Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
Motion 1878:16 Andra kammaren
Motioner i Andra Kammaren, N:o 16.
7
N:o 16.
Af Herr Carl Anders Larsson in. fl.: Med förslag till lag om allmänna
värnpligten.
På grund af vår särskilda motion angående ny härordning och under
vilkor af rustnings- och roteringsbesvärens samt grundskatternas afskrifning
äfvensom krigslagarnes omarbetande, allt i enlighet med derom åt oss väckta
förslag, få undertecknade härmed föreslå antagande af en lag angående den
allmänna värnpligten i enlighet med härhos fogade bilaga.
Stockholm den 19 Januari 1878.
Nils Larsson i Tellus. G. A. Larsson. Liss Öl. Larsson. Carl Ifvarsson. Ola
Andersson. E. Key. Pehr Pehrsson. J. G. Jansson. P. Hubinette. P. A. De
Jounge. J. S. Fredricson. A. W. Uhr. A. P. Andersson. J. M. Svensson. Isaac
Asplöf. J. Andersson. Carl Mejenqvist. S. Johnson. Magnus Andersson. Lars
Er sson. L. J. Larsson. J. Erickzon. Johannes Andersson. J. Jonasson. Carl
Magni. C. 1. Bengtsson. J. August Sjö. Jöns Persson. J. P. Nilsson. A. P.
Danielsson. C. J. Svensén. Dust. Jonsson. Nils Petersson. J. F. Carlsson. Ola
Månsson. Lars Månsson. O. Nilsson. Sven Nilsson. Per Nilsson i Kullmlt. O.
B. Olsson. Johan Jönsson. Anders Nilsson. Mårten Trulsson. Nils Nilsson. Åke
Andersson. Christen Andersson. Ivar Månsson. S. Andersson. Anders Persson.
G. Christensson. Per Nilsson i Espö. A. Ohlsson. C. A. Jönsson. S. Er. Norén.
Aug. Börjeson. J. Smedberg. P. G. Sandberg. A. W. Westerdal. A. Svenson,
från Skaraborgs län. J. W. Lundqvist. N. J. Boström. Joll. Jonson. F. Andersson.
S. Magnusson. J. N. Biesert. A. Andersson i Intagan. J. E. Billström.
Aug. Peterson. Olof Olsson. C. F. Segerlind. Jonas Jansson. A. Andersson i
Smedbyn. Per Nilsson i Båby. J. E. Johansson. C. W. Berglind. Gustaf Carlsson.
Anders Andersson i Nyckelby. C. Johanson. Eric Westin. O. Jonsson. M.
8
Motioner i A,ndra Kammaren, No 16.
Jonsson. Anders Larsson. P. Näsman. P. 0. Hörnfeldt. Jan Andersson. Hans
Andersson. Pehr Benjaminsson. A. BäcJcström. Pehr Nilsson i Wittjerf. J.
Jonasson i Gullaboås. Sven Håkansson. C. E. Hjelm. A. A. Andersson. A. F.
Petersson i Ugglelcidl. A. P. Lind. L. J. Fahlander. Eric Dofsén. Dan. Isacsson.
J. Andersson i Knarrevik Lasse Jönsson. P. Sahlström. P. Larsson.
Lag om allmänna värnpligten.
Art. 1.
Allmänna bestämmelser.
§ 1.
Hvarje svensk man har skyldighet att deltaga i fäderneslandets försvar
från och med det kalenderår, under hvilket han fyller tjuguett år, till och
med det, under hvilket han fyller fyratio år.
§ 2.
Från värnpligtens fullgörande frikallas den, som till följd af lyte,
sjukdom eller kroppslig svaghet är till tjenst vid rikets försvar oförmögen.
§ 3.
Värnpligtig tillhör hären eller flottan.
§ 4.
1. Värnpligten i hären fullgöres i heväringen och landstormen.
Beväringen delas i första och andra uppbådet, af hvilket det första tillhör
Motioner i Andra Kammaren, K:o 16.
9
härens linie. Tjenstetiden är sex år i första uppbådet och derefter sex år i
det andra. Yärnpligten vid flottan fullgöres under tolf år, af hvilka de sex
första motsvara tjenstetiden i beväringens första, och de sex sista åren
tjenstetiden i beväringens andra uppbåd. I krigstid bestämmer dock endast
behofvet tjenstetidens längd för det uppkallade manskapet.
