Motioner i Andra Kammaren, N:o 161 (Motion 1872:161 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.

Wto 1«1.

Af Herr Friherre G. TillllllK Om ändring af 36 kap. 2 § Byggningahalken.

Sedan Rikets år 1863 församlade Ständer i underdånig skrifvelse den 58
Januari samma år hos Kong!. Maj:l anmält behofvel af ny byggnadsordning för ecklesiastika
boställen och derjemte anhållit om utarbetande af en, så vidt sig göra lät,
för hela riket gällande ecklesiastik boställsordning, har Kongl. Kammar kollegium med
anledning af Kongl. brefven den 13 Februari och den 31 Mars 1863 utarbetat
och den 30 Mars 1865 till nådig pröfning framlagt förslag till sådan boställsordning,
öfver hvilket förslag vederbörande domkapitel och presterskap, äfvensom Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande sig yttrat, hvarefter Kammar-kollegium med nytt betänkande den
59 April 1867 inkommit. Regeringen har dock sedermera icke till Riksdagen afgifvit
proposition i ämnet, hvaremot inom Riksdagens Andra Kammare motioner blifvit
väckta, deribland vid 1870 års Riksdag flera, med anledning hvaraf Lag-Utskottet
i betänkande n:o 10 tillstyrkte Riksdagen att aflåta en underdånig skrifvelse, hvilket
betänkande, af Andra Kammaren ålerförvisadt till Utskottet, af Första Kammaren
afslogs.

56 Kap 5 § Byggninga-balken qvarstår således oförändrad, och samma anledningar
förefinnas ännu till missnöje med för handen varande förhållanden, och dessa
anledningar äro anförda i Rikets^fSländers af Kammar-kollegium åberopade skrifvelse,
hvarföre det torde vara öfverflödigt alt. dem här upprepa.

Det förslag till författning, som Kammar-kollegium afgifvit, ordnar visserligen
förhållandet, i del alt skyldigheten alt bygga och underhålla prestgård bestämdt
fördelas, men det torde kunna ifrågasättas, om ej bättre vore att aflägsna all sammanblandning
af likartade skyldigheter för ett gemensamt ändamål derigenom, att
den byggnadsskyldige blir en och helst deri, som har direkt och påtaglig fördel af
att husen äro i godt stånd.

Tvänne sätt finnas att ordna detta förhållande, hvaraf det ena är att kyrkoherden
får sig ålagd hela byggnads- och underhållsskyldigheten mot skälig, årligen
utgående ersättning af församlingen, för hvad henne i detta hänseende nu åligger, och
del andra sättet är, att bostället öfverlemnas till församlingen mot del alt kyrkoherden
i ersättning erhåller eu summa, motsvarande den afkastning, som bostället af

Motioner i Andra Kammaren, A:o 161.

vederbörande löneregleringsnämnd anselts, med afdrag af byggnadskostnad^!, kunna
lemna, i hvilkel fall kyrkoherden disponerar endast bostaden med hvad dertill oundgängligen
hörer.

Det förra af de föreslagna alternativen skulle visserligen medföra eu svårighet,
nemligen att finna ett exakt värde å församlingens byggnadsskyldighet, hvarjemte det
skulle öka pastors ekonomiska omsorger till skada för hans egentliga kall, hvaremot
det framför det andra alternativet medför den obestridliga fördelen, att skyldigheten
till byggnad och underhåll hvilar på samma person, som har närmaste vinsten af
att allt är i godt stånd.

Det andra alternativet, hvarmed följer rättighet för församlingen att utarrendera
bostället, bibehåller olägenheten af församlingens skyldighet att bygga pastors
bostadshus, men församlingen torde för denna lunga erhålla ersättning i den ökade
afkastning, som bostället genom utarrendering på viss längre tid antagligen komme
all lemna utöfver löneregleringsnänmdens uppskattning.

Beholvet af ändring i gällande stadganden är egentligen känbar! beträffande
kyrkoherdeboställen å landet, tv städernas innevånare ega rätt att lemna pastor hyresersätlning,
och komministerboställen byggas och underhållas, med få undantag, af
boställsinnehafvarne, och der undantag finnas, har afvikande från regeln oftast tillkommit
genom församlingarnes frivilliga åtagande.

Efter ad hafva dristat angifva utgångspunkten för frågans lösning, får jag,
då ett riktigt bedömande af hithörande ämnen lättast vinnes genom en, efter verkställd
utredning, af Regeringen till Riksdagen gjord framställning, och då Kyrkomötes
bifall äfven erfordras för förändrings genomförande, vördsamt föreslå,

att Riksdagen behagade hos Kong]. Maj:l i underdånighet anhålla,
att, med ändring af föreskriften i 26 kap. 2 § Byggninga-bajken
åtgärder vidtagas, hvarigenom vid nuvarande boställsinnehafvares
afgång all gemensamhet mellan kyrkoherdar och församlingar med
afseende på skyldigheten att bygga och underhålla kyrkoherdeboställe
på landet måtte borttagas.

Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.

Stockholm den 27 Januari 1672.

Gust. Tamm.

Bill. till Riksd. Prof.. 1872. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 14 Höft.