Motioner i Andra Kammaren, N:o 191 (Motion 1872:197 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 191.

»Valrätt tillkommer inom den kommun, der lian bosatt
är, hvarje svensk medborgare, som fyllt 21 år och ej
genom laga kraftvunnet utslag blifvit dömd förlustig medborgerligt
förtroende.''»

Stockholm den 14 Februari 1872.

A. W. Uhr.

TV:o 107.

Af Herr C. E. Hjelm: Om utarbetande af ny stadga för den
allmänna folkundervisningen i riket.

Uti motion N:o 185 har jag hos Riksdagen gjort framställning om
reglering af folkundervisningen i riket. Deruti har jag äfven föreslagit
att behofvet för dem, som önska, utöfver hvad äfven en fullt ordnad
folkundervisning förmår meddela, förskaffa sig en större medborgerlig
bildning, må blifva tillgodosedt. Genom detta mitt förslag blefve det
möjligt att indraga de mindre läroverken, bereda rum för dem, hvilka
önska, antingen för direkt öfvergång till det praktiska lifvet eller för
inträde vid de tekniska skolorna, förskaffa sig på kortare tid en mera
mot behofvet svarande undervisning, och slutligen blefve derigenom af
Staten rum lemnadt, för den unga qvinnan, att förskaffa sig det högre
mått af skolbildning, hvarutaf hon är i behof i den utvidgade verksamhet,
som möter henne i lifvet. Enligt min fulla öfvertygelse är tiden
inne för en sådan reform, som för landet är så behöflig; men, för den
händelse denna min åsigt icke skulle delas, får jag, på skäl som äro anförda
i ofvanberörda motion, härmedelst till Riksdagens pröfning öfverlemna
närlagda förslag, dels för en ny organisation af'' folkskolan (A och

Motioner i Andra Kammaren, N:o 197. 13

B), och dels för en högre medborgerlig undervisning (C), och derföre
vördsamt föreslå:

att hufvudgrunderna för en ny folkskolestadga må af
Riksdagen bestämmas och öfverlemnas till Kongl.
Maj:t med underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t låter
utarbeta eu ny derpå grundad stadga för den allmänna
folkundervisningen i riket och densamma nästa Riksdag
till pröfning förelägga.

Om remiss till Kammarens Tillfälliga Utskott N:o 1 anhålles.
Stockholm den 14 Februari 1872.

C. E. Hjelm.

Den Allmänna Skolans ändamål:

att uppfostra ungdomen till sannt religiösa, sedliga, tänkande,
kunniga, borgerligt gagnande samhällsmedlemmar,
som älska sitt fädernesland och hafva sinne för husliga
dygder.

Hela skolinstitutionen indelas uti:

A. Småskola (första klassen),

B. Skolans lägre afdelning (andra och tredje klasserna),
motsvarande nu varande folkskola, och

C. Skolans högre afdelning (fjerde och femte klasserna),
som ersätter nu varande högre folkskola, pedagogier
och treklassiga läroverk, och som lemnar tillfälle för
båda könen att förskaffa sig en högre medborgerlig
bildning.

Småskolan, (första klassen) utvecklar barnens religiösa sinne, och
genom åskådningsöfningar samt läroböcker undervisar i:

l:o. Bokstafskännedom, stafning och innanläsning,

2:o. Kristendom,

3:o. Naturlärans allmännaste grunder,

4:o. Svensk geografi,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 197.

5:o. Skrifning samt hufvud- och tafvelräkning till och med
division, och

6:o. Sång — der hinder icke möta.

Denna skola blifver sålunda hemmens medhjelparinna.

Den allmänna skolans lägre afdelning, andra klassen (minimiklassen),
undervisar uti:

l:o. Innanläsning,

2:o. Kristendom,

3:o. Naturlära,

4:o. Mathematisk, fysisk och svensk politisk geografi,

5:o. Svensk historia,

6:o. Helsolära, rörande kroppens vårdande, läkarehjelp och
återställande af genom olycksfall domnade lifskrafter,
7:o. Statskunskap, rörande statsorganisation och representativa
samt kommunala förhållanden,

8:o. Stil- och rättskrifning,

9:o. Räkning till och med användande af decimalbråk och
division i sorter,

10:o. Sång,

ll:o. Gymnastik, marscher och vändningar, samt
12:o. Handaslöjder och trädgårdsskötsel.

De barn, som vid 13 års ålder icke någorlunda lärt, hvad 1—9
upptaga, och icke heller vid denna ålder börjat med allvar begagna allmän
eller ordnad enskild skolas undervisning och dermed fortfara intills
detta minimum af kunskaper är förvärfvadt,

sättas på målsmäns bekostnad i skola för så lång tid,
som behofvet påkallar, och underhållskostnaden uttages
af den tredskande — vid behof genom exekutiva
åtgärder.

