Motioner i Andra Kammaren, N:o 174

Motion 1887:174 Andra kammaren - janmar

Motioner i Andra Kammaren, N:o 174.

Af dessa anledningar hemställer jag,

att Riksdagen ville för år 1888 ställa till Kongl.
Maj:ts förfogande ett reservationsanslag af 300,000
kronor för inköp af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark i Yermlands län.

Stockholm den 28 januari 1887.

P. Sahl ström.

N:o 174.

Af herr P. Bakström m. fl., om förhöjning i anslaget till bidrag
för anläggning af nya och förbättring eller omläggning
af mindre goda vägar.

Åtskilliga länsstyrelser hafva uti underdåniga framställningar inför
Kongl. Maj:t framhållit nödvändigheten af, att det anslag, som
Riksdagen ställer till Kongl. Maj:ts disposition för anläggning af nya
samt förbättring eller omläggning af gamla vägar, måtte för år 1888
varda höjdt från sitt nuvarande belopp 500,000 kronor till en million
kronor. Kongl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, till hvilken Kongl.
Maj:t remitterat desss framställningar, har ock på anförda skäl och
efter en fullständig utredning, hemstält om aflåtande till Riksdagen af
nådig proposition derom, att sistnämnda summa måtte för ändamålet
anvisas. Kongl. Maj:t har emellertid under antagande bland annat
deraf, att möjlighet derigenom skulle kunna beredas för påbörjandet
af de vigtigaste företag, som för närvarande äro ifrågasatta att utföras,
endast ansett sig kunna så till vida tillmötesgå de gjorda framställningarne
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hemställan, genom
äskandet af ett anslag för år 1888 af 600,000 kronor till vägfonden.

Utan tvifvel torde, om de vägföretag, för hvilka statsbidrag till
utförandet begärts, sönderdelas i flera mindre, i likhet med hvad tillförene
understundom egt rum, ett större antal af dessa kunna hugnas
med anslag, men utom det att man med skäl torde kunna påstå att

Motioner i Andra Kammaren, N:o 174.

3

detta sönderstyckande fördyrar arbetet, på samma gång som det klarligen
förlänger det, så torde erfarenbeten från de senare åren visa,
att behofvet af nya och förbättrade vägar har benägenhet att tillväxa,
en benägenhet så mycket naturligare, som dels jernvägsanläggningarna
i rikets flesta orter kräfva utfartsvägar till jernvägsstationerna, dels
befolkningen genom de arbeten, hvilka under senare decennierna utförts,
erhållit en allt klarare och klarare uppfattning om fördelarne
deraf att få framforsla förnödenheter och färdas fram å vägar, som äro
jemna, hårda och väl lagda, dels ändtligen, hvad flera orter af vårt
land, deribland Yermland och i synnerhet den vidsträckta delen Norrland
vidkommer, ökning i folkmängd, parad med ökad odling och ökad
utvidgning af näringslifvet, för att lugnt och säkert kunna fortgå, förutsätter
ökade samfärdsmedel, en uppfattning som ock hos befolkningen
inom sistnämnda landsdel numera helt och hållet vunnit mark.
Yi torde derföre ej heller begå misstag, när vi påstå att, äfven med
ett årligt anslag att disponera till vägbyggnader af en million kronor, berättigade
anspråken på bidrag till sådana företag ännu under en följd
af år skola vara större, än att de alla ur en fond af den storleken
kunna varda tillgodosedda.

Hysande dessa åsigter och hänvisande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
utredning, få undertecknade, hvilka dessutom vilja framhålla
det behof af arbetsförtjenst, som öfverallt inom riket föreligger,
och de billiga pris på arbetskraft och materiel som för närvarande
gälla, vördsamt anhålla,

att Riksdagen för år 1888 ställer till Kongl.
Maj:ts förfogande till bidrag för anläggning af nya
och förbättring eller omläggning af backiga eller eljest
mindre goda väg ar, en million kronor.

Om remiss till statsutskottet anhålles.
Stockholm den 22 januari 1887.

P. Sahlström,

från Vermlands län.

J. Andersson,

från Lysvik.

Anders Bengtsson,

från Vermlands län.

E. Petter Jonsson.

i Myre.

P. O. Eriksson.

Lars Ersson.
A. Sundström,

från Vestemorrlands län.

Nils Nilsson,

i Vrängebol.

Jonas Larsson,

N ordm arkshyttan.

O. N. Wagenius.