Motioner i Andra Kammaren, N:o 160

Motion 1896:160 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 160.

26

N:o 160.

Af herr J. Johnsson i Bollnäs, angående reserverande för riksbankens
egen räkning af dess vinst är 1895.

Sedan Riksdagen under en längre tid och under ständiga meningsskiljaktigheter
emellan dess olika stånd och kamrar användt riksbankens
vinst till det yttersta till underlättande af skattebördorna och fyllande
af statsverkets behof, visade sig ändtligen i Kong]. Maj:ts proposition
till 1872 års Riksdag, att statsverkets tillgångar fullständigt förmådde
betäcka dess utgifter, så att Kongl. Maj:t för bankovinsten icke hade
annan användning än dess reserverande till framtida behof. Under sådana
förhållanden framträdde med ökad styrka anspråket på bankovinstens
användande, åtminstone delvis för riksbankens egna ändamål.
Fullmägtige framhöllo nödvändigheten af att bankens grundfond förstärktes
helst genom inköp af utländska, vid behof lätt afsättliga statspapper,
med anledning hvaraf bankoutskottet vid nämnde års riksdag hemstälde,
att 1871 års vinst måste för banken reserveras för att användas till inköp
af lätt realisabla utländska statspapper, hvilket förslag ock blef af
begge kamrarne bifallet.

Under de följande åren vann den mening stadga, att eu del af
bankovinsten borde reserveras till förstärkande af bankens fonder och
återstoden öfverlemnas till statsverket, med undantag af åren 1885 och
1887, då riksbanken behöll hela sin vinst, men under de senare åren
har dock ett motsatt förhållande egt rum, i det att vinsten för 1892,
1896 och 1894 till största delen öfverförts till statsverket, hvarjemte
Kongl. Maj: t jemväl föreslagit, att af 1895 års vinst 2,700,000 kronor
skall till statsverket öfverlemnas.

Att bankofullmägtige icke ha haft något alt anmärka mot att
bankovinsten för de senare åren till största delen öfverförts till stats -

24 Motioner i Andra Kammaren, N:o 160.

verket, lärer ej kunna tillmätas allt för stor betydelse, då deras yttrande
— oafsedt att frågan om bankens ombildning i syfte att i vidsträcktare
grad än för närvarande öfvertaga sedelutgifningen inom landet ej berörts
samt, vilkorligt anmärkt, att afdelningskontor för riksbanken icke
borde i för stor utsträckning inrättas — strider emot de grundsatser,
som af fullmägtige 1872 uttalades, nemligen om nödvändigheten af att
öka bankens fonder, och då de ändrade bestämmelser angående riksbankens
organisation, som äro förestående, samt bankens egen lånerörelse,
som synes komma att antaga allt större utsträckning, otvifvelaktigt
komma att ställa stora kraf på riksbanken för denna uppgift,
äfven om de måttligaste anspråk, som i detta afseende ställas på riksbanken,
skola kunna tillfredsställas; och då slutligen statskassans närvarande
lyckliga ställning icke i något afseende lärer fordra en försträckning
af bankovinsten, så vågar jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen må besluta, att 1895 års vinst må
för riksbankens egna ändamål reserveras.

Stockholm den 20 januari 1896.

./. Johnsson.

Häruli instämmer:

J. B, omée.