2. Under den tid värnpligtig icke tillhör beväringen eller flottan,
tillhör han landstormen.
§ 5.
1. Värnpligtig är skyldig att undergå utskrifning till tjenst i hären
eller vid flottan det år, han fyller 21 år.
2. Tjenstetiden enligt § 4 mom. 1 beräknas från början af nyss
nämnda år, äfven om den värnpligtige till följd af laga förfall eller beviljadt
uppskof först ett senare år skulle blifva utskrifven. Tiar sådan senare utskrifning
skett till följd af den värnpligtiges förfallolösa uteblifvande, räknas
tjenstetiden från början af utskrifningsåret. Inställer utskrifven värnpligtig
sig icke till tjenstgöring det år, han första gången blifvit till vapenöfning
inkallad, räknas hans tjenstetid från början af det år, han inträder i tjenstgöring.
Äfven före det år, värnpligten inträder, må yngling anmäla sig till
utskrifning och dervid sjelf välja den truppafdelning eller flottans station,
vid hvilken han vill tjenstgöra, dock endast så vida han är till krigstjenst
duglig och i öfrigt lämplig till den tjenst, hvartill han anmäler sig. Han
tillhör likväl linien eller motsvarande klasser vid flottan, intilldess sex år
förflutit från och med det års början, då han fyller 21 år. Sådane ynglingar
må dock icke vid någon af härens afdelningar eller vid flottans stationer
emottagas till större antal än tio procent af årskontingenten. Hvad i
denna lag stadgas om värnpligtige, gäller i tillämpliga delar jemväl med
afseende å de enligt detta moment utskrifne, innan de i värnpligtsåldern
inträd t.
§ 6-
1. Vapenför värnpligtig utskrifves till vapenkonst; öfrige värnpligtige
till annan befattning vid hären eller flottan, hvartill de må finnas lämplige.
2. Värnpligtig vare skyldig att, då han är inkallad till tjenstgöring,
förrätta den tjenst, honom af vederbörande befälhafvare anvisas; dock
a) att den, som tillförene haft anställning i egenskap af officer eller
underofficer, icke kan åläggas tjenstgöring i lägre befälsgrad, än han förut
innehaft;
Bih. till Jlilesd. Vret. 1818. 1 frami. 2 Afä. 2 Band. 5 Höft.
O
10
Motioner i Andra Kammaren, N:o 16.
b) att prester, läkare, som aflagt medicine kandidatexamen, och veterinärläkare
ej må åläggas annan tjenstgöring än den, som tillhör deras kall;
c) att sjökaptener och styrmän vid handelsflottan, hvilka utöfvat sitt
yrke längre eller kortare tid under de trenne år, som närmast föregått
inkallelseåret, skola, om de fullgjort föreskrifven vapenöfning vid flottan samt
aflagt den för befordran till underofficer stadgade examen, användas, de
förre såsom befäl och styrmännen såsom underbefäl; samt
d) att den, som vunnit behörighet att tjenstgöra såsom maskinist å
ångfartyg, skall användas i maskinistbefattning.
§ 7.
Rörande utskrifne värnpligtiges befrielse från tjenstgöring under krigstid
meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjenst och det allmännas
behof finnas vara påkallade.
§ 8.
Värnpligtig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjenst eller arbete
antagen, må ej af husbonde eller arbetsgivare förhindras att i behörig
tid inställa sig till utskrifning, vapenöfning eller annan tjenstgöring.
§ 9.
Värnpligtig, som är förlustig medborgerligt förtroende, må ej vapenöfvas,
utan till lämpliga arbeten användas.
Art, IT.
Beväringen ocli deremot svarande klasser vid flottan.
a) Utskrifning.
§ io.
1. Riket indelas i utskrifningsområden, motsvarande fotfolkets regements-
och corpsområden.
2. Hvarje utskrifningsområde delas i visst antal beväringskompaniområden.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 16.
11
§ 11-
1. Alle värnpligtige, som icke, enligt mom. 2 och 3 af denna §,
utskrifvas till flottan, äro underkastade utskrifning till bären.
