Motioner i Andra Kammaren, N:o 160

Motion 1890:161 Andra kammaren

8

Motioner i Andra Kammaren, N:o 160,

Då jag i (ifrigt föreställer mig att det torde vara allmänt bekant, att
öfverträdelse och missbruk af handelsrätt ganska ofta förekommer, så väl
genom berusningsmedel som genom en del andra i handeln förekommande
varor, får jag, i syfte att vinna ett verksamt och ändamålsenligt medel deremot,
med stöd af det anförda härigenom vördsamt hemställa,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kong! Maj:t anhålla
om utarbetande och om möjligt till nästa riksdag framläggande
åt förslag till sådan ändring i eller tillägg till
bestämmelserna om ansvar för öfverträdelse af näringsrättighet,
som innefattar förlust af handelsrätt för handlande,
hos hvilka oloflig handel med rusgifvande varor
utöfvas eller utan betalning utdelas, eller eljest utöfva
sådan handel, hvarigenom oloflig försäljning främjas eller
oordningar föranledas.

Stockholm den 27 januari 1890.

M. Tysk.

N:o 161.

Af herr L. Persson i Ileljebol, om anslag för inrättande af ett nytt
provinsialläkaredistrikt i Vermland m. m.

* Sedan slutet af 1840-talet har inom Gfillberga pastorat och närgränsande
socknar läkarevården bestridits af distriktsläkare, hvilken aflönats dels
af församlingarne och dels af enskilda personer genom öfverenskommet ackord.
Till en början var det icke utan svårighet att få platsen besatt af läkare,
emedan de före år 1853 den 1 mars ej flngo beräkna tjensteår, hvilket först

Motioner i Andra Kammaren, N:o 161. 9

nämnda år och datum genom ett kong! bref blef distriktsläkaren tillerkändt.
Från år 1853 till 1874 bestriddes läkarevården af medicine doktor P. E.
Warodell, hvilken sistnämnda år afled, hvarefter sjukvården intill 1878 bestriddes
af flere läkare, af orsak att distriktet ej egde bostad att erbjuda,
utan måste hyra en sådan, hvilken bostad ej alltid kunde finnas till lags för
läkaren, hvarför några närgränsande socknar förenade sig och beslöto att
uppföra egen bostad för läkaren samt att föranstalta att medikamentsförråd
blefve inrättadt i närheten af densamma. De intresserade socknarne för uppförande
af läkarebostad, förutom Gillberga och Långserud, äro Stafnäs och
Yennskog samt Borgviks bruksegare. Ehuru frågan om uppbyggande af
bostad väcktes redan 1874, kunde likväl definitivt beslut derom ej fattas
förr än 1877, då arbetet dermed påbörjades och blef fullbordadt 1879, så att nuvarande
läkaren kunde dit inflytta i slutet af samma år. Byggnaden består
af corps de logis af tegel under tak af skiffer, och är på nedra bottnen indelad
i sex rymliga och ljusa rum jemte kök, skafferier och en förstuga,
samt fyra rum, tambur och fyra sidorum till garderober in. m. på öfra
bottnen. Brygghus med drängkammare och visthusbod, äfven uppfördt af
tegel, samt uthus af storvirke och bräder, indeladt till stall med tvenne
spiltor, ladugård för tvenne nötkreatur, vagns- och vedbod, tvenne hemlighus
samt rymlig foderskulle; uppförd källare af sten för rotfrukter likasom en
murad källare under köksförstugan. Samtliga dessa byggnader, som äro
omsorgsfullt uppförda af god och tjenlig materiel, på en rymd af 2 tunnland
5 kapplands vidd, som för everldliga tider blifvit afsöndrad från hemmanet
Södra Högsäte!’ i Gillberga socken, hafva kostat distriktet en summa af nära
20,000 kronor, hvaraf Borgviks bruksegare tillsläppt 1,000 kronor och återstoden
af de förut nämnda fyra socknarne, nemligen Gillberga, Långserud,
Stafnäs och Yennskog. Byggnaderna, som på stället blifvit afsynade af
ortens kronofogde med biträde af nämndemän och kompetent byggmästare,
hafva till alla delar blifvit godkända såsom fullständig bostad för provinsialläkare.
Förutom denna byggnadskostnad betala dessa fyra socknar årligen,
i förhållande till sina fyrktal, såsom lön till distriktsläkaren eu summa af
1,500 kronor förutom de ackord, som enskilde förbundit sig att årligen erlägga,
uppgående till cirka 2,000 kronor.

Det torde vara öfverflödigt relatera, att detta distrikt nödvändigt
är i behof af en läkare inom sitt samhälle, enär man från den centrala
punkt, der läkarebostaden är uppförd, har en väglängd af mer än
5 mil till provinsialläkarens station i Arvika köping och hvars folkmängd,
inberäknad Borgviks brukspersonal, uppgår till nära 12,000 personer, och
som denna del af länet saknar jernvägar för underlättandet af besök hos
sin provinsialläkare, samt nödgas begagna sig af mindre goda landsvägar,
Bih. till Riksd. Prot. 1890. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 24 Käft. 2

10

Motioner i Andra Kammaren, N:o 162.

torde behofvet af inrättandet af ett nytt provinsialläkaredistrikt för dessa
socknar vara lätt att inse.

På grund af livad jag sålunda anfört tager jag mig friheten hemställa,

att Riksdagen antingen måtte bevilja ett årligt anslag
af 3,000 kronor för ett nytt provinsialläkaredistrikt, omfattande
Glillbergs härad, med station i Gillberga socken
af Vermlands län, eller att, om detta ej kan af Riksdagen
bifallas, ett anslag såsom bidrag till distriktsläkarens aflöning
måtte utgå med 1,500 kronor.

Stockholm den 27 januari 1890.

Lars Persson.

>:o 162.

Af herr J. Bromée, om ändring af 2 § utsökning slag en.

Som de dryga kostnader, Indika i allmänhet uppstå och måste uppstå,
om kronofogdarne i sina vidsträckta fögderier skola verkställa utmätningar
och derefter försäljningar af utmätt lösegendom, emedan desse få långa
vägar att resa, icke kunnat undgå min och många andras uppmärksamhet,
vågar jag härmed förnya min vid förra riksdagen väckta, af lagutskottet
afstyrka och af Riksdagen afslagna motion n:o 45, uti hvilken då fem andra
af kammarens ledamöter instämde. Jag föreslog då att 2 § af utsökningslagen
skulle så förändras, att länsmännen, hvar inom sitt distrikt, skulle ega
verkställa utmätning och försäljning af utmätt lösegendom, då de derom af
fordringsegare anlitades. Under 1888 års riksdag väcktes af herrar J. A.
Andreason och M. Andersson i Stigen motion i samma syfte, men som äfven