Motioner i Andra Kammaren, N:o 161 (Motion 1893:161 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

1 ''

>:o 161.

Af herrar Chl*. Lovén och S. J. BoethillS, om beviljande af
ett anslag å li,000 kronor såsom bidrag till anskaffande af
nödig utrustning åt den Ilegnellska fysiologiska institutionen md
TJpsala universitet.

Att fysiologien är en af de vigtigaste bland de vetenskaper, som
räknas till de grundläggande för den medicinska bildningen i det hela,
torde nu mera vara allmänt bekant och i alla civiliserade länder erkändt.
Ingen högre medicinsk bildningsanstalt saknar heller nu mera en eller
flere målsmän för denna vetenskap. Lika bekant och erkändt är också
det förhållandet, att så väl den vetenskapliga forskningen som undervisningen
i detta ämne med oafvislig nödvändighet fordra och förutsätta
särskilda lokaler, för ändamålet inrättade och försedda med instrument
och öfriga tillbehör, som vetenskapens stigande utveckling skapar och
allt mer tager i anspråk. Sådana anstalter finnas också öfver allt utan
undantag inrättade i sammanhang med de fysiologiska lärostolarne samt
omhuldas i regel frikostigt af regeringar och folkrepresentationer med de
rikaste hjelpmedel ej blott vid de större, utan äfven vid de mindre högskolorna.
För att anföra exempel från Tyskland, kan erinras å ena sidan,
att ensamt byggnaden för den fysiologiska anstalten vid det stora universitetet
i Berlin kostat staten mer än en million mark, och att utrustningen
och den årliga budgeten är fullt i proportion derefter, samt å
andra sidan, att den nyligen inrättade fysiologiska anstalten vid det
Bill. till Riksd. Prot. 1893. i Samt. 2 Afd. 2 Band. 25 Raft. (N:is 161—165.) 1

2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

lilla universitetet i Marburg, hvilket räknar endast omkring 600 studenter,
färdig kostat omkring 400,000 riksmark samt åtnjuter ett årligt anslag
för materiel och driftkostnader af 6,000 mark.

I vårt land finnas, som bekant, flere af staten inrättade ordinarie
lärareplatser i fysiologi, nemligen tre ordinarie professurer, en vid hvardera
af de tre medicinska läroverken, samt två laboratorsbefattningar, en
i Upsala och en i Stockholm. Till hvardera af de tre professurerna hör
också en fysiologisk^anstalt af förut antydda slag. Af de tre nyss nämnda
professurerna är den i Upsala äldst och besattes första gången redan år
1864 med ordinarie innehafvare. Två år förut, då fysiologien af tillförordnad
lärare för första gången i vårt land begynte föredragas som
särskildt läroämne, inrättades också den första fysiologiska anstalten provisoriskt
i tvenne små ruin, som för ändamålet upplätos i den dåvarande
ej allt för rymliga anatomiska anstalten i Upsala och af hvilka två voro
afsedda till bostad för prosektorn. Med ytterst små hjelpmedel hölls den
unga anstalten på detta sätt uppe till år 1867, då densamma till sitt
förfogande erhöll hela den af 6 mestadels små rum och en sal bestående
öfre våningen i det egentligen för den äfven då unga patologiska anstaltens
räkning af den bekante mecenaten d:r Regnell donerade och efter
honom »Regnellianuin» benämnda huset vid Trädgårdsgatan i Upsala.
Understödd af Riksdagen med ökadt, visserligen litet men efter omständigheterna
tillräckligt årsanslag, kunde anstalten i denna lokal under en
följd af år godt motsvara de fordringar, som för den tiden på densamma
rimligen kunde ställas. Men de allmänna anspråken på en fysiologisk
anstalt hafva sedan dess öfver allt i den öfriga verlden betydligt ökats,
och det blef småningom allt mer omöjligt att i den nämnda lokalen hålla
anstalten uppe i jembredd med tidens fordringar. Många nya instrument,
behöfliga för arbetets bedrifvande, kunde icke anskaffas; ty äfven
om den rikligaste tillgång på medel hade funnits för deras anskaffande,
så saknades utrymme för deras uppställning och användning. Det ursprungligen
begränsade utrymmet blef ännu mer otillfredsställande, sedan
praktiska laborationsöfningar gjordes obligatoriska för samtliga medicine
studerande. Denna anordning, som visserligen varit till stort gagn för
de studerandes vetenskapliga utbildning, har dock fört den olägenheten
med sig, att de för utförandet af sina arbeten dagligen måst till ett antal
af 16, 20 och flere trängas i den otillräckliga lokalen, som derigenom
knappt lemnat en vrå öfrig under terminerna för det rent vetenskapliga
arbetet. Under sådana omständigheter måste, äfven med bästa vilja, en