2. Till flottan utskrifvas:
a) sjöfarande, som å hvad farvatten som helst idkat minst tolf månaders
sjöfart å fartyg af tio tons drägtighet eller derutöfver;
b) fiskare, som idkat kust- eller hafsfiske såsom yrke minst tolf månader;
c)
lotsar och lotslärlingar; samt
d) maskinister och eldare, som i sådan egenskap å hvad farvatten
som helst tjenstgjort minst sex månader å ångfartyg eller ångslupar.
3. Dessutom skall till det antal, som Konungen pröfvar erforderligt,
till flottan utskrifvas:
a) värnpligtige från de kusttrakter, der befolkningen mest sysselsätter
sig med kustfart och fiske;
b) ingeniörer, ritare och handtverkare vid skeppsvarf och sådane mekaniska
verkstäder, som hufvudsakligen bedrifva skeppsbyggeri, äfvensom
andra skoppshandtverkare, segelsömmare, blockmakare och repslagare.
§ 12-
Dr utskrifningsområdena uttagas på sätt § 18 och 21 bestämma,''värnpligtige
för rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna, trängen och flottan, hvarefter
öfrige värnpligtige tillhöra det fotfolksregemente eller corps, inom hvars
utskrifningsområde de äro utskrifne, egande dock Konungen att i män af
behof utjemna större olikheter i styrka regementena emellan.
§ 13.
1. Vederbörande mantals- och skattskrifningsförrättare åligger att
genast efter det mantalsskrifningarna blifvit afskräde, mod ledning af mantals!
ängderna och i enlighet med de föreskrifter, Kongl. Maj:t utfärdar,
uppsätta fullständiga listor till grund för den stamrulla, som skall föras
öfver de värnpligtige inom hvarje beväringskompaniområde. Dessa listor
skola före den 10 påföljande Januari för granskning öfversändas till vederbörande
pastorsembeten, Indika genom anteckning å dem böra upplysa, dels
om någon af deruti upptagne värnpligtige aflidit eller afftyttat till annan
ort, som, då den är känd, bör uppgifvas, dels om och hvilka värnpligtige,
utom de å listorna upptagne, efter mantalsskrifningen inflyttat i församlingen,
12
Motioner i Andra Kammaren, N:o 16.
hvarefter listorna, bekräftade med vederbörande pastorers underskrifter, skola
af dem inom den 20 i samma månad till skattskrifningsförrättaren återsändas.
Före Januari månads utgång skall skattskrifningsförrättaren insända
dessa listor, behörigen transporterade och summerade till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
som ofördröjligen öfversänder dem till vederbörande regementseller
corpschefsembete.
2. Chefsembetet läte derefter, på sätt Kongl. Maj:t derom närmare
bestämmer, upprätta fullständiga rullor öfver utskrifningsområdets värnpligtige
af de tolf första åldersklasserna.
3. Direktionerna öfver sjömanshusen skola inom den 1 Februari
hvarje år till Sjöförsvars-departementet insända uppgift å de i sjömanshusens
register inskrifne värnpligtige.
4. Ej mindre presterskapet än ock landsstatens tjenstemän, särdeles
mantals- och skattskrifningsförrättare samt direktionerna öfver sjömanshusen,
vare pligtige att. i allt hvad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande
befäl med de upplysningar och det bistånd, som af dem kunna
äskas, i och för de värnpligtiges redovisande och utskrifning.
5. Der mot husförhörslängder svarande anteckningar föras af annan
myndighet än presterskapet, skola presterskapets skyldigheter enligt denna
§ åligga sådan myndighet.
§ 14.
1. Hvarje år före den 15 Mars skall, på tider och ställen, som af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande efter vederbörande regements- eller corpschefs
hörande bestämmas, utskrifning inom de särskilda utskrifningsornrådena
förrättas med de värnpligtige, som under året fylla 21 år, samt mod dem
af äldre årsklasser, hvilka vid föregående utskrifningsförrättningar bort vara
tillstädes, men uteblifvit, eller vid sådan förrättning erhållit uppskof med
utskrifning. Der så pröfvas nödigt, kan dess utom äfven på andra tider af
året utskrifning ega rum.
2. Värnpligtig, som är inskrifven vid sjömanshus, utskrifves inom
det utskrifningsområde, der sjömanshuset är beläget.
3. Inkallelse till utskrifningsförrättning verkställes af Konungens
Befallningshafvande genom kungörelse.
