Motioner i Andra Kammaren, N:o 157 (Motion 1895:157 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

N:o 157.

Af herr A. V. Ljungman, med förslag till ändrad lydelse af §§
53, 69, 87, 102, 105, 106 och 107 regeringsformen, §§
37, 38, 39, 43, 48, 57, 72 och 73 riksdagsordningen
samt § 2 tryckfrihetsförordningen.

Bland önskningsmål, som under särskildt de senare åren allt mer
sökt göra sig gällande inom Riksdagen, intager tvifvelsutan det om
riksdagsarbetets bättre fördelning och påskyndande ett framstående rum;
men de försök, som hittills blifvit gjorda för att ernå en nämnvärd
förbättring uti ifrågavarande hänseende, hafva icke krönts med framgång.

Ett hittills oförsökt sätt att vinna nämnda önskemål skall fördenskull
här framställas till Riksdagens bepröfvande. Det afser att vinna
minskning i de handlagda ärendenas mängd uti de två med göromål
mest öfverhopade ständiga utskotten genom att till ett nybildadt granskningsutskott
öfverföra konstitutionsutskottets granskning af statsrådsprotokollen
samt statsutskottets befattning med riksgäldsverket, revisionen,
statsverkets ordinarie inkomster och domänerna, under det
att från lagutskottet skulle till konstitutionsutskottet öfverföras befattningen
med alla de af Konungen och Riksdagen gemensamt stiftade
lagar, som icke äro af allmän civil- och kriminallags natur. Statsutskottet
blefve derigenom i tillfälle att fördela sin återstående arbetsbörda
på fyra utgiftsafdelningar, och lagutskottet finge antalet af sina
ärenden betydligt reduceradt, på samma gång som en afsevärd förbättring^
och en hittills saknad enhet och samstämmighet i Riksdagens
granskning af förvaltningen vunnes.

Bih. till Itilcsd. Prat. 1805. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 37 Eiift.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

I samband med eu sådan omorganisation af Riksdagens granskningsverksamhet
torde äfven en revision af de föråldrade bestämmelserna
om riksrättens sammansättning lämpligen höra ega rum, jemte
det att mer tillfredsställande bestämmelser meddelas i fråga om afgifvandet
af anmärkningar mot Konungens rådgifvare, statsrevisionens
sammansättning och verksamhet m. m., hvars betydelse utan vidare
motivering lätt inses af sjelfva bestämmelsernas affattning.

På grund af hvad sålunda i största korthet anförts, får jag härmed
hemställa,

det måtte Riksdagen antaga nedanstående förslag
till ändrad lydelse af §§ 53, 69, 87, 102, 105, 106
och 107 regeringsformen, §§ 37, 38, 39, 43, 48, 57,
72 och 73 riksdagsordningen samt § 2 tryckfrihetsförordningen
att hvila till vidare grundlagsenlig behandling
:

Regeringsformen.

§ 53.

Lagtima Riksdag skall för ärendenas beredningtillsätta
dessa utskott: ett konstitutionsutskott att väcka
och upptaga frågor rörande förändringar i grundlagarne
samt yttranden såväl deröfver som öfver de från kamrarne
hänvisade förslag till kommunal- och kyrkolagarnes
m. fl. lagars förbättrande till Riksdagen afgifva; ett
statsutskott att utreda och för Riksdagen uppgifva
statsverkets behof; ett bevillningsutskott att behandla
bevillningsfrågor; ett bankoutskott att öfverse riksbankens
styrelse och tillstånd samt föreskrifter om
bankoförvaltningen gifva; ett lagutskott att utarbeta
de från kamrar ne remitterade förslag till allmän civiloch
kriminallags förbättring; samt ett granskning sutskott
att granska de i statsrådet förda protokoll samt statsverkets
och riksgäldsverkets tillstånd och förvaltning.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

§ 69.

Då statsutskottets förslag rörande n&sstatens reglerande
eller bevillningens derefter lämpade hela
belopp till pröfning hos Riksdagen förehafves, galle
hvad angående behandlingen af utskottets afgifna förslag
uti riksdagsordningen stadgas. Fatta kamrarne
stridiga beslut, som ej varda sammanjemkade, skola
kamrarne hvar för sig rösta om de olika beslut, hvari
hvardera förut stannat; kommande den mening, som
dervid erhåller de fleste ledamöters af båda kamrarne
sammanräknade röster, att gälla såsom Riksdagens
beslut.

Lag samma vare i fråga om granskningsutskottets
förslag rörande hvad till riksgäldskontorets utgifter
och inkomster hörer eller grunderna för riksgäldskontorets
styrelse och förvaltning.

§ 87.