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

hel del vigtiga arbeten, som eljest tillhöra en sådan anstalt, åsidosattas,
lärarnes och hela anstaltens utveckling hämmas och läroämnet sjelft i
det hela lida. Samtidigt har också den patologiska anstalten befunnit
sig i stadig inre tillväxt samt derför på grund af ökade samlingar och
ökadt antal arbetare känt ett allt mer växande behof af lokal utvidgning
och i sammanhang dermed ett berättigadt kraf på att för egen räkning
komma i besittning af den våning, i hvilken den fysiologiska anstalten
så länge varit inhyst. Det är således från tvenne håll, som behofvet af
en egen lokal för den fysiologiska anstalten gjort sig gällande och för
hvarje år känts allt mer trängande och oafvisligt. Att vid sådant förhållande
framställning om statsanslag till byggnad för den fysiologiska
anstalten icke för länge sedan blifvit gjord, finner sin förklaring i två
omständigheter, dels nemligen deruti, att universitetet haft behof af byggnadsanslag
äfven för andra institutioner, som äro äldre än den fysiologiska
och derför i detta afseende ansetts böra gå före densamma; men
dels och förnämligast deruti, att utsigter förefunnits till fyllande af den
fysiologiska anstaltens byggnadsbehof utan att behöfva betunga statsverket.
Samme välgörare, som skänkte »Regnellianum», har nemligen
för flera år tillbaka donerat medel, som under vissa förutsättningar och
efter förloppet af obestämd tid både kunde få användas och äfven blifva
tillräckliga icke allenast för att bereda den fysiologiska anstalten en så
synnerligen väl behöflig egen lokal, utan äfven att förhjelpa den patologiska
anstalten till en lika väl behöflig utvidgning.

Det lyckliga fall har nu inträffat, att den andel af den donerade
summan, som eventuelt beräknats för den fysiologiska anstalten, redan
blifvit för ändamålet ej blott disponibel utan äfven använd. På en af
universitetet upplåten tomt står nu för den fysiologiska anstaltens räkning
färdigt ett hus, som i soliditet och omsorgsfull inrättning för sitt
ändamål skäligen torde böra anses efter våra förhållanden motsvara tidens
fordringar. Det gäller nu att oförtöfvadt taga detta hus i besittning och
göra detsamma fruktbärande i den ädle gifvarens syfte. Innan detta kan
ske, måste huset emellertid förses med full och tidsenlig inre utrustning.
Till en sådan utrustning höra framför allt två vigtiga och oundgängliga
ting, nemligen l:o) en del allmänna inredningsartiklar, sådana som erfordras
i vetenskapliga anstalter i allmänhet, såsom väggfasta, särskildt
inrättade arbetsbord, skåp, kapell, hyllor, bänkar samt vanliga flyttbara
bord, stolar o. s. v., samt 2:o) en hel del likaledes dels fasta, dels flyttbara
apparater, instrumenter, maskinerier, kärl och öfriga utensilier, som

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

särskilt behöfvas för en tidsenlig fysiologisk anstalt. Att dessa behof
icke kunna fyllas genom enkel öfverflyttning af motsvarande artiklar från
den gamla våningen till det nya huset, torde redan till en del af sig sjelft
och med ledning af det föregående kunna inses, men torde blifva än påtagligare
genom den ytterligare erinran, dels att den fasta inredningen i
den gamla, till den patologiska anstalten hörande våningen för denna
anstalt numera är behöflig och derför kommer att i densamma qvarstanna,
dels ock att en hel del instrumental utrustning på grund af bristande
utrymme i den gamla lokalen måst tills vidare anstå, samt att hvad som
finnes deraf, liksom af all annan materiel, numera i alla händelser är
otillräckligt för den nya och rymliga lokalen. En del ny utrustningsmateriel
måste derför nödvändigt anskaffas, men lyckligtvis också blott en del.
Ty å ena sidan finnes ju åtskilligt hit hörande, som både kan och får
öfverflyttas från den gamla lokalen, och dels har åtskilligt, hvaribland
flere ganska vigtiga delar af utrustningen, redan kunnat anskaffas för de
medel, som stått till förfogande.