4. Utskrifningen förrättas af eu utskrifningsnämnd, som består af en
dertill förordnad regementsofficer, såsom ordförande, och fyra ledamöter,
nemligen en kapten af linien, en af Konungens Befallningshafvande utsedd
person samt dessutom, för hvarje beväringskompaniområde två derinom bosatte
män, hvilka sist nämnde jemte ett lika antal suppleanter väljas hvarje
gång för två år af landstinget, eller, der kompaniområdet utgöres af stad,
Motionär i Andra Kammaren, N:o 16.
18
som ej under landsting lyder, af stadsfullmäktige. Omfattar kompaniområde
landsdelar, hörande under olika landsting, eller landsdel och stad, som ej
under landsting lyder, väljas särskild! för hvarje sådan landsdel eller stad
två ledamöter i nämnden jemte lika antal suppleanter. De af landsting eller
stadsfullmäktige valde ledamöter,, eller, i händelse de äro förhindrade, deras
suppleanter, deltaga i nämndens förrättning endast i hvad den angår det
område, för hvilket de blifvit valde.
Nämndens ordförande och ledamöter hafva lika rösträtt. Nämnden
biträdes af en läkare.
5. Vid utskrifningsförrättning är- hvarje till densamma inkallad värnpligtig
skyldig att personligen inställa sig samt att dervid aflemna sitt prestbetyg
och mottaga eu utskrifningssedel. Härifrån befrias endast värnpligtig,
som, inskrifven å sjömanshus, fullgjort de i § 11 mom. 2 bestämda vilkor.
Sådan värnpligtig erhåller under första värnpligtsåret sin utskrifningssedel af
vederbörande sjömanshusdirektion.
6. A utskrifningssedeln antecknas utskrifningsnämndens beslut samt
derefter framgent af befälet hvad som med hänseende till värnpligtens fullgörande
är för den värnpligtige af vigt att kunna styrka, såsom fullgjord
tjänstgöringsskyldighet, öfverflyttning till beväringens andra uppbåd med
mera dylikt. Med utskrifningssedeln följer ett utdrag af denna lag samt
andra lagar och stadganden rörande krigsmakten.
§ 15-
Värnpligtig, som vistas å annan ort, än den, hvarest han är mantalsoch
skattskrifven, må å den förra undergå utskrifning, men skall i sådant
fall hos vederbörande utskrifningsnämnd anmäla sig och aflemna prestbetyg.
Sådan värnpligtig anses dock fortfarande tillhöra det område, der han är
mantals- och skattskrifven, så vidt han icke till annat område i laga ordning
öfverfiyttar.
§ 16-
1. Uppskof med utskrifning må till näst följande års utskrifningsförrättning
af nämnden medgifvas:
a) den, som af en eller annan möjligen öfvergående anledning, såsom
tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling eller dylikt, vid utskrifningsförrättningen
befinnes till tjensten oförmögen eller olämplig; samt
b) ende arbetsföre sonen till orkeslös eller vanför fäder eller enka,
äfvensom ende arbetsföre brödren till ett eller flere minderåriga eller van
-
14
Motioner i Andra Kammaren N:o 16.
fora fader- och moderlösa syskon, derest dessa hans närmaste för sitt uppehälle
äro beroende af hans arbete och med honom sammanboende.
2. Förefinnes dylik anledning till befrielse ännu vid utskrifningsförrättningen
det år, under hvilket den värnpligtige fyller sitt 24 lefnadsår,
frikallas han under fredstid från värnpligtens fullgörande i beväringen samt
motsvarande klasser vid flottan.
§ 17-
Uppskof med tjenstgöring vid hären eller flottan under fredstid kan
af nämnden intill 22 lefnadsåret medgifvas:
a) den, som vid universitet, akademi, högre elementarläroverk, eller
högre eller lägre teknisk skola idkar studier och styrker sig behöfva sådant
uppskof för afslutandet af redan fortskriden lärokurs;
b) a sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från sjömanshusdirektionen
är förhyrd för längre resa å handelsfartyg, och som till följd
deraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvarar, inställa sig;
c) äfven annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets beviljande
pröfvas vara anförda, såsom att han sjelf förvaltar och brukar
honom tillhörig fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörig handels-,
fabriks- eller annan industriel rörelse samt vid utskrifningsförrättningen
befinnes af en eller annan anledning icke hafva varit i tillfälle att på lämpligt
sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han i
och för sin militära tjenstgöring skulle blifva frånvarande.