1. Riksdagen eger gemensamt med Konungen
magt att stifta — — — —. Frågor härom må i
Riksdagens kamrar kunna väckas och skola, sedan
vederbörligt utskott deröfver blifvit hördt, af Riksdagen
afgöras. -—- — — — såsom i riksdagsordningen sägs.

2. Riksdagen ege ock gemensamt med Konungen
— — — — som hindrat förslagets antagande.

§ 102.

Denna domstol, som riksrätt kallas, skall i sådant
fall bestå af presidenten uti Konungens och rikets
Svea hofrätt, hvilken deruti före ordet, presidenterne
uti rikets öfriga hofrätter och uti kammarrätten samt
fyra de äldsta statsråd. Då antingen justitiekansleren
eller justitieombudsmannen finner sig befogad att

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

högsta domstolen samfäldt eller särskilde dess ledamöter
inför riksrätten tilltala, äske han hos presidenten
i Konungens och rikets Svea hofrätt, såsom riksrättens
ordförande, laglig kallelse å den eller dem,
som skola tilltalas. Presidenten i nämnda hofrätt foge
derefter anstalt om riksrättens sammanträde för att
kallelsen utfärda och målet vidare i laglig ordning behandla.
Skulle emot förmodan han detta underlåta
eller någon af de öfrige förenämnde embetsmän undandraga
sig att uti riksrätten deltaga, stånde de för en
sådan uppsåtlig försummelse af deras embetspligt till
lagligt ansvar. Rätten vare domför, om sju deruti sitta.
År presidenten i Svea hofrätt af laga förfall eller jäf
hindrad, företräde i hans ställe den äldste i tjenst
varande presidenten såsom ordförande och äldsta rådet
i nämnda hofrätt såsom ledamot; är annan af presidenterne
hindrad, inträde det äldsta råd i det embetsverk,
han tillhör, i hans ställe; är statsråd hindradt, inträde
i dess ställe närmast i ålder varande statsråd. Denna
domstol ege, sedan ransakningen fulländad är, och
domen efter lag fäld, att densamma för öppna dörrar
afkunna. Ingen hafve magt att sådan dom ändra,
Konungen dock. obetaget ätt göra nåd, hvilken likväl
icke må sträcka sig till den dömdes återinsättande i
rikets tjenst.

§ 105.

Lagtima Riksdags gr önskning sutskott ege att äskacÅZs
de protokoll, som från början af nästföregående lagtima
riksdag till begynnelsen af den för handen varande hos
Konungen öfver regeringsärenden blifvit förda, utom dem,
som angå ministeriella ärenden och kommandomål,
hvilka endast i det, som rörer allmänt kända och af
utskottet uppgifna händelser, må kunna fordras, dels
ock de förbund, traktater, konventioner och andra dylika
aftal, som Konungen under nämnda tid ingått med främmande
mag ter, utom hemliga artiklar, som dock ej må
strida mot de offentliga.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

§ 106.

Finner utskottet af dessa protokoll, att någon

statsrådets ledamot,-----beslut vägra, då skall

granskning sutskottet, om förseelsen är af beskaffenhet att
embetets förlust är för densamma stadgad såsom straff,
ställa en sådan under tilltal af justitieombudsmannen
— — — Riksdagen faststäld varder.

§ 107.

Skulle granskning sutskottet anmärka, att någon af
Konungens ansvarige rådgifvare gjort sig skyldig till lagöfverträdelse
aj mindre betydenhet än i föregående § sägs,
eller att statsrådets ledamöter samfäldt eller en eller

flere af dem uti deras rådslag--— — att han

ville ifrån embetet skilja den eller dem, emot hvilka
anmärkning blifvit gjord.

Frågor uti detta ämne kunna i Riksdagens kamrar
väckas och af andra Riksdagens utskott än granskning
sutskottet hos kamrarne andragas, men icke af
Riksdagen — — — — pröfning underställas.

Allt hvad Riksdagen efter granskning godkänt
eller lemnat oanmärkt bör anses hafva vunnit décharge
i afseende på det granskade och ingen ny till ansvarighet
förbindande granskning af ny Riksdag i samma
mål vara tillåten, så framt det icke är af sådan beskaffenhet,
att det icke kan af göras utan i sammanhang med
räkenskaps- eller annat mål, som ännu ej är granskadt,
i hvilken händelse målet likväl skall antingen föranleda
åtgärd aj den Riksdag, som sammanträder näst efter det
hindren för målets bedömande upphört, eller ock anses
vara förfallet. Oaktadt den af Riksdagens utskott eller
revisorer förrättade generella öfversigt af statsmedlens
utdelning bör det dock åligga vederbörande embetsman
att verkställa den speciella revision, som dem
i kraft af deras embetsbefattning tillkommer.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

Riksdagsordningen.