Värnlösa och medellösa föräldrars barn erhålla
hjelp för skolgångens underlättande genom kommunens
fattigvård, der icke andra hjelpkällor finnas:

På det hvar och en i verkligheten må inhemta de kunskaper och
dermed erhålla den själsförädling och förståndsskärpa, som här äro upptagna
till det minsta, hvilket bör komma alla till del såsom medlemmar
i samhället, föreslås:

a) att ingen må till beredning för den första nattvardsgången
emottagas förrän efter utgående ur skolans
andra klass, och att detta icke får ske förrän
minst försvarligt afgångsbetyg (äfven upptagande upp -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 197.

förandet under läroåren) erhålles öfver förvärfvet af
de 9 förstskrifne läroämnena, efter offentligt aflagdt
prof i skolan.

b) Ingen vare pligtig att i allmän skola förvärfva
dessa kunskaper, men alla som icke åtnjuta undervisning
inom allmänt läroverk, under inspektion stående
enskild skola eller ordnad känd hemundervisning, som
åtminstone motsvarar skolans, vare skyldige, på dertill
utsatta tider, inställa sig i skolan för profs afgifvande
på, att dessa kunskaper äro under inlärande eller redan
förvärfvade.

c) Efter afgång från skolan, enligt punkten a),
hvilket icke får ega rum förrän efter fyllda 13 år, är
den, som erhållit afgångsbetyg, skyldig att, på derför
utlysta förhör i Januari, April och Oktober, afgifva
prof, att kunskaperna hållits vid makt, och förhållandet
antecknas på betyget.

d) Försummas nödiga repetitioner och inställelse
vid förhören, åligger den försumlige att förskaffa sig
nytt, godkändt kunskapsbetyg, innan den får deltaga
i kominunionsberedningen.

e) Skolläraren åligger, att uti dertill afsedd inbunden
bok föra anteckningar öfver afgångs- och repetitionsförhör
och utlemnade betyg, hvilka anteckningar
skola vara tillstädes vid inskrifningen i nattvardsskolan
samt förvaras till framtida efterrättelse.

Undervisningen inom denna klass bör vara så afpassad att, vid utgång
derifrån, kunskaperna utgöra å ena sidan ett afslutadt helt för sig
och å den andra äro passande för en omedelbar fortsättning i samma
afdelnings följande, eller

tredje Mässen, till hvilken ingen må uppflyttas, som icke genom aflagdt
kunskapsprof visat sig ega här förut omförmälda minimikunskaper.

I denna klass öfvas samma läroämnen som uti den föregående, men
till utvidgadt omfång. Derjemte lemnas der undervisning i:

13:o. Svenska språket och ämnesskrifning genom egna uppsatser,

14:o. Allmän historia,

15:o. Geometri och liniar- samt frihandsteckning, och

16:o. Skjutöfningar för gossar.

Läroböckerna, som begagnas inom denna afdelning, böra i samband

Motioner i Andra Kammaren, N-.o 197.

omfatta en mindre och en större kurs, åtskiljda genom olika stilar, hvaraf
den förra läses inom andra och den sednare uti den tredje klassen.

Endast fullständigt inhemtande af hvad som erfordras för utgående
från denna klass, berättigar till inträde i

Skolans högre afdelning, hvilken omfattar fjerde och femte klasserna.
Uti denna afdelning är undervisningen en fortsättning från den föregående
och ordnas på sådant sätt:

att de ynglingar och flickor, som önska förskaffa sig en
vidsträcktare, icke vetenskaplig, boklig underbyggnad,
antingen för derefter direkt öfvergång till det praktiska
lifvet eller för inträde vid de tekniska skolorna, der må
kunna få sitt behof tillfredsstäldt, och icke, såsom nu,
tvingas till läroverken under några år, för att inhemta
blotta elementer — icke gagnande för lifvet — af hvad
som erfordras för maturitetsexamens afläggande.

Genom anordnande af sådan högre afdelning, kunde man icke blott indraga
de treklassiga läroverken och dem som äro ännu mindre, utan man
erhölle äfven, utom fördelen att få sådana lärdomsskolor, af hvilka landet
har behof, ett af staten likaledes lemnadt rum för qvinnan att förskaffa
sig ett högre mått af kunskaper, än hvad den lägre afdelningen — folkskolan
— förmår meddela och hvaraf hon är i behof, genom den utvidgade
verksamhet, som alltmera gör sig för henne gällande i lifvet.

II.