Förhållandet är nemligen att det nya huset, utan öfverskridande af
disponibla tillgångar, har kunnat förses icke allenast med sådana tillbehör,
som redan under byggandet böra helt eller delvis insättas, utan äfven
med någon del åt sådant, som bör räknas till den vanliga inredningen.
Sa är det redan försedt med allt, som hörer. till ett fullständigt uppvärmningssystem
med centraleldning, vidare med gas- och vattenledning, gasmotor
af tillräcklig styrka för den i en tidsenlig anstalt behöfliga större
mekaniska kraften, de nödvändigaste transmissionerna för en kraftledning,
en dynamomaskin jemte accumulatorer och ledning för inom anstalten
behöfliga strömmar och elektriskt ljus, maskineri för förmörkning af föreläsningssalen
vid optiska demonstrationer, samt slutligen en dyrbar projektions-apparat,
som numera svårligen kan umbäras vid föreläsningarna
och som i de flesta nyare anstalter finnes och gör förträfflig tjenst vid
hvarjehanda förevisningar inför åhörarne och bland annat tjenar att i
skarpa och kolossalt förstorade bilder demonstrera mikroskopiska föremål.
Utom till allt detta hafva medel funnits äfven till en del af snickeriinredningen
i några af rummen. Men dermed äro också alla tillgångar uttömda,
hvadan huset icke kan komma till användning för sitt ändamål
förr än medel för utrustningens fullbordande kunna anskaffas. Lyckligtvis
erfordras för detta ändamål endast en jemförelsevis mindre summa,
uppgående efter beräkning till 14,000 kronor, enligt följande öfversigt:

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

I. Ännu felande träinredning (snickeriarbete och
målning), omfattande fasta arbetsbord med underskåp,
hyllor och lådor, skåp (för uppställning och
förvaring af instrumenter, preparater, kemikalier,
glas och andra utensilier), kapell, diskbord, bänkar,
flyttbara bord och stolar m. m...................... kronor 3,000: —

II. Instrumenter, apparater och utensilier:

a) till respirationsfysiologien närmast hörande

(hvaribland qvicksilfverluftpumpar, analysapparater,
gasur med korrektionsapparat, normalbarometer,
katetometer, gasometer, spirometrar m. m.) » 4,000: —

b) till värmefysiologien hörande (kalorimeter, termostater,
varmskåp).........................................„........... )) 800: —

c) optiska instrumenter (en större heliostat, camera

för bågljus, ett större mikroskop, en projektionsspektralapparat).
........................................... » 3,000: —

d) elektrofysiologiska apparater (galvanometrar,
afläsnings- och justeringsinrättning, induktionsappa rater,

kronografer)....... ................................................. » • 1/290: —

e) mekaniska och sjelfregistrerande apparater (hvar ibland

en Balzars kymograf med tillbehör, motorer
för smärre kraftbehof, vacuum- och tryckkärl,
stativ m. m.) ...................................................... » 1,800: —

III. Frakt för instrumenterna ........................................... » 110: —

Tillsammans kronor 14,000: —

Förestående beräkning är utförd med så stor noggrannhet som varit
möjlig med anlitande af tillgängliga priskuranter och sakkunniges uppgifter.
Då de flesta af instrumenterna och apparaterna måste inköpas
från utlandet, så är i regel tullen (ä 10 %) inberäknad i de enskilda
posterna. Frakten, som icke på förhand kunnat noga uträknas, är upptagen
till 110 kronor endast för att afrunda slutsumman, och är uppenbart
för låg. En summa af 14,000 kronor är sålunda hvad som behötves
för att fullborda iståndsättandet af den fysiologiska anstalten i det
nya huset, och att detta snarast möjligt behöfver ske, torde framgå åt det
föregående.

Då nu alla disponibla medel blifvit förbrukade till byggnaden och
en del af den inre utrustningen, då från samma källa intet vidare till -

