Motioner i Andra Kammaren, N:o 179

Motion 1891:179 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 179.

1

N:o 179.

Af herr G. ElOWSOIl, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran
om vissa åtgärders vidtagande i anledning af Riksdagens
beslut om anställande af skogsingeniörer.

Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse af den 15 maj 1874 till
Kongl. Maj:ts disposition stält ett årligt förslagsanslag af 15,000 kronor,
afsedt att användas för anställande af skogsingeniörer till enskilda
skogegares tjenst, mot åtnjutande af samma aflöning och reseersättning
samt öfriga förmåner, hvilka vore bestämda för i statens tjenst anstälde
landtbruksingeniörer, med skyldighet för blifvande skogsingeniörer att
ställa sig till efterrättelse de närmare föreskrifter om deras anställning
och tjenstgöring, som komme att bestämmas, så föreskref Kongl.
Maj:t derefter i nådigt bref af den 16 oktober 1874 på underdånigt
förslag af dåvarande skogsstyrelsen, att, intill dess det visat sig i
hvilken utsträckning skogsingeniörernas biträde komme att användas,
endast 3:ne sådana tjenstemän skulle till en början tillsättas mot samma
årliga aflöning, som landtbruksingeniörerna i lägsta lönegraden då
åtnjöte, eller 2,000 kronor, hvarjemte äfven i samma nådiga bref bestämdes,
att styrelsen framdeles, sedan erfarenhet vunnits om ifrågavarande
institution, skulle till Kongl. Maj:t ingifva underdånigt förslag
om instruktion för skogsingeniörerna.

Första året eller 1875 tjenstgjorde alltså endast 3 skogsingeniörer,
året derpå måste antalet ökas till 5 dylika tjenstemän, och derpå följande
år var det nödvändigt att anställa ytterligare en 6:te skogsingeniör
för att alla ingångna reqvisitioner om dessa tjenstemäns biträde
skulle hinna att under året verkställas. Skogsingeniörernas antal hade
Bih. till Riksd. Prof. 1891. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 37 Käft. (N:o 179.)

2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 179.

alltså, redan 3:dje året efter beslutet om deras anställande, uppgått till
6 eller det högsta antal, hvarför Riksdagen beviljat anslag, så att redan
då tidpunkten synes hafva varit inne att till Kongl. Maj:t ingifva underdånigt
förslag om instruktion in. in. för skogsingeniörs-institutionen.
Så . skedde dock ej, och emellertid hafva allt sedan 6 skogsingeniörer
varit och äro fortfarande i oafbruten verksamhet med en årlig arbetstid
för hvarje ingeniör af circa 110 förrättningsdagar och omkring 50
resedagar eller tillsammans omkring 160 dagar (med undantag af att
under 1879—1880 ej fler än 5 ingeniörer hade full sysselsättning, hvaremot
under 1886 en extra 7:de ingeniör måste anställas), hvaraf synes, att
i medeltal hela den för utarbete i skog och mark tjenliga årstiden
varit och är fullt upptagen, under det att vintermånaderna upptagits
med afgifvande till kongl. domänstyrelsen af berättelser och redogörelser
för verksamheten under sommaren och med fullbordandet för
enskildes räkning af kartor och handlingar. Nu hafva dock 16 år förflutit,
utan att något förslag till instruktion för nämnde tjenstemän hörts
af, oaktadt det, såsom af ofvanstående synes, måste anses till fullo
ådagalagdt, att skogsingeniörsinstitutionen tillvunnit sig allmänhetens
fulla förtroende.

Under det att landtbruksingeniörerna, som i lägsta lönegraden
erhålla 2,000 kronor i årlig lön, få tre ålderstillägg med 500 kronor
hvart 5:te år intill uppnådda 3,500 kronor, hafva skogsingeniörerna
hittills ej fått mera än ett ålderstillägg å 500 kronor från och med
år 1890.

Då nu skogsingeniörerna tillkommit på Riksdagens initiativ och
beslut fattades vid deras anställande, att de skulle vara likstälda med
landtbruksingeniörerna i löne- och andra förmåner, så torde det endast
vara fullt konseqvent och med rättvisa förenligt, att skogsingeniörerna
komma jemlikt Riksdagens beslut år 1874 i likställighet med landtbruksingeniörerna.

Något rimligt skäl torde ej heller flnnas, hvarför skogsingeniörerna
skola vara sämre aflönade än landtbruksingeniörerna, då kompetensvilkoren
äro enahanda och arten af de förres tjenstgöring är minst
lika, om ej mera ansträngande och helsopröfvande än de senares.
Vården om skogarne är för öfrigt en mycket magtpåliggande angelägenhet,
hvarför ock fördelen af att hafva en tjenstemannacorps, afsedd
för den enskilda skogshushållningen för visst bestämdt billigt pris,
torde ligga i öppen dag.

På grund häraf får jag vördsamt hemställa,

3

Motioner i Andra Kammaren, N:o 179.

att Riksdagen uti skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhåller, det täcktes Kongl. Maj:t låta vidtaga de på
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning ankommande åtgärder,
hvilka kunna påkallas af Riksdagens år 1874 fattade
beslut om anställande af skogsingeniörer.

Om remiss till något af kammarens tillfälliga utskott anhålles
vördsammast.

Stockholm den 20 mars 1891.

Gullbr. Elowson.