§ 37.

1. Å hvarje lagtima riksdag skola, inom åtta
dagar efter dess öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott, ett bevillningsutskott, ett
bankoutskott, ett lagutskott samt ett granskningsutskott.
Dessa Riksdagens ständiga utskott skola bestå: konstitutionsutskottet
af sexton, statsutskottet af tjugofyra,
bevillningsutskottet af tjugo, bankoutskottet af sexton,
lagutskottet af sexton och gransknings utskottet af tjugofyra
ledamöter, hvilka hvardera kammaren till halfva
antalet inom sig väljer antingen omedelbart eller, om
kammaren så beslutar, genom elektorer; ankommande
på kamrarnes sammanstämmande beslut att, när sådant
finnes vara af nöden, tillsätta särskildt utskott för upptagande
af fråga, som tillhör ständigt utskotts behand- •
ling, så ock att, derest utskott anmäler behof af förstärkning
i ledamöternes antal, sådan bevilja. .

2. Hvardera kammaren — — — — i deras
ställe inträda.

3. Derest i någondera kammaren —---

inom kammaren tillsättas.

4. Å urtima riksdag----förekommande

ärenden.

5. Ej må statsråd sledamot eller justitieråd i utskott
eller val till utskott deltaga; ej heller någon, af
hvilken Riksdagen kan fordra redo och ansvar, inväljas
i utskott, der redovisning för hans egna embetsåtgärder
kan förekomma.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer----

utskottet hänvisade grundlagsfrågor.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

2. Utskottet åligger ock att meddela utlåtande
öfver de från kamrarne dit hänvisade förslag till stiftande,
ändring, förklaring eller upphäfvande af sådan
föremål för Konungens och Riksdagens gemensamma lagstiftning
smagt utgörande lag, som icke är att hänföra
till vare sig grundlag eller allmän- civil- och kriminallag.

3. Utskottet tillkommer jemväl-----den

senare vägrar proposition.

§ 39.

Statsutskottet, som skall undfå del af Konungens
angående statsverkets tillstånd och behof till Riksdagen
aflåtna proposition, åligger att föreslå ej mindre
hvad till fyllandet af statsverkets behof erfordras,
sedan nödiga indragningar och besparingar blifvit iakttagna,
än äfven beloppet af de summor, hvilka jemlikt
63 § regeringsformen skola för särskilda händelser
afsättas, så ock att uppgifva, huru mycket bör
genom bevillningar utgöras.

§ 42.

1. Lagutskottet skall meddela utlåtande öfver
de från kamrarne dit hänvisade förslag till stiftande,
ändring, förklaring eller upphäfvande af allmän civiloch
kriminallag.

2. Utskottet skall ock granska ------der öfver

till Riksdagen inkomma.

§ 43.

1. Granskning sutskottet åligger att äska dels de
hos Konungen öfver regeringsärenden förda protokoll,
med undantag af dem, som angå ministeriella ärenden
och kommandomål, hvilka endast i hvad som rörer
kända och af utskottet uppgifna händelser kunna
fordras, dels de förbund, traktater, konventioner och andra
dylika aftal, som Konungen ingått med främmande mag -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

ter, utom hemliga artiklar. Om utskottets rätt och
pligt att, efter granskning af dessa protokoll, hos
Riksdagen anmäla de anmärkningar, hvartill denna
granskning funnits föranleda, eller eljest vidtaga den
med anledning af gjord anmärkning erforderliga åtgärd,
så ock att, när af riksdagsman eller af annat
utskott än granskning sutskottet fråga blifvit väckt, att
statsrådet eller någon af dess ledamöter eller föredragande
sitt embete på obehörigt sätt utöfvat, deröfver,
före frågans afgörande af Riksdagen, afgifva
yttrande, derom är i regeringsformen stadgadt.

2. Granskning sutskottet, som skall ega tillgång
till alla statsverkets och riksgäldskontorets räkenskaper
och handlingar, åligger att granska, utreda och uppgifva
stats- och riksgäldsverkens tillstånd och förvaltning
samt föreslå hvad till fyllande af riksgäldskontorets
behof erfordras.

