Motioner i Andra Kammaren, N:o 154

Motion 1891:154 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 154.

3

154.

Af herr G. JilllSSOH i Krakerud, om åtagande af en särskild
bevillning under namn af värneskatt.

För att i möjligaste måtto i alla samhällskretsar upplifva intresset
för ett tidsenligt ordnande af landets försvarsväsen, har en allmän försvarsförening
på senare tiden blifvit bildad, hvilken förening redan
räknar ett ganska stort antal medlemmar. Såsom filialer till denna allmänna
förening har derjemte bildat sig ett icke ringa antal orts- eller
kretsföreningar, äfven kallade lokalförbund, hvilka hvar och en på sitt
håll genom föredrag, fester af olika art, frivilliga insamlingar o. s. v.
söka bidraga till försvarsintressets utvecklande. Och nu senast i dessa
dagar har allmänna försvarsföreningens verkställande utskott i ett cirkulär
till ordförandena i de särskilda lokalförbunden vidare utvecklat alla de
behof, som under närmaste tiden erfordras för att Sverige skall vara i
stånd att värna sin neutralitet, samt tillika förklarat som ett stort och
ädelt mål för allmänna försvarsföreningens verksamhet att förena sina
krafter och understödja de sträfvanden, som kunna rigtas på att så
hastigt som möjligt fylla dessa behof. För detta sitt fosterländska mål
uppställer nämnda utskott såsom sitt valspråk den korta, men betydelsefull^
satsen: »värnad fred».

Af den till innevarande Riksdag aflåtna kongl. statsverkspropositionen
framgår, att äfven Kongl. Maj:t tagit allvarlig hänsyn till dessa omständigheter,
enär å 4:de och o:te liufvudtitlarne äskats en tillökning i anslag
för år 1892 af icke mindre än 1,800,000 kronor. Deremot synes
ännu ingen ha velat vidröra en annan, må hända mera känslofull sträng
till höjande af de fosterländska sträfvanden, hvilka sålunda velat göra
sig gällande. Det kan nemligen icke nekas, att icke en viss antipati

4

Motioner i Andra Kammaren, Av o 7,54.

mot dessa ädla sträfvande]! från somliga håll kunnat förnimmas, beroende
antagligen derpå, att en stor del af försvarsutgifterna täckas genom
indirekta beskattningsformer och således icke i högre grad drabba de
mera välmående i samhället. Om alltså de bättre lotjade samhällsklasserna
på ett kraftigt och tilltalande sätt vilja gå i spetsen för höjandet
af fosterlandskänslan, torde knappast gifvas ett verksammare
medel för detta ändamål än att i handling visa den rätta halten af sin
offervillighet, och detta borde då kunna ske på det jemförelsevis enkla
sättet, att en hvar, i proportion af sin till staten utgående bevillning
för fast egendom eller inkomst, bidrager till statsverkets utgifter för de
nya och tillökade kostnader, som erfordras för höjande af landets försvarskrafter.
En dylik offervillighet skulle derjemte väsentligt underlätta en
reglering af den lifsmedelsbeskattning, som under senare åren blifvit införd,
hvilken reglering åter borde lända till förmån för just de samhällsklasser,
som ega de minsta tillgångarne och följaktligen gerna vilja anse
sig ega minst att försvara. Riksdagen skulle genom en dylik öfverflyttning
och reglering beredas ett särdeles godt tillfälle att, på sätt
Första Kammarens ålderspresident i sitt helsningstal till kammaren yttrade,
ej sakna medel att »aflyfta sådana skattebördor, som trycka hårdast
och derför också kännas tyngst».

Det är med anledning af nu anförda förhållanden som jag föreslår,

att — till fyllande af följande i Kongl. Maj:ts
proposition angående statsverkets tillstånd och behof
upptagna anslagsfordringar, nemligen:
samtliga förhöjningar i de ordinarie anslagen under
4:de hufvudtiteln, utgörande tillsammans
..............................Kr. 254,000: —

den äskade anslagsförhöjningen
af 5:te hufvudtitelns
ordinarie

anslag........................... » 54,500:— 308,500: —,

samtliga extra anslag
under 4:e hufvudtiteln,
uppgående till Kr. 2,343,800: —
samtliga extra anslag
under 5:te hufvudtiteln.
............................. » 2,500,360:-— 4,844,160: —,

tillhopa Kr. 5,152,660:—,

5

Motioner i Andra Kammaren, N:o 155.

eller det belopp, som Riksdagen, efter pröfning af hithörande
anslagsbehof, kan komma att bevilja, hvilket
belopp då måste anses representera de angelägnaste
behofven i och för försvarets stärkande — Riksdagen
måtte åtaga sig en särskild bevillning under namn af
»värneskatt», att i lämplig proportion utgå af en hvar,
som enligt gällande bevillningsförordning är skyldig
att till staten erlägga bevillning af fast egendom samt
af inkomst; och att Riksdagen deremot ville medgifva
den nedsättning i andra skattebördor eller bevillningar,
som af ett dylikt åtagande bör kunna blifva en
följd, vare sig att denna nedsättning kan ega rum å
direkta eller indirekta skatter.

Stockholm den 29 januari 1891.

G. Jansson.

N:o 155.

Af herr C. G. Bnise, om ändring i fördelningen af bränvinsförsä
Ij ning saf gifter na.

Af statistiska centralbyråns berättelse för år 1888 inhemtas, att
vinst å bolag för utskänkning och minutering af spritdrycker för nämnda
år utgjorde 2,561,796 kronor.

Det är ett kändt faktum, att genom denna rörelses bedrifvande
en stor del af de brott, som utöfvas, sker under inflytande af stimulerande
drycker, och att sålunda staten genom att taga vård om personer,
som i berusadt tillstånd på ett eller annat sätt förbrutit sig mot gällande
lag, får vidkännas betydliga utgifter.

Enligt fångvårdsstyrelsens berättelse utgjorde fångvårdens utgifter
för år 1889 1,880,473 kronor 85 öre.