§ 18.
Utskrifningsnämnden pröfvar hvarje värnpligtig^ lämplighet ej mindre
för vapenkonst eller för annan befattning vid hären eller flottan, än ock för
inträde vid olika vapen i öfverensstämmelse med det af Konungen utfärdade
reglemente för de värnpligtiges utskrifning, efterfrågar, hvilka af de värnpligtige
önska inträde vid specialvapnen, samt meddelar beslut i fråga om
befrielse från eller uppskof med värnpligtens fullgörande, hvilket allt i utskrifningslängden
införes.
§ 19.
Utskrifningsnämnden tillkommer derjemte att vid utskrifningstillfället
förordna om de värnpligtiges öfverförande vid behörig tid så väl till bevärin
-
15
Motioner i Andra Kammaren, N:o 16.
gens andra uppbåd eller motsvarande klasser af flottan som till landstormen.
Innan nämnden lemnar förrättningsstället, skola utskrifningslängderna af
nämnden underskrifvas.
§ 20.
1. För hvarje utskrifningsområde skall finnas en utskrifningsrevision,
bestående af landshöfdingen i det län, till hvilket största delen af området
hör, såsom ordförande, samt af fyra ledamöter, nemligen regemente1 eller
corpschefen och för hvarje till utskrifningsområdet hörande län eller ej under
landsting lydande stad tre inom länet eller staden bosatte män, som jemte
tre suppleanter första gången för tre år och sedan för två år i sender utses
af landstinget eller, för stad, som icke lyder under landsting, af stadsfullmäktige.
De af landsting eller stadsfullmäktige välde ledamöter eller, i
händelse de äro förhindrade, deras suppleanter, deltaga i nämnda förrättning
endast i hvad den angår det område, för hvilket de blifvit valde.
2. Utskrifningsrevisionen eger att ändra eller upphäfva sådana utskrifningsnämndens
beslut, mot hvilka besvär anföras af någon nämndens
ledamot eller af värnpligtig, som frågan rör.
3. Dessa besvär skola inom fjorton dagar efter beslutets meddelande
skriftligen ingifvas till Konungens Befallningshafvande i det län, inom hvilket
förrättningen egt rum. Sådana besvär må äfven inom behörig tid med
posten insändas, dock skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande
egenhändigt undertecknat besvärsskriften, eller att densamma på hans begäran
eller med hans samtycke blifvit uppsatt.
4. Revisionen, som biträdes af eu dertill förordnad civilläkare och
regementsläkaren, sammanträder på kallelse af ordföranden.
§ 21.
1. Utskrifningsrevisionen åligger derjemte att bland de värnpligtige,
som enligt § 18 dertill pröfvats lämplige, uttaga det antal, som från utskrifningsområdet
skall tilldelas rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna och trängen,
hvarvid i första rummet till nyssnämnda vapen uttagas de, hvilka dertill
sig anmält.
2. I afseende å utskrifning till flottan gäller hvad i § 11 är stadgadt,
och tillämpas i fråga om dem, hvilka under mom. 3 af samma paragraf
skola till flottan utskrifvas, hvad här ofvan i mom. I blifvit om utskrifning
till specialvapnen föreskrifvet.
16
Motioner i Andra Kammaren, N:o 16.
§ 22.
Öfver utskrifningsrevisionens beslut må icke besvär anföras.
§ 23.
Utskrifven värnpligtig är underkastad de i krigslag gifna bestämmelser,
sft väl under all tjenstgöring och under marscher till och från tjenstgöringsorten,
som ock i fråga om åtlydnad af påbud, hvarigenom han inkallas till
tjenstgöring. Försummad inställelse till sådan mönstring, som § 26 omförmäler,
anses dock icke efter krigslag.
b) Öfning och tjenstgöring.
§ 24.
1. Värnpligtig är, sedan han blifvit utskrifven, skyldig att för sin
utbildning under fredstid tjenstgöra 90 dagar, hvilka vid infanteriet fullgöras,
under tvänne år, med 60 dagar under det första och 30 under det andra,
men vid specialvapnen under ett år, nemligen det första.