3. Utskottet tillkommer ock att efterse och granska,
huruvida gjorda eller för ordnade utbetalningar af
statsmedlen icke öfverstigit beloppet af de hufvudtitlar,
hvilka af Riksdagen uti uppgjord statsreglering
blifvit faststälda, och huruvida utbetalningarna äro
grundade på behörigen upprättade stater eller Konungens
med vederbörlig kontrasignation utfärdade anordningar
samt styrkta med behöriga qvittenser af dem,
som medlen emottagit. Skulle, mot Riksdagens beslut,
de till någon hufvudtitel anslagna summor befinnas
dragna till andra ändamål än dem, som under
samma hufvudtitel höra, eller något af Riksdagen faststäldt
anslag befinnas öfverskridet, skall utskottet hos
kamrarne göra anmälan emot den embetsman, som
en sådan anordning kontrasignera^ hvarefter förfares
enligt 107 § regeringsformen, eller, om 106 § regeringsformen
det påkallar, ställa honom under tilltal inför
riksrätten. Ej må dock, emot föreskriften i 90 §
regeringsformen, utskottet i något klander af Konungens
gjorda anordningar ingå; ej heller de för statsutgifterna
redovisande tjenstemän personligen för utskottet
eller Riksdagen till ansvar ställas, utan må,
der så nödigt finnes, hos Konungen af Riksdagen an -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

mälas de anledningar, som förekommit att emot någon
sådan tjensteman i laglig ordning yrka ansvar.

§ 48.

1. Då inom utskott omröstning med slutna sedlar
anställes, bör en sedel alltid uttagas och förseglas,
hvilken öppnas endast i det fall, att rösterne vid sammanräknandet
befinnas lika delade. År pluralitet redan
vunnen, bör den aflagda sedeln genast ouppbruten
lörstöras. Vid omröstning i granskning sutskottet för
beslut om åtgärd enligt 106 eller 107 § regeringsformen
fordras dock för beslutets fattande, att mer än hälften af
de närvarandes röster tillstyrkt åtgärden.

2. Ledamot, som i utskotts beslut — —--

derigenom icke uppehållas.

§ 57.

Derest af riksdagsman eller af annat utskott än
granskning sutskottet fråga hos kamrame väckes, att
statsrådet eller någon dess ledamot eller föredragande
sitt embete på obehörigt sätt utöfvat, böra dervid
endast följande ordalag nyttjas: »det är anledning till
anmärkning mot statsrådet, eller den eller den ledamoten
eller föredraganden, hvarom remiss begäres
till granskningsutskottet, inför hvilket anledningen skall
,lPPS^vas5)- Sådan remiss skall då genast ovägerligen
verkställas. Vid kamrarnes öfverläggning om
sådan fråga gälle i afseende på Konungens beslut
uti mål, som röra enskilda personers eller korporationers
rättigheter och angelägenheter, hvad uti 107
§ regeringsformen stadgadt är.

§ 72.

1. Å hvarje lagtima riksdag förordnas revisorer
till ett antal af tjugofyra för hvart år, hvilka till halfva
antalet al hvardera kammaren utses, att enligt regeringsformen
och särskild instruktion granska stats liih.

till Rikad. Prof. 1895. I .Sami. 2 Afd. 2 Hand. Öl Höft. 3

Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.

verkets, riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning. Hvarje revision skall omfatta
ett års afslutade räkenskaper. Revision sförrättningen
tager sin början å dag, som i instruktionen
bestämmes, och skall inom två månaders tid vara fullbordad.

2. Revisorerne välja sjelfve inom sig ordförande.
I afseende pä omröstning och rätt för revisor att till
berättelsen foga sin skiljaktiga mening lände till efterrättelse
hvad uti 48 § såsom allmän regel stadgats för
Riksdagens utskott; dock att vid omröstning för beslut om
anmärkning blott fordras, att hälften af de närvarandes
röster tillstyrkt anmärkningen.

3. De anmärkningar, som revisorerne finna sig
befogade att i sin berättelse till Riksdagen framställa,
skola, sedan förklaringar deröfver inkommit, af näst
följande lagtima Riksdag öfverlemnas till vederbörande
utskotts granskning och vidare behandling.

§ 73.

På samma gång och på lika sätt som fullmägtige
och revisorer enligt föregående två §§ utses, tillsättas
jemväl suppleanter, att, vid inträffande förfall för dem,
träda i deras ställen, nemligen för fullmägtige i riksbanken
tre, för fullmägtige i riksgäldskontoret likaledes
tre och för hvarje års revisorer åtta.

Tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o.

Att protokoll, hållna hos Konungen i ministeriella
ärenden och kommandomål, eller statsrådets protokoll
och handlingar, eller hemliga utskottets eller granskning
sutskottets, eller banko- och riksgälds verk ens, eller

Motioner i Andra Kammaren, N-.o 157.

bankoutskottets, eller revisorers öfver banko- och
riksgäldsverken, rörande samma verks hemliga ärenden,
icke kunna före femtio år — — — — — —

Stockholm den 8 februari 1895.

Axel Vilh. Ljungman.