Motioner i Andra Kammaren, N:o 170

Motion 1896:170 Andra kammaren

26

Motioner i Andra Kammaren, N:o 170.

N:o 170.

Af herr P. AndreaSSOIl m. fl., angående utgörande af landstingsskatt
för jordbruksfastighet, för hvilken bevillning ej erlägges,
in. in.

Under de senare åren ha allt allmännare och allmännare klagomål
försports deröfver, att till statsverket indragna samt utarrenderade boställen
icke påföras landstingsskatt, ehuru kommunalskatt påföres samma
egendomar efter dem åsatt taxeringsvärde. Landstingsskatten är ju i
sjelfva verket icke annat än kommunalskatt, fastän kommunen, här
landstingsområdet, är större.

Då nu t. ex. i vårt län, Bohus län, landstingsskatten utgår med
50 öre för hvarje bevillningskrona och uppgår till nästan hälften (cirka
75,000 kronor) af hela landstingets inkomster (cirka 175,000 kronor)
under det statsdomänerna, hvad mantal angår, uppgå till något öfver
Vio af hela landstingsområdets i mantal satta jordbruksfastighet, så
framgår häraf, att detta är för Bohus län ingen ovigtig sak. Då nu
landstingets utgifter hufvudsakligen utgå till sjukvård, döfstummeskolebyggnader,
undervisning af olika slag, till samfärdselns förbättrande
och andra allmänna nyttiga angelägenheter, hvaraf kronoarrendatorer
och deras underhafvande hafva samma fördel som andra länets inbyggare,
torde det vara sjelfkärt, att detta missförhållande tarfvar en
rättelse. Samma sakförhållande torde nog eg a rum i rikets öfriga län.

Saken har ock förr varit föremål för Riksdagens behandling, ty
1888 väckte J. Rundbäck motion i enahanda syfte; men fastän motionen
tillstyrktes af lagutskottet och bifölls af Andra Kammaren, förföll frågan
genom Första Kammarens afslag.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 170.

27

På grund af hvad ofvan anförts och med hänvisning till J. Rundbäcks
motion och lagutskottets utlåtande n:o 45, 1888, bedja vi vördsamt
få föreslå:

att Riksdagen ville i skrifvelse anhålla, det täcktes
Kong!. Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till sådana ändringar i gällande lagstiftning,
att jordbruksfastighet, för hvilken bevillning
ej erlägges, skall påföras landstingsskatt efter det
belopp, som, derest bevillning för fastigheten skulle
utgå, på grund af taxeringsvärdet mot sådan bevillning
svarar, hvaremot inkomst af arrende för sådan
fastighet ej skall vid åsättande af landstingsskatt tagas
i beräkning.

Om remiss till vederbörligt utskott anhålles vördsamt.

Stockholm den 27 januari 1896.

Fehr Andreasson. Hans Holmlin. J. A■ Johansson

i Bastholmen.

A. Emil Baaz.

Carl G. Grundett.