Hvad de myndigheter vidkommer, under hvilka skolan skall sortera,
torde meningen numera vara temligen allmän, att en skola, som har
den allmänna medborgerliga undervisningen till sitt mål, bör — utom
hvad religionsundeiudsningen beträffar — blifva en civil angelägenhet
och såsom sådan, hvad småskolan och den nedre afdelningen vidkommer
närmast stå:

under en inom hvarje kommun på kommunalstämma

vald styrelse jemte ordförande, och i hvilken pastor i

församlingen är sjelfskrifven ledamot, och

såsom denna styrelse närmast stående:

en af landstingen för landstingsområdet vald skolöfver styrelse.

Den högre afdelningen ställes närmast

Under landstingsområdets skolöfverstyrelse.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 197.

Hela skolinstitutionen öfvervakas från det allmännas sida:

genom af Kongl. Maj:t utnämnde inspektörer.

Inspektörerne åligga:

l:o. att minst en gång om året besöka hvarje skola inom
distriktet;

årligen afgifva special berättelse öfver förhållandet vid
samtliga skolorna till öfverstyrelsen, som dem med eget
utlåtande öfverlemnar till regeringen.

2:o. inom kommunerna göra nödiga påminnelser, tillhandagå
med råd och uppmuntringar och till öfverstyrelsen anmäla
oordningar, som på uppmaning icke blifva rättade.
Öfver sådana anmärkningar infordrar öfverstyrelsen
förklaring, och, der icke behöflig rättelse kan på annat
sätt vinnas, anmäles förhållandet hos Konungens Befallningshafvande
för rättelses erhållande.

Hvad deremot religionsundervisningen vidkommer, bör
församlingens pastor derom hafva omvårdnad och domkapitlet
dernäst vara närmaste auktoritet.

Ännu saknar vår svenska folkskola en bestämd allmän arbetsordning,
som gifver likstämmighet ocli ordning åt undervisningen inom det hela.
Denna brist bör äfven afhjelpas genom:

att läsordning utarbetas till norm för hela riket, och
hvilken bygges på sådana grunder, att själsförmögenheterna
harmoniskt utbildas samt kärleken och vördnaden
för det oändliga väckes och lifvas, men äfven
att den gifver ledrum för olika artförhållanden.

III.

Småskolor upprättas inom kommunerna till mot behofvet svarande
antal.

Nedra af delningens skolor till minst en för cirka hvar ett tusende
femhundrade innevånare, och af den högre afdelningens skolor anordnas
minst en inom hvarje län och derutöfver, i mån efter som behofvet ger
sig tillkänna, och de små läroverken blifva indragna.

Genom att de nya, bättre för ändamålet ordnade, småskolorna, som
orsaka blott eu kostnad af cirka 250 R:dr för hvar och en, kunde öfvertaga
eu stor del af den undervisning, som nu tillhör folkskolorna, hvilka
kosta omkring 700 R:dr för hvar och en, allt räknadt för år, blefve tillit.
till Rilesd. Prof. 1872. I Sami. 2 Afd. 2 Band. 21 Höft. 3

18 Motioner i Andra Rammar en, N:o 197.

fälle, att i stället för att öka närvarande folkskolor, dem till antal förminska.

De förstskrifne eller småskolorna förses af kommunerna med rum,
värme och materiel.

Der lokala förhållanden gör sådant nödvändigt, kan den ambulera
på högst tre stationer under läsåret. I detta sednare fall bör det åligga
lärarinnan, att på den från skolan fria dagen i hvarje vecka under lästiden
omvexlande hålla förhör med och undervisa barnen inom de skolfria
rotarne.

Skolan fortgår åtta månader om året med 25 timmar i veckan, fördelade
på fem dagar.

Undervisningen bestrides af företrädesvis lärarinnor, som tagit examen
vid af landstingen anordnade och underhållna seminarier, vid hvilka
de blifvande lärarinnorna, efter att före inträdet i dem hafva inhemtat
minimikunskaperna, undervisas i fem månader uti för deras bestämmelse
afsedda läroämnen och praktiska öfningar.

Lärarinnornas löneförmåner kunna, med afseende på deras från
skolan lediga tid och, relativt till mannens, mindre behof, inskränkas
till ensamt boningsrum med bränsle och 175 R:dr i årlig lön, hvartill
staten fortfarande bidrager med 75 R:dr till hvar och
en fullt ordnad sådan skola.