2. Denna tillökning af öfningstiden sker dock blott efterhand, nemligen
från nuvarande 30 dygn med 20 dygn under det andra året efter denna
härordnings trädande i verksamhet, med 10 dygn under femte året, med 20
dygn under tionde året och med 10 dygn under det femtonde.
§ 25.
1. Då rikets försvar, förberedelser dertill, eller bevarandet af rikets
neutralitet det klöfver, må beväringens första uppbåd eller ock de större
eller mindre delar deraf, som Konungen kan finna behöflig!, inkallas till
tjenstgöring.
2. Der i anseende till krig eller fara för krig det för rikets försvar
finnes nödigt, att äfven beväringens andra uppbåd eller någon de! deraf inkallas,
må Konungen derom förordna, sedan lian Statsrådet hört och, såvida
ej Riksdagen är samlad eller inom tretio dagar sammanträda skall, låtit
riksdagskallelse utfärda.
3. Hvad i mom. 1 och 2 af denna paragraf om beväringen sagdt är,
gälla äfven med afseende på inkallelse af motsvarande klasser vid flottan.
17
Motioner i Andra Kammaren, N:o 16.
4. Utan Riksdagens medgifvande må beväringens andra uppbåd icke
användas utom de förenade rikenas gränser.
§ 26.
De till beväringen eller motsvarande klasser af flottan hörande värnpligtige,
som icke under årets lopp varit inkallade till tjenstgöring, skola undergå
mönstring kompanivis eller, då kompaniområdets vidsträckthet dertill föranleder,
socknevis; dock äro de å sjömanshus inskrifne från inställelse vid dylik
mönstring befriade, så ock öfrige värnpligtige, hvilka till befälet aflemna
tillförlitlig uppgift om sin bostad.
c) Underhåll och förmåner.
§ 27.
Under tjenstgöring erhåller värnpligtig underhåll, sjukvård, beklädnad,
utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning samt kontant aflöning
allt enligt särskilda bestämmelser.
2. Värnpligtig, som under tjenstgöring ådrager sig sådan skada, att
hans arbetsförmåga derigenom i större eller mindre mån minskas, erhåller
det understöd eller den pension, som författningarna rörande pensionering af
gemenskapen vid hären och flottan bestämma.
3. Under första marschdag närmast till eller från mötesplatsen erhåller
värnpligtig hittills vanlig marschaflöning; men för hvarje derutöfver
skjutande marschdag 1 krona 50 öre.
4. Dagaflöning under möte utgår med 20 öre.
d) Särskilda föreskrifter.
§ 28.
För värnpligtig, som tillhör beväringen eller motsvarande klasser af
flottan, gäller:
1) att han under hela sin tjenstetid tillhör det vapen, vid hvilket han
fått sin första utbildning;
Bill. till Riksd. Prof. 1878. 1 Smil. 2 Afä. 2 Band. 5 Raft.
3
18
Motioner i Andra Kammaren, N:o 16.
2) att den, som blifvit utskrifven, skall, då han till annat utskrifningsområde
afflytta]", tillhöra vid fotfolket det regemente eller den corps, inom
hvars utskrifningsområde han inflyttar, samt vid öfriga vapen den truppafdelning,
som erhåller manskap från sist nämnda område;
3) att innan flyttning från en till annan kommun af honom företages,
han är skyldig derom göra anmälan hos närmaste kompanibefäl;
4) att, om han till annat kompaniområde afflyttar, han är pligtig inom
30 dagar efter ankomsten till den nya boningsorten derom göra anmälan
hos närmaste befäl af det kompani, inom hvars område han inflyttat;
5) att, om han icke är till tjenstgöring inkallad, när landstormen inom
hans ort uppbådas, han är pligtig utgå med densamma, och har då lika
skyldigheter med landstormsman.
§ 29.
Den, som är i tjenst vid härens eller flottans stam, anses, så länge
tjensten varar, dermed fullgöra sin värnpligt, men om han före värnpligtsålderns
slut erhåller afsked, eger han samma tjenstgöringsskyldighet, som
den årsklass han tillhör.
§ 30.
Värnpligtig tillhörande beväringen eller motsvarande klasser vid flottan
inkallas till tjenstgöring af vederbörande befäl, antingen genom omedelbar
order eller genom kungörelse, som minst två gånger uppläses i kyrkorna och
införes i ortens tidningar.
