Motioner i Andra Kammaren, N:o 175

Motion 1891:175 Andra kammaren

4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 175.

N:0 175.

Af herr J. ^jydahl, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran
om ändring i gällande bestämmelser i fråga om befordringarna
inom arméns officerscorps.

Ofta nog inträffar det, att såväl offentligen som enskilt klagomål
framställas öfver befordringsväsendet inom svenska arméns officerscorps. Huruvida
dessa varit i ena eller andra fallet befogade eller ej, kan af den utomstående,
af den, som icke närmare känner personer och förhållanden, svårligen
afgöras. Men så mycket torde man kunna säga, att befordringarna
ej befinna sig på den ståndpunkt, som deras betydelse onekligen kräfver.

Gerna må medgifvas, att det är svårt att i fredstid komma till ett fullt
rättvist befordringssystem. Men det är önskvärdt, att man så mycket som
möjligt må förverkliga billiga och rättvisa befordringsgrundsatser. Regeringsformens
28 § betonar, att »förtjenst och skicklighet)) skola vara bestämmande.
Men huru dessa egenskaper skola prof vas, derom finnes intet stadgadt
rörande militära befordringar. Vid tillsättande af en del civila tjenster
upprättas förslag å flera personer, och det finnes rätt att öfverklaga upprättadt
förslag och styrka kompetens. Ett sådant tillvägagående passar visserligen
icke vid befordringarna inom krigsmagten, men nog synes man kunna
uppställa vissa kompetensprof för nåendet af vissa grader på den militära
banan. Derigenom skulle man kunna erhålla några hållpunkter för bedömandet
af de personers kunskaper och duglighet, hvilka eljest skulle stå i
tur till befordran, af deras lämplighet och egenskaper för den högre graden.

Det synes icke vara någon obillig fordran, att den, som skall emottaga
befattning som kompani-, sqvadrons- och batterichef, genom prof, företrädes -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 175.

5

vis af praktisk art, visar, att kan är hemmastadd i alla kompaniets tjenstegrenar
i fält, att han eger förmåga att leda kompaniets öfningar, utbilda
dess underbefäl, samt att han visar sig kunna på ett tillfredsställande sätt
lösa honom i terrängen förelagda uppgifter med en truppstyrka, uppgående
till ett kompani.

Det synes ej heller vara för mycket begärdt, att den, som vill nå majorsbefordran
på stat, ådagalägger, att han kan föra bataljonen i honom
förelagda strids- eller andra uppgifter, att han, der tillfälle så erbjudes, visar,
att han förstår att taga befäl öfver de andra vapnen, då de i mindre styrka
tilldelas eu bataljon, att han följaktligen eger erforderlig kännedom om dessa,
samt att han eger förmåga att leda de krigsspels-, fält- m. fl. öfningar, som
kunna komma i fråga med officerare af lägre grader.

Att åstadkomma kompetensprof i detta syfte, torde icke vara omöjligt,
blott viljan är god. Med dessa prof vinnes den fördelen, att utbildningen
inom officerscorpsen vidmagthålles och utvecklas, att det måste från vederbörande
högre befälhafvare inträda inspektion, grundlig och genomgående, i
stället för blott uppvisning och parad, och att denna anordning kommer att
verka höjande på officerscorpsen i dess helhet. För krigsstyrelsen och dem,
som hafva att afgifva befordringsförslag, kan ej annat än kännas angenämt,
då de verkligen hafva något att hålla sig till, då det gäller att bedöma underordnade
och deras kompetens för vinnande af högre befattning. På grund
af hvad sålunda i korthet blifvit anfördt får jag vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t utfärda sådana föreskrifter
rörande befordringarna inom svenska armén, att
för nåendet af kompani-, sqvadrons- och batterichef sgraden
samt för befordran till major på stat tillfyllestgörande
kompetensprof måtte afläggas, egnade att skapa
ett rättvist befordringssystem på grundvalen af förtjenst
och skicklighet.

Stockholm den 7 mars 1891.

Joll. Ny däld.

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 34 Häft.

2