikt.....	2,674	15
Utgifter för Runa och andra litterära arbeten .	10,422	60
Samlingarnes förökning . ,	15,419	77
Inventariernas »	921	62
Böckers »	222	90
Museets byggnadstomt å Lejonslätten.......	1,100	17
Hvarjehanda.....	891	49	69,922	44
Öfverfördt till Allmänna fonden	900	—
» » Pensionsfonden.......	55	12
» » Byggnadsmedelsfonden.......	28,646	48	29,601	60
Balans till år 1889.
Tillgångar: Samlingar inköpta efter 1879 .	158,890	91
Inventarier » » »	13,790	10
Böcker » » 1880	3,082	85
Fordringar: Mot inteckning	162,372	49
» annan säkerhet	4,554	—
Hos banker . . .	79,894	64
I obligationer.....	89,291	39
Öfriga......	14	40
Kassabehållning	287	48	512,178	26
Summa kronor			1,026,457	98

P. 0. Rosén.

Q. Nordenström.

Rich. Åkerman.

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 1 Sami. 2 Åfd. 2 Band, 29 Häft.

3