Motioner i Andra Kammaren, N:o 175 (Motion 1892:175 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 175.

N:o 175.

Af herr P. G. Petersson i Brystorp, om tillägg till gällande
bestämmelser rörande val till Riksdagens Andra Kammare.

Vid föregående riksdagar hafva upprepade gånger framlagts förslag
om bestämmande af en gemensam valdag för val af riksdagsmän till Andra
Kammaren. Dessa förslag hafva icke lyckats vinna afseende, och orsakerna
dertill torde företrädesvis vara att söka deruti, att man icke kunnat ena sig,
om hvilken dag vore härför lämpligast, liksom äfven att enstaka mindre
grundlagsändringar aldrig lätt vinna afseende. Då emellertid till innevarande
Riksdag af Kong! Maj:t framlagts proposition om väsentlig ändring åt riksdagsordningen,
synes mig äfven, i sammanhang med den deri bibehållna
bestämmelsen, att riksdagsmannaval skola inom september månads utgång
förrättas, viss dag för förrättande af dessa val nu lämpligen kunna bestämmas.

Under september månad är jordbrukaren träget upptagen med skördens
inbergande och har derför mången gång svårt att infinna sig vid valet, särdeles
om stället derför är långt aflägset från hans hem, liksom alltid vid
många industriella inrättningar arbetet måste helt och hållet inställas, för att
de röstberättigade arbetarne måtte kunna lemnas tillfälle att utöfva sin rösträtt
om valet sker å söckendag. Söndagen synes derför vara den för dessa
val lämpligaste dagen, och då numera är tillåtet att ä denna dag halla
kyrko- och kommunalstämmor, kan icke gerna vara mera fördömligt, att äfven
riksdagsmannaval förrättas på söndag, då härvid blott förekommer upprop af
de valberättigades namn och aflemnande af valsedlar, under det att vid omnämnda
stämmor hetsiga ordbyten och tvister ej sällsynt förekomma.

Uti § 16 riksdagsordningen finnes föreskrifvet, att vid de omedelbara
valen rösterna afgifvas särskildt för hvarje kommun inför kommunalstämmans
ordförande eller magistrat, samt att valprotokollen sedermera skola insändas,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 175.

för landet till domhafvande^ och till magistraten i den stad, som största
tolkmängden egen. Af detta stadgande kan väl inhemtas, att kommunalstämmans
ordförande skall föra protokollet, men på hvilken skyldigheten
livilar att insända till vederbörande dessa protokoll, derom linnes, så vidt
jag kan finna, intet tydligt stadgande; man kan visserligen invända, att med
stöd af § 25 i gällande kommunallag, kommunalstämmans ordförande härtill
skall vara förpligtad, men vid närmare betraktande visar sig, att denna
paragraf endast afser beslut, som fattas i kommunalstämman.

Det har flera gånger inträffat, att kommunalstämmoordförande, inför
hvilken riksdagsmannaval förrättats, uraktlåtit att till vederbörande aflemna
valprotokoll; huru vida denna uraktlåtenhet föranledts af oförstånd, partiskhet
eller om orsaken dertill är att söka i bristande bestämmelse om hvilken
skyldigheten att insända valprotokollen åligger, vill jag icke inlåta mig på
att bedöma, men att genom denna försumlighet valkretsar kommit att representeras
af annan person, än den som vid riksdagsmannaval erhållit de
flesta rösterna, är väl kändt.

Att på en persons åtgörande, hvilken för försumlighet eller pligtförgätenhet
icke kan vidkännas något ansvar, skall bero, huru vida en valkrets kan
komma att representeras af en person, till hvilken flertalet icke hyser förtroende
och icke lemnat sina röster, synes ovilkorligen böra genom tydligt lagbud
förebyggas.

På anförda skäl får jag till Riksdagen hemställa:

l:o) att Riksdagen måtte besluta, det andra söndagen
i september månad måtte bestämmas såsom gemensam valdag
för hela riket för val af riksdagsmän i Andra Kammaren,
dock att valen ej företagas förr än klockan 2
eftermiddagen, vid hvilken timma gudstjensten bör hinna
att vara afslutad;

2:o) att de kommunalstämmoordförande, inför hvilka
omedelbara val skett, skola vara skyldiga på eget ansvar
fora valprotokoll, samt till vederbörande inom bestämd
tid samma protokoll insända;

3:o) att domhafvande eller magistrat icke må ega rätt
att till slutligt afgörande handlägga valförrättningen förr,
än fullständiga valprotokoll inkommit. Skulle dessa protokoll
inom derför bestämd tid icke vara inkomna, ega
domhafvande eller magistrat att på den försumliges be -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 176.

kostnad valprotokollen från vederbörande ofördröjligen införskaffa
och efter deras erhållande valförrättningen afsluta.

v: Aajjb w» ;<•''! •MnAf ,1-hbI d:>o hfiA unlgm. J‘-f- nf . i; (• >; i>;

Till konstitutionsutskottet öfverlemnas vördsamt, att närmare formulera
de tillägg till riksdagsordningen, som för vinnande af motionens syfte blifva
erforderliga.

Stockholm den 17 februari 1892.

ii''jo >:<_ .!•! fl M i. hl jo!/

: P. G. Petersson.

. ... i , ; , • - ; i , ir;*

f(H; ft; . UJM''t : •_?.** ''t Mr/iDr Uaö<

<;.. rjvjii : t. f! ''T?

N:o 176.

t r;,f 14*• ? , '' »''•"« «, hmr,-"^

Af herr Hans Andersson i Nöbbelöf, i fråga om ändring af
13 § riksdagsmlningen.

Vid innevarande riksdag har Kongl. Maj:t framlagt förslag till ändring
i riksdagsordningen, hufvudsakligen öfverensstämmande med det förslag, som
vid sistlidne riksdag af båda kamrarne antogs. Enligt båda dessa förslag
begränsas riksdagsmännens antal i båda kamrarne och dessutom för Andra
Kammaren särskilt antalet riksdagsmän för städerna mot det för landet.
De förres antal bestämmes till 75, de senares till 150. Under öfverläggningen
i denna fråga vid förra riksdagen framhölls, bland annat, såsom en
anmärkning emot förslaget, att det för all framtid begränsade antalet riksdagsmän
för landet och för städerna, utan att taga hänsyn till det icke
osannolika, att i en framtid städernas folkmängd kunde komma att uppgå
till mer än en tredjedel åt folkmängden i hela riket.

Då jag anser, att, om än meningarne kunna vara delade, huru vida
det af Kongl. Maj:t, framlagda förslag till begränsning af representanternas
antal är det lämpligaste, detta förslag dock är det, som har största utsigt