6 Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

skott är att påräkna, då universitetet saknar andra medel att bestrida de
kostnader, som ännu erfordras, så återstår i detta fall ingen annan utväg
än att göra framställning om erhållande af statsanslag. Omständigheter
finnas, som i detta särskilda fall synas böra ingifva en icke oberättigad
förhoppning om framgång för en dylik begäran. Det är här nemligen
först och främst fråga om hjelp åt en af staten erkänd och understödd
vetenskaplig anstalt. Vidare eger det undantagsförhållandet rum, att
denna anstalt, som är den i sitt slag första och äldsta i landet, hittills
aldrig betungat statsverket med den jemförelsevis största utgiften för sina
behof, nemligen kostnaden för byggnad, under det att statsanslag i senare
tid beviljats både till byggnad och utrustning åt båda de två yngre anstalterna
af samma slag. Dertill kommer slutligen, att det icke heller nu
är fråga om byggnadsanslag, ej ens om medel till hela den inre utrustningen,
utan endast om ett jemförelsevis litet och i jemförelse med den
summa, som erhållits till skänks, helt obetydligt bidrag till ett ändamål,
som staten sedan länge godkänt och främjat. Under sådana omständigheter
kan det icke synas oberättigadt eller oväntadt, om framställning göres
om statsanslag till fyllandet af det här framlagda behofvet.

Man skall utan tvifvel och med rätt göra sig den frågan, hvarför
icke ett så påtagligt och så öfverhängande behof för den högre undervisningen
kommit till Riksdagens kännedom på samma väg som alla andra
anslagsbehof för universiteten, nemligen genom en kongl. proposition.
En anledning dertill är, att en sådan framställning från universitetets sida
på den vanliga vägen icke medhunnits. Förhållandet är nemligen, att det
nya hus, hvarom här är fråga, först i november månad förlidet år blef
färdigt och afsynadt, således långt efter den tid (september månad), då
alla framställningar om anslag för universitetet skola vara aflemnade till
högre myndighet, samt följaktligen ännu mycket längre efter den tid
(april månad), då dylika framställningar från fakulteterna eller enskilde
skola vara till universitetets rektor inlemnade. Det ligger nu visserligen
inom möjlighetens gräns att i allmänhet uppgöra kostnadsförslag till inredning
och utrustning äfven af en vetenskaplig anstalt, innan det hus
är färdigbygdt, i hvilket den skall inrymmas. Men att i närvarande fall
erforderligt lång tid i förväg åstadkomma en pålitlig utredning af sådant
slag erbjöd mer än vanliga svårigheter och ansågs icke ens böra försökas,
förr än prefekten för den fysiologiska anstalten fått tillfälle att på stället
taga närmare kännedom om anordningen vid några bland utlandets nyaste
och ändamålsenligast inrättade fysiologiska anstalter. Ett sådant till -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

fälle erbjöd sig emellertid först mot slutet af sistlidne augusti månad,
då samme prefekt med ett dertill af Kongl. Maj:t beviljadt understöd anträdde
en resa, som hade till ändamål att, i sammanhang med bevistandet
af den internationella fysiologkongressen i Luttich (der en ny och i
alla afseenden utmärkt anstalt finnes), besöka åtskilliga fysiologiska anstalter
i Tyskland för att inhemta sådana upplysningar, som kunde erfordras
och vara till gagn vid den inre anordningen och utrustningen af
den nya anstalten i Upsala. Från denna resa återkom han först vid midten
af september månad, då det alltså var för sent att medhinna en framställning
på den vanliga vägen.

Att nu åter uppskjuta med denna på en gång vigtiga och brådskande
angelägenhet till dess att nästa tillfälle erbjuder sig att begagna den vanliga
vägen, skulle till stor skada fördröja saken allt för länge. Det nya
och redan färdiga huset skulle då, i allra bästa och lyckligaste fall, dömas
att, med redan halffärdig utrustning, stå obegagnadt i fulla tre läseterminer
eller till hösten 1894. Under tiden måste anstalten fortfarande
förblifva i den gamla, sedan länge otillräckliga och olämpliga lokalen,
hvarigenom den för öfrigt icke allenast sjelf måste lida, utan på samma
gång äfven ytterligare öka trångmålet för den patologiska institutionen.
Hvarje dröjsmål medför alltså betydande olägenheter för tvenne vetenskapliga
anstalter och verkar hämmande på två vigtiga läroområden inom
den medicinska fakulteten vid Upsala universitet. Under sådana omständigheter
hafva undertecknade ansett sig böra begagna den enda återstående
vägen för att söka inom den allra närmaste tiden vinna det vigtiga
ändamål, som åsyftas.

På grund af hvad som nu blifvit anfördt, få vi derför vördsamt
föreslå,

att Riksdagen måtte, såsom bidrag till att förse
den af d:r Regnell skänkta nya fysiologiska byggnaden
vid Upsala universitet med nödig utrustning för sitt
ändamål, bevilja ett anslag för en gång af 14,000
kronor.

Stockholm den 28 januari 1893.

Christian Lovnn.

S. J. Bort.hius.