Motioner i Andra Kammaren, N:o 168
Motion 1896:168 Andra kammaren
- kammare
- Andra kammaren
- riksdag
- tvåkammaren
- session
- lagtima
- Antal sidor
- 3
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
20
Motioner i Andra Kammaren, N:o 168.
N:o 168.
Af herr A. GÖranSSOll, om ändrad lydelse af 60 § i lagen angående
väghållningsbesvärets utgörande på landet den 23
oktober 1891.
Vid nya väglagens antagande år 1891 höjde sig redan då flera
röster inom riksdagen mot de många oegentligheter, bristfälligheter
och otydligheter, hvarmed nämnda lag vore behäftad, och man förutsade,
att anspråk på ändringar och rättelser snart skulle komma att låta
höra sig. Dessa förutsägelser hafva nu äfven bekräftat sig genom de
många förslag till ändringar i väglagen, som inkommit till Riksdagen.
Bäst hade nog varit, om man vid lagens antagande kunnat få den
mera fullständig och tydlig på en gång, men då vägfrågan allt för länge
stått på dagordningen, utan att man kunnat enas om något sätt för
dess lösning, var man trött vid densamma och tog hvad som kunde
fås, under förhoppning att sedermera lättare kunna komplettera det
som fattades. Under sådan förutsättning vågar jag äfven framkomma
med förslag till ändring i den jemförelsevis nya väglagen och tror mig
dervid hafva funnit en oegentlighet i sextionde paragrafens stadgande, att
statsbidraget skall på lämpligt sätt tillhandahållas dem, som bestrida
vägunderhållet in natura, och detta af följande skäl: I den ort jag tillhör
har hemmansklyfning och jordstyckning försiggått till ganska stor
utsträckning, hvadan en hel mängd mycket små in natura väglotts underhållare
finnas, och jag antager, att förhållandet är likadant å flera orter
i vårt land. Vid tillämpning af nyssnämnda stadgande har det derför
visat sig medföra både kostnader och besvär att få detta statsbidrag
utdeladt till hvarje väghållare, hvilket ofta belöper sig till blott några
Motioner i Andra Kammaren, N:o 168.
21
Öre. Det skulle derför blifva både enklare och billigare förvaltning,
om statsbidraget, i stället för att utdelas till väghållarne, öfverlemnades
till vägkassan, och hela uppskattade kostnaden för underhåll af all indelad
väg inom distriktet fördelades på de till vägunderhåll in natura
förpligtade vägfyrkar, hvarefter det belopp, som enligt sådan fördelning
på hvarje in natura vägfyrk belöpte, såsom vägskatt påfördes hvarje
annan vägfyrk.
Om ett sådant förfaringssätt icke skulle anses lämpligt för alla
vägbållningsdistrikt, borde det åtminstone vara tillåtet för de distrikt,
som önskade detsamma, och således valfrihet medgifvas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt tager jag mig friheten
föreslå,
det Riksdagen beslutar, att 60 § i lagen angåonde
väghållningsbesvärets utgörande på landet den 23 oktober
1891 må erhålla följande ändrade lydelse:
60 §.
Utaf den för vägunderhåll in natura uppskattade
kostnad lemnas en tiondedel af statsmedel, hvilket
bidrag utbetalas till vederbörande vägstyrelse och ingår
till vägkassan.
Den af särskilda nämnden uppskattade kostnad
för underhåll af all indelad väg inom distriktet skall
fördelas på de enligt 7 § till vägunderhåll in natura
förpligtade vägfyrkar, hvarefter o. s. v. lika med nuvarande
lydelse.
Eller ock alternativt,
60 §.
Utaf den för vägunderhåll in natura uppskattade
kostnad lemnas en tiondedel af statsmedel, hvilket
bidrag utbetalas till vederbörande vägstyrelse för att,
såvida väghållningsskyldige icke beslutat att bidraget
skall ingå till vägkassan, på lämpligt sätt tillhandahållas
dem, som berörda vägunderhåll bestrida.
Den af — — — — — — — — — — — —
enhvar af dem.
22
Motioner i Andra Kammaren, N;o 168.
I det fall, att de väghållningsskyldige enligt första
■ ’ punkten af denna paragraf beslutat, att statsbidraget
skall ingå till vägkassan, fördelas hela uppskattnings•
kostnaden för underhåll af all indelad väg inom
distriktet på de enligt 7 § till vägunderhåll in natura
förpligtade vägfyrkar, hvarefter det belopp, som enligt
denna fördelning på hvarje sådan fyrk belöper, såsom
vägskatt påföres hvarje annan vägfyrk.
Vid omröstning bei-äknas röstvärdet efter hvad i
58 § derom finnes stadgadt.
Om remiss till lagutskottet anhålles, samt att utskottet vidtager
nödiga redaktionsförändringar.
4. • * *. x\q j i ■ j 11 j;'' i v <r m j ,.t j/ «, j i fi w t•*: ; ;* i; f j i *: j .: /
Stockholm den 28 januari 1896.
A. Göransson.
I motiönens syfte instämmer
And. Olsson,
i Mårdäng.
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.