Motioner i Andra Kammaren, N:o 166

Motion 1896:166 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 166.

17

N:o 166.

Af herr C. F. Petersson i Bänningélanda, i anledning af Kong1.

Maj.ts proposition angående statsverkets tillstånd och behof.

Frågan om delningen af Hernösands stift i tvenne stift har under
åttonde hufvudtiteln i statsverkspropositionen till innevarande Riksdag
understälts Riksdagens pröfning. Som bekant torde vara, väcktes förslag
i samma ämne vid 1893 års riksdag dels genom en kongl. proposition,
n:o 47, dels genom en af herr O. Jonsson m. fl. i Andra Kammaren
väckt motion, n:o 226. Kongl. Maj:t föreslog då Riksdagen att
medgifva, att Vesterbottens och Norrbottens län finge från den 1 januari
1895 frånskiljas Hernösands stift för att bilda ett särskildt stift;
uti motionen åter hemstäldes, att Riksdagen, under vilkor att Kalmar
och Visby stift sammansloges till ett stift, så snart en sådan sammanslagning
genom de nuvarande biskoparnes i Kalmar och Visby afgång
eller eljest möjliggjordes, måtte medgifva, att Vesterbottens och Norrbottens
län måtte från den 1 januari 1895 frånskiljas Hernösands stift
för att bilda ett särskildt stift.

Med anledning häraf hemstälde sammansatta stats- och lagutskottet,
som haft att förberedelsevis behandla ärendet:

a) att Kongl. Maj:ts förevarande framställning måtte af Riksdagen
bifallas; och

b) att Riksdagen, med anledning af herr O. Jonssons m. fl. ofvan
omförmälda motion, måtte i skrifvelse till Konungen anhålla, det Kongl.
Maj:t täcktes låta verkställa utredning, huruvida icke Kalmar och Visby
stift lämpligen kunde till ett stift förenas, äfvensom för Riksdagen framlägga
det förslag, hvartill utredningen kunde föranleda.

Bil), till Biksd. Prof. 1896. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 31 Höft.

3

18

Motioner i Andra Kammaren, N:o 166.

Första Kammaren biföll utan votering utskottets hemställan såväl
i mom. a som i mom. b. Andra Kammaren åter afslog utskottets hemställan
och biföll jnotionen, med uteslutande af orden »från den 1 januari
1895», med 138 röster mot 56.

För den behandling frågan sedermera undergått lemnas redogörelse
i bil. till statsverkspropositionen: Åttonde hufvudtitoln, lista punkten,
och tager jag mig friheten dit hänvisa. För egen del hyser jag
den åsigten, att, enär en delning af Hernösands stift anses böra ega
rum, en sådan delning bör åstadkommas genom en omreglering utaf
stiften utan ökning af deras antal. De skäl, som vid 1893 års riksdag
anfördes för en sådan lösning af frågan, synas mig icke hafva blifvit
vederlagda, och än ytterligare stärkes jag i min åsigt af den omständigheten,
att, såsom ofvannämnda bilaga till statsverkspropositionen upplyser,
numera förslaget beträffande Visby stifts sammanslagning med
Kalmar stift — under förutsättning att Herrnösands stifts delning ej
läte sig genomföra utan rubbning af stiftsindelningen i södra delarna af
riket — tillstyrkts af domkapitlen i Kalmar och Linköping.

Särskilt har domkapitlet i Kalmar — under erinran att Kalmar
stift hade en folkmängd af omkring 150,000 personer, fördelade på 45
pastorat med 69 församlingar och 79 presterliga lägenheter, och att
motsvarande siffror i Visby stift utgjorde 50,000, 44, 93, och 50 —
anfört, hurusom, då samma siffror i Kalmar stifts Olandsdel utgjorde

30.000 23, 34 och 34, Visby stift med allenast omkring en tredjedel
öfversköte denna del af Kalmar stift, samt att, då ett stift, bestående
af nuvarande Kalmar och Visby stift, komme att utgöras af omkring

200.000 personer, fördelade på 89 pastorat med 162 församlingar och
129 presterliga lägenheter, detsamma skulle blifva ett bland de minsta
i riket. Samma domkapitel har vidare — allt enligt bilagan till statsverkspropositionen:
Åttonde lxufvudtiteln, lista punkten, sid. 6 och 7 —
anfört, att, ehuru understundom inträffade, att personalförbindelsen mellan
fastlandet och Gotland vore synnerligen försvårad och någon gång
upphäfd, domkapitlet dock egde en lång erfarenhet i dessa förhållanden
med afseende å Oland samt ansåge svårigheterna i denna del med det
mera aflägsna Gotland icke vara oöfvervinneliga.

Vid sidan af dessa tillstyrkanden från domkapitlen i Linköping
och Kalmar synes mindre afseende böra fästas dervid, att Visby domkapitel
afstyrka förslaget att sammanslå Visby stift med något stift på
fastlandet. Det var knappast annat att vänta, då man känner, huru
angelägen gotländingen är, att hans ö skall vara ett afskildt, sjelfständigt
land för sig. Ur en mindre ensidig synpunkt torde det dock

Motioner i Andra Kammaren, N:o 167.

19

tvärtom vara önskvärd!, att denna ö så nära som möjligt förbindes med
fastlandet. Af domkapitlens i Linköping och Kalmar yttranden framgår,
att ur saklig synpunkt hinder icke möter för att förlägga Gotlands stiftsstyrelse
till fastlandet, och det är äfven svårt att förstå, att, då i vårt
grannland ön Bornholm kan tillhöra Sjasllands stift, Gotland icke skulle
kunna tillhöra Kalmar stift.

Af alla dessa skäl föranlåtes jag att föreslå,

att Riksdagen, med afslag å Kougl. Maj:ts hemhemställan
i l:a punkten under åttonde hufvudtiteln i
statsverkspropositionen, ville medgifva, att under vilkor
att Kalmar och Visby stift sammanslås till ett stift,
så snart en sådan sammanslagning genom de nuvarande
biskoparnes i Kalmar och Visby afgång eller
eljest möjliggöres, Vesterbottens och Norrbottens län
må frånskiljas Hernösands stift för att bilda ett särskildt
stift.

Stockholm den 28 januari 1896.

C. F Petersson.

N:o 167.

Af lierr A. W. Styrl andel*, angående nedsättning af tullen å
spanmål.

Då, enligt min åsigt, de tullsatser, som af förra årets Riksdag
åsattes spanmål, omalen och maleu, äro oskäligt och obehöfligt höga,
tillåter jag mig vördsamt föreslå,

att Riksdagen ville besluta att nedsätta tullsatserna
å spanmål, omalen och malen, till de i tulltaxan
af den 8 juni 1892 angifna belopp.

Vördsamt anhålles om remiss till bevillningsutskottet.

Stockholm den 28 januari 1896.

W. Styrlander.