Nedra eller folkskoleafdelningen blifver deremot den läroanstalt,
hvilken skall meddela det allmänna vetande i kunskaper, som är nödvändigt
för hvar och en såsom samhällsmedlem att ega. Samhället är
detsamma för hvars skull denna skolafdelning bör vara till med sin undervisning,
och då så är, bör staten alltså förnämligast den underhålla.
Kommunernas utgifter till densamma deremot inskränkas till anskaffande
af lokaler med hvad dertill hörer, boställsrum, till lärarnes löneförmåner
hörande natura persedlar och utöfver minimilön af kommunerna sjelfva
anslagna lönetillägg. När nu småskolorna, enligt denna skolplan, komme
att till eu högst betydlig del öfvertaga den undervisning som nu tillhör
folkskolan, blefve det tillfälle att till antalet förminska dessa sednare
eller deremot svarande läroanstalter, då deremot, efter nu varande förhållanden,
behofvet nu påkallar än flera. Genom detta blefve det sålunda
möjligt för både staten och kommunerna att göra besparingar,
och jag för min del kan icke inse, hvarföre 700 R:dr skola betalas fölen
sak som kan erhållas för 250. Dessutom så tryckes landtbefolkningen
af i allmänhet stora kommunalskatter och, då lärarelönernas utdebiteringöka
desamma, samt vidare dessa i förening med grundskatter, allmänna
onera och bevillning in. in. taga en väsendtlig del af jordbrukets netto -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 197.

It)

afkastning i anspråk, på sina ställen alltsammans, är det helt naturligt,
att en af så svåra skattebördor tryckt menighet blifver mindre vänligt
stämd mot allt, som orsakar nya skattetitlar, och skolan komme alltså
att lättare vinna förtroende, — om lärarelönerna utgingo från den kommunala
budgeten. Hvarföre på alla dessa skäl föreslås:

att Staten öfvertager berörde lärares hela kontanta
aflöning till minimibelopp och ålderstillägg.

Lärarne vid denna afdelning motsvara närvarande folkskolelärare,
hvilka det skulle åligga:

att, der icke ett visst större antal barn påkallade fördelning,
samtidigt undervisa båda klasserna.

Hvad deras antagande till platserna vidkommer, föreslås:

att kommunalstämman väljer inom tre af de sökande,
som skolstyrelsen uppfört på förslag, och som aflagt
undervisningsprof. Vid dessa val bör eu röst tillkomma
hvarje kommunalledamot. Der skolläraretjenst är
med annan syssla förenad, sker t. ex. valet på hitintills
öfligt sätt.

Inom skolans högre afdelning

aflönas lärarne uteslutande af statsverket, och utnämnas
på förslag af öfverstyrelsen inom landstingområdet
af----, och en lärare anställes för hvarje klass.

Lärarne inom denna afdelning böra till kunskaper,
löneförmåner och befordring vara likställi ge med lärarne
vid elementarläroverken.

IT.

Då icke så alldeles ringa vigt ligger derpå, att stadgarne rörande
lärarnes löneförmåner äro bestämda och tydliga, hvarigenom tvister, som
alltid verka störande på skolgång och undervisning, blifva förebyggda;
men då närvarande stadgande!], som höra till lärarnes löneförmåner om
tjenlig bostad, nödigt bränsle, kofoder och planteringsland, icke äro det,
hvarigenom många t. o. in. stora obehagligheter uppkommit, torde, till
förekommande derutaf, och för det att likställighet äfven deruti kunde
komma eg a rum, böra stadgas, att, för nedra afdelnirigens eller folkskolans
lärare,

bostaden skall bestå af kök och dermed sammanhängande
två boningsrum jemte en vinds- eller deremot

Motioner i Ändra Kammaren, N:o W8.

svarande annan kammare samt uthus efter nödigt bebehof,
enligt ortens bruk;

bränsle: det behöfliga för boställsrummen och ekonomibehof; kofodret:

efter mot vanlig utfodring svarande stråfoder
för eu ko;

plantering sland: minst tre qvadratrefvar dertill duglig
jord invid eller i närheten af lärarens bostad;
samt

der detta icke lemnas, läraren må efter uppskattning
derför erhålla ersättning.

Ehuru icke folkskolelärarnes pensionering direkt berörer sjelfva undervisningslagen,
men då undervisningen och gagnet af densamma står
i nära beroende af lärarens krafter, och det på ett så nära sätt, att, om
undervisningslagen är aldrig så ändamålsenlig, skolgången den ordentligaste,
och inspektionen den noggrannaste, en god för lifvet gagnande
allmän folkundervisning dock ytterst beror af den kraft och den energi,
som läraren besitter, och då han, enligt naturens lagar, icke kan ända
till sextio års ålder vara i besittning af den själskraft, som en lärare
verkligen behöfver för att fylla sin plats, torde samhällets eget intresse
fordra en afkortning af berörde lärares tjenste- och lefnadsålder för
erhållande af deras lilla pension.

%:o 198.

Af Herr B. Ehrcilborg: Med förslag till ändringar i 9, 13,
16, 18, 23 och 33 §§ af gällande Riksdags-ordning.

. Då vårt nya representationsskick ännu icke hunnit så länge fungera
att man fullt klart kan bedöma dess verkningar, så torde för någon tid