Motioner i Andra Kammaren, N:o 184

Motion 1890:184 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 184.

3

N:o 184.

Af herr F. 0. Björck, om nedsättning i tullen å socker och
upphäfvande af hvitbetsockeraccisen.

Under förra riksdagen motionerades om nedsättning af sockertullen
på råsocker till 14 öre per kilo och å raffinad till 20 öre samt
om borttagandet af all accis å livitbetsocker. Olyckligtvis tyckes äfven
här den franska traktaten varit till hinders, då den icke medgifver
högre tull på raffinad än + 42 procent af råsockertullen, hvarjemte
motionen icke lyckades vinna bifall på den grund, att man fruktade,
att staten ej skulle kunna afvara denna inkomst, emedan det ansågs att
årets ökade tullinkomster ej skulle komma att fortfarande stå vid sig.
Undertecknad vill dock uti år upptaga detta yrkande, med den förändring,
att tullen å råsocker sättes till 16 öre och tullen å raffinad till
22,5 öre, hvilket lemnar lemnar 6V2 öres skydd på hvarje kilo till
koionialsockerraffinadörerna. Det har nemligen visat sig, att ofvannämnda
fruktan varit ogrundad, då tullarne fortfarande stigit och intet
skäl finnes för, att de för närmaste framtiden skola sjunka, hvadan
detta skäl för afslag bortfallit. Så har t. ex. för 1889 rågtullen belöpt
sig till 3,520,100 kronor och rågmjölstullen till 715,649 kronor, summa
kronor 4,235,749, och hvad framtiden beträffar skola vi visserligen
hoppas, att inkomsterna af rågtullarne minskas, sedan jordbruket mera
hunnit återgå till att odla råg i stället för den jordsugande hafren.
Derefter beror det på oss sjelfva att, sedan handelstraktaterna blifvit

4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 184.

uppsagde, revidera dem uti den rigtning, att tullbeskattningen kommer
att drabba lyxartiklar, så att icke t. ex. marabufjädrar, nipper, champagne
och rödviner in. m. draga lägre tullskatt än nödvändighetsvaror.
Ej kan det derför synas obilligt att, äska nedsättning i beskattningen å
en nödvändighetsvara, som förbrukas af hela folket, och kan jag af
egen erfarenhet försäkra, att så väl stads- som landtarbetaren gerna
vill hafva sin sockerbit till kaffetåren — ja äfven, om, som det ofta
händer, kaffet blott består af cikoria eller brända rågknallar, så att nog
är sockerförbrukningen lika mycket om ej mera utbredd än kaffet. Enligt
kompetente läkare skall kaffe äfven vara mindre skadligt, om det
förtäres med socker och mjölk än svart. Dessutom är det ett omtyckt
njutningsmedel, på samma gång närande och oskadligt. I England,
der socker i minut säljes till 16 — 18 öre skålpundet, ingår det äfven

till stor del i arbetarnes dagliga föda ända till 1 skålpund i veckan

och mer. För de arbetare, Indika afsagd sig bruket af spirituösa, utgör

sockerhaltiga läskedrycker ett omtyckt njutnings- och förfrisknings medel,

hvars förbrukning bör uppmuntras. Som ofvan visats, belöper
sig rågtullen för 1889 till 3,520,100 kronor. Den nu föreslagna
nedsättningen å sockertullen skulle enligt 1888 års import uppgå till
2,952,100 kronor och minskad inkomst af accis 550,000 kronor, summa
kronor 3,502,100 eller till det närmaste samma summa som rågtullen,
och skulle just denna skattenedsättning komma den stora allmänhet
till godo, hvilken möjligen kan drabbas af rågtullen. Att genom accisens
borttagande och den ökade förbrukningen till följd af prisens sjunkande
flera nya hvitbetsockerfabriker skola uppstå är otvifvelaktigt.
Hvitbetsodlingen skulle sålunda högst betydligt tilltaga och jordbruket
åtnjuta en stor fördel, då, som allmänt bekant genom denna växts odling
jorden sättes i hög kultur och dessutom en stor mängd nyttigt
affall erliålles, hvilket dels begagnas som kreatursfoder, dels som gödningsämne.
Sålunda återgå alla mineralbeståndsdelar, som hemtas från
jorden, till densamma, hvaremot blott sockret, såsom bestående af kol,
syre och hvete, och hvilket har att tacka luften och solljuset för sin
uppkomst, förbrukas (se sidan XVII i kontrollbyråns betänkande). Då
äfven statens tillgångar medgifva bifall till denna motion, vågar
jag med säkerhet påräkna tillslutning af denna kammare, så mycket
mer som nu föreslagna skatt och tullnedsättning utgår från
samma fosterländska tanke som åsättande af rågtull, nemligen att
uppmuntra landets jordbruk och skaffa arbetstillfälle åt många armar,
hvarjemte här äfven vinnes billigare lefnadskostnader åt den arbetande
klassen.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 184. 5

På grund af livad sålunda bliPvit anfördt, tager jag mig friheten
föreslå,

att tullen å råsocker ned sättes till 16 öre per
kilo samt å raffinad till 22,5 öre per kilo;

att accisen för i Sverige af hvitbetor tillverkadt
socker upphäfves.

Stockholm den 27 januari 1890.

F. G. Björck.