Art, III.
Landstormen.
§ 31.
Landstormen kan endast under krig och till hemortens försvar uppkallas
efter af Konungen derom i Statsrådet fattadt beslut, Uppbådad landstormsman
är underkastad i krigslag gifna bestämmelser.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 16.
19
§ 32.
1. Under hvarje fotfolksregemente eller corps hör den inom dess utskrifningsområde
befintliga landstormen.
2. Landstormen indelas i landstormsafdelningar, hvar och en bestående
af allt till landstormen hörande manskap inom ett beväringskompani
område.
3. Hvarje landstormsafdelning delas i sockenafdelningar, så att allt
landstormsmanskap från en och samma socken kommer att tillhöra samma
sockenafdelning.
§ 33.
Landstormen må icke föras utom eget och tillgränsande regementes områden.
§ 34.
1. Befälhafvare inom beväringskompaniområde är under fredstid äfven
befälhafvare för områdets landstormsafdelning.
2. Befälhafvare för sockenafdelningarna förordnas af fördelningsgeneralen
och ega dessa befälhafvare att utse behörigt underbefäl.
3. Under krig förordnar Konungen särskild befälhafvare för de större
utdelningar af landstormen, som kunna af omständigheterna påkallas.
§ 35.
Landstormsman är under tjenstgöring pligtig att sjelf förse sig med
kläder och, derest staten icke kan vid uppkallandet anskaffa föda, äfven
förse sig med sådan mot ersättning af staten enligt länets markegångspris
för soldatportion. Vapen och ammunition tillhandahållas af staten.
20
Motioner i Andra Kammaren, N:o 16.
Art. 1Y.
Om påföljd för åsidosättande af denna lags föreskrifter och om
laga förfall.
§ 36.
Värnpligtig, som utan laga förfall underlåter fullgöra hvad honom
enligt § mom. 28 3 och 4 åligger, höte för hvarje gång 5 kronor.
§ 37.
1. Värnpligtig, som förfallolöst uteblifver från den i § 14 omförmälda
utskrifningsförrättning, böte första gången 10 kronor, och, om han
ånyo dermed beträdes, 20 kronor, samt vare ock underkastad äfventyr att
blifva hemtad på egen bekostnad.
2. Värnpligtig, som på grund af § 15 inställer sig vid utskrifningsförrättning
å annan ort, än der han är mantals- och skattskrifven, men dervid
försummar aflemna prestbetyg samt till följd deraf icke kan emottagas,
anses lika med den, som icke instält sig till utskrifningsförrättning.
§ 38.
Värnpligtig, som borde inställa sig till sådan mönstring, som i § 26
omnämnes, men utan laga förfall uteblifvit, böte 5 kronor.
§ 39.
1. Såsom laga förfall för uteblifvande från utskrifning eller tjenstgöring
eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser
anses, om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets tjenst uppbådad
eller faren, eller om man sitter i häkte; vederbörande dock obetaget att, då
andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva om de äro af den vigt, att de
må gälla såsom ursäkt.
2. För vid sjömanshus inskrifven värnpligtig skall dessutom såsom
laga förfall för inställelse till sjökrigstjenst räknas: att vara på utrikes sjöresa
stadd; inträdande dock tjenstgöringsskyldigheten, så snart den värn
-
Motioner i Andra Kammaren, N:o 16. 21
pligtige anländer till svensk hamn eller sammanträffar med svenskt örlogsfartyg.
§ 40.
Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig
läkares intyg, hvilket den värnpligtige är skyldig sjelf anskaffa. Kan han
ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg af
prest i församlingen eller af ordförande i kommunalstämman eller kommunalnämnden.
Art. V.
Om användning af böter enligt denna lag.
§ 41-
Böter, som enligt denna lag utgå, skola afsättas till bildande af en
invalid- eller pensionsfond för de värnpligtige, som under tjenstgöring erhållit
sådan skada, att de derigenom blifvit i större eller mindre mån oförmögne
att sig med arbete försörja, samt till enkor och barn efter i krig
aflidet underbefäl och manskap; dock utan att sådant för närvarande medför
någon rubbning af den de värnpligtige i § 27 mom. 2 tillförsäkrade rätt till
understöd.
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket