Motioner i Andra Kammaren, N:o 194 (Motion 1867:194 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 194.

-V© M94

Af Herr Berömlig: Angående den ändring i 12 § Läroverksstadgan, åt
grekiska språket må lufva valfritt läroämne.

I underdånig skrifvelse den 21 November 1863 uttalade Rikets då församlade
Ständer hos Kongl. Maj:t i afseende på grekiska språkets läsning vid
elementarläroverken den mening, att, då enligt skolstadgan undervisning meddelas
uti andra icke obligatoriska ämnen, deraf synes böra följa, att ingen borde
åläggas läsa grekiska derföre att han läste latin och att, då för inträde uti
åtskillige Statens tjenster fordrades kunskap i latinska, men ej i grekiska språket,
tillfälle äfven borde lemnas lärjunge att inhemta undervisning i det förra,
utan att belastas med det sednare; på grund hvaraf Rikets Ständer anhöllo,
att Kongl. Maj:t, med upphäfvande af 12 § i 1856 års Läroverksstadga, täcktes
förordna, att lärjunge, som begagnar undervisning i latin, må, på målsmans
anhållan, frikallas från grekiska språkets läsning och i stället under de lärotimmar,
då sådan befrielse egde rum, på sätt rektor och lärare, med billigt afseende
på målsmans önskan, för honom finna lämpligt, undervisas inom den
afdelning, der latinska språket icke lästes eller ock utom skolan njuta sådan
undervisning, som af rektor godkändes.

Med anledning häraf har Kongl. Maj:t genom Kungörelsen den 12 Maj
1865 meddelat följande förordnande: ”för yngling på elementarläroverkets klassiska
linea, som befinnes icke utan svårighet kunna följa undervisningen, må
framställning om hans befrielse från läsningen af grekiska språket göras af vederbörande
målsman och må, efter det läroverkskollegium yttrande afgifvit, på
eforus bero att den äskade befrielsen bevilja; börande den sålunda dispenserade
på de åt grekiska språket anslagna lärotimmar, i stället under vederbörande
lärares tillsyn sysselsättas med skriftliga arbeten- på lärorummet.”

Om detta utgjorde ett svar på Rikets Ständers ofvanberörda anhållan,
så innefattade det dock icke ett bifall.

Det var icke för underhaltiga lärjungar, som ej utan svårighet kunna
följa undervisningen, som befrielsen begärdes, utan för lärjungar i allmänhet,
för hvilka dylik förmån af målsman ifrågasattes.

Motioner i Af dra Kammaren, N:o 194.

Ännu mindre begärdes, att lärjunge, som åtnjöt en sådan frihet, skulle
under ledigheten sysselsättas med skriftliga arbeten på lärorummet.

Det är svårt att säga hvilketdera af dessa båda vilkor för befrielsen utgjort
det största hindret för dess åtnjutande. Det säkra är, att genom båda
gemensamt vunnits det åsyftade målet att få behålla grekiskan såsom ett obligatoriskt
läroämne för dem, som läsa latin; ty till det pris att stämplas såsom
underhaltige, lära få ynglingar vilja köpa, befrielsen från att läsa grekiska, särdeles
om dermed icke kan vinnas ändamålet att i stället få inhemta undervisning
i nyttigare läroämnen, såsom engelska språket och naturvetenskaperna.

Lika visst, som det är att grekiskan är ett af de vackraste, mest utbildade
språk, på hvilket mycket herrligt är att läsa och hvilket språks kännedom
följaktligen utgör ett oeftergifligt vilkor för språkforskaren och den klassiskt
bildade mannen, lika obestridligt synes det mig vara, att den ytliga kännedom
af detta språk, som under skoltiden kan inhemtas i bredd med alla öfriga skolämnen,
för dem, som egna sig åt de praktiska yrkena eller åt embetsmannalifvet,
för hvilket sednare latin utgör ett obligatoriskt läroämne, icke kan medföra
något gagn, svarande mot den stora nytta som för dem skulle vinnas genom
läsning af engelska språket, som talas i hela verlden, och af naturvetenskaperna,
som lära oss känna lagarna för Guds verksamhet i naturen.

Jag tillåter mig alltså vördsamt föreslå Riksdagen,

att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om den förändring
i 12 § af läroverksstadgan, sådan den lyder i Kongl.
Kungörelsen den 12 Maj 1865, att lärjunge, som begagnar
undervisning i latin, må på målsmans anhållan, frikallas
från läsning af grekiska språket och i stället under de lärotimmar,
då sådan befrielse eger rum, undervisas på sätt
rektor och lärare, med billigt afseende på målsmans önskan,
finna för lärjunge lämpligt eller ock utom skolan njuta
sådan undervisning, som af rektor godkännes.

V. M. Beronius.