Motioner i Andra Kammaren, N:o 182 (Motion 1869:182 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.

gilans härmed och slutlig ruin har följaktligen endast genom denna omständighet blifvit
mångens lott. Någon utväg att understödja denna landets modernäring måste göras,
och omsorgen att finna utvägar härtill bör af Riksdagen räknas för en af dess vigtigaste
uppgifter.

Jag vill derföre föreslå följande enkla, men säkert verksamma utväg att småningom
minska jordbrukarnes betryck, nemligen,

att en million af den årliga bankovinsten ej beräknas såsom tillgång
för statens behof, utan qvarstanna!’ i riksbankens vård,
samt att af densamma bildas en alltjemt växande lånefond, afsedd
att till jordbruket lemna amorteringslån på fem års tid,
till högst sex procents ränta.

Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.

Stockholm den 26 Januari 1869.

Magnus Svensson
från Skaraborgs län.

Härmed förenar jag mig:

Joh:s Andersson
från Elfsborgs län.

Ro 182.

Af Herr Jöns Pehrsson: Angående nedsättning'' i åtskilliga anslag under
första hufvudtiteln m. m.

Efter mycket allvarliga öfverläggningar med mig sjelf och knappast mägtig öfvervinna
de konsiderationer, som hos mig velat uppställa sig mot pligten som representant,
att se till att folkets medel ej utgifvas utan behof, och i en så grannlaga
fråga, rörande första hufvudtitelns anslag, och der man ej har mycket understöd att
vänta, blir det så mycket mindre angenämt att framträda, men pligten går framför

Motioner i Andra Kammaren, N:o 182.

allt. Kan icke mina yrkanden ur rättvisans synpunkt försvaras, då får efterverlden
derom döma; jag blott tillägger, att har Riksdagen rätt och magt att med sina beslut
taga hvad den behagar ur den enskildes fickor, har den rätt och magt att förhöja
den skattdragandes afgifter huru som helst, har den rätt att efter behag i goda
dagar förhöja ett anslag, må den ega hvarje juridisk och moralisk rätt att nedsätta
ett förökadt anslag till hvad rätt kan vara inför samvetets röst och Guds domstol,
som äro de enda ställen Riksdagen i thy fall har att för sina gerningar svara. Kan
det inför samvetet och Gud försvaras att taga brödet mer än som alldeles nödvändigt
är från den fattiga och öfverlemna det till behof som äro tvifvelaktiga? jag tror
det icke.

Det är med den största grannlagenhet, som är oåtskiljd från sanningen, som
jag framställer nedsättningen af första hufvudtiteln och må det destomera förlåtas mig
som representerar en ort, som alltid varit fattig och nu genom missvext iråkat en beklaglig
nöd, och det svider i hjertats innersta att se anslag begäras såsom brudgåfva
från folket till vår aldra kärälskligaste konungs enda barn; om det i thy fäll varit plägsed,
kan det ej nu i våra dagar och med för handen varande omständigheter vara annat
än en osed. Jag afhåller mig från vidare motiver i den frågan.

De motiver jag anförde i motionen N:o 48 vid 1868 års riksdag qvarstå ännu
för den yrkade nedsättningen, tilläggande att det årliga anslaget 300,000 Riksdaler
Riksmynt från Riksgälds-kontoret ej är synligt på Första hufvudtiteln. Dessas tillkomst
hör till mysterierna, fastän det ökar årliga utgifterna. Detta var och är anledningen,
hvarföre jag då ansåg och ännu anser det anslaget borde rättvisligen nedsättas.

Sedan lättade kommunikationer finnas, vågar man tänka att en mindre kostsam
hofstallhållning läte sig äfven göra. När Första hufvudtitelns innehafvare efter låg
beräkning disponerar kostnadsfritt statens egendomar för 1 OJ millioner riksdaler blir
det, måste det blifva en svår samvetssak att svara Nej! till den begärda nedsättningen,
om man vill göra sig klart reda för ställningen i vårt fattiga land. Alltså vågar
jag förnya mina vid sista riksdagen gjorda yrkanden jemte ett sista amendement.

Ro Att första Hufvudtitelns utgifter må nedsättas från 1,417,000
Riksdaler till jemt Fn million Riksdaler.

2:o Nedsättningen torde kunna ske sålunda:

På anslaget till Hans Maj:t Konungen ..................... R:dr 300,000

motsvarande de från Riksgäldskontoret utgående.

För Hennes Majrt Enkedrottningen ............................ „ 47,000.

„ Hans Kong!. Höghet Hertigen af Östergötland „ 46,000.

„ „ „ „ „ „ Dalarne ...... „ 13,000.

På anslaget till Hans Maj:t Konungens hofstall hällning

.......................................................................... „ 11,000.

R:mt R:dr 417,000.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 183.

3:o Att den begärda brudgåfvan ej må utgå af statsmedel.

4:o Att, för den händelse Riksdagen ej ens skulle finna tillbörligt besluta
berörda nedsättning, Riksdagen då ville aflåta underdånig
skrifvelse till Kongl. Majestät att lian nådigst ville taga i öfvervägande
om icke för framtiden nedsättning i anslagen under Första
Hufvudtiteln kunde ega rum, samt till näst sammanträdande
Riksdag derom aflåta nådig Proposition.

Om remiss häraf till Stats-Utskottet anhålles.

Stockholm den 25 Januari 1869.

Jöns Pehr sson
från Kronobergs län.

Uti förestående instämmer:

Ola Månsson
från Blekinge.

N:o 183.

Af Herr Jons Pehrsson: Om upphörande af pensionering för de enibetsoch
tjensteman, som befordras efter 1870 års utgång, samt om
underdånig hemställan till Kongl. Maj:t angående utarbetande
af förslag till nya bestämmelser i fråga om embets- och tjenstemäns
pensionering m. m.

På enahanda motiver, som de i motionen N:o 268 till 1868 års riksdag anförda,
vågar jag nu ånyo yrka nedsättning å anslagen på de särskilda Hufvudtitlarne,
hoppandes jag att i första hand Riksdagens Stats-Utskott och sedan Riksdagen gör
alla de nedsättningar, som äro verkställbara, hoppandes jag att det måtte blifva en
Bill. till Rilcsd. Prof. 1869. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 13 Höft.