Motioner i Andra Kammaren, N:o 178

Motion 1890:178 Andra kammaren

14

Motioner i Andra Kammaren, N:o 178.

N:o 178.

Af herr A. P. Dailiclsoii, om beviljande af ett ordinarie förslagsanslag
af högst 15,000 kronor för utgifvande aj en tidning
för legala tillMnnagifvanden m. m.

Under åberopande af de skäl som äro anförda i den af mig vid
1888 års riksdag under n:o 171 afgifna motion och Andra Kammarens
fjerde tillfälliga utskotts vid samma riksdag deröfver afgifna sakrika tillstyrkande
utlåtande som blef af kammaren bifallet, får jag härmed vördsamt
anhålla att Riksdagen ville besluta:

att på ordinarie stat för 1891 bevilja ett förslagsanslag
af högst 15,000 kronor, att uppföras under 2:dra
hufvudtiteln, eller på 6:te eller 8:de hufvudtitlarne om
Riksdagen finner det på någondera af dem vara mera
lämpligt, och ställas till Kongl. Maj:ts förfogande för
att, sedan det med utgifvaren af Post- och Inrikes tidningar
upprättade eller nu gällande kontrakt blifvit
med första möjliga uppsagdt och upphört att gälla,
anordna att en tidning, afsedd att upptaga vissa meddelanden
från regeringen och alla legala tillkännagifvanden
såväl af embetsmyndigheter som enskilde i de
fall, då sådana enligt lag och författningar måste sålunda
offentliggöras jemte andra kungörelser och annonser,
skall under statsmyndighets kontroll utgifvas och ut -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 179.

15

delas till embetsverk, myndigheter och rikets kommuner
och jemväl finnas att tillgå genom prenumeration och
försäljning, samt så ordnad, att deri upptagna tillkännagifvanden
och annonser med lätthet må kunna i sina
olika grupper igenfinnas.

Om remiss till statsutskottet anhålles.

Stockholm den 27 januari 1890.

A. P. Danielson.

N:o 179.

Af herr A. M. Lundberg, om antagande af ett förklarande rörande
tillämpningen af Kongl. Maj:ts proposition n:o 4 ang. ändrad
lydelse i vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885.

När värnpligtslagen år 1885 antogs, funnos af Riksdagens ledamöter
säkerligen många, som trodde, att den icke skulle komma att medföra
retroaktiv verkan genom tillämpning i afseende å de personer, hvilka, vid
det lagen trädde i kraft, redan enligt förut gällande författning fullgjort
sin beväringsskyldighet; och får jag vördsamt föreslå, att, såvida Kongl.
Maj:ts proposition angående ändrad lydelse af 1, 3, 6, 27, 34 och 52 §§
i värnpligtslagen den 5 juni 1885 af Riksdagen godkännes, måtte i sammanhang
dermed förklaras, att samma förändringar icke afse dem, som före
innevarande års slut inträdt i beväringsåldern eller fylt tjuguett år.

Stockholm den 27 januari 1890.

A. M. Lundberg.