Motioner i Andra Kammaren, N:o 153

Motion 1892:153 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 153.

1

i in» >!. u i ihnti! U.. jJ h

... ll

•)‘ j!''..(! i K

JpUijIlfVod BUiUUhiic ,1ö.IJO egtt U 1g£lt>.» i"! 0!''

JliJSi: 0|1B7

f f‘

löl t t''rj Hif KlebeDUO!! ily i,:*!!! ->M. i

''■•''jr'';

. .. I

n«!fiiv :«n «''.L> : • * i • -iliLjfiitiri gaaiiöd .is no i >‘3,p • $;. i IS i / > ''

.■ if'' ivi aion-nd an.* <ä. i>i: •ioi!,''> •*!''.<*''in »i-T^r.tbh:

ii-)}. : *

■■nii 1 1 ^ ''

: i i ;j_* > 1 i
1 i •. > i ; i •">'' < i i t

''<■ '' •< :,i ,

'' ■ ■< -< .1 '' I

11 N:o 153.

n - > ''• UOs

>« im.fHU •• ! HJ<1

Af herrar G. JanSSOll i Krakerud och A. ÅstrÖlM, om införande
af en progressiv värnskatt.

.. I /; I! ,i,f of> 1 -t Ii* ; ,.|!r; --.i--. rutil i ij ifj f)-Ml i ij''i-''ii- . l > - * 17 i.l|

•■> t'' i i ri i i i i nlfriiiii i.: nio i »''}-.•<• I hi mvt. /1- rf '';••! nK-a

Vid förra årets riksdag väcktes af oss, uti motioner till Andra
Kammaren, n:is 154 och 189, förslag om införande af värnskatt till betäckande
af för försvarets stärkande nödiga utgifter. De skäl, som då
talade för en sådan skatts åsättande, qvarstå ännu oförändrade och
hafva till och med vunnit i styrka genom de ökade kraf i nyssnämnda
hänseende, som af Kongl. Maj:t blifvit framstäldä. Då härtill kommer,
att de skäl, som för bevillningsutskottet förefunnos vid dess afstyrkande
»för närvarande» af motionerna, nu mera, enligt vår åsigt, till väsentlig
del bortfallit, sedan det visat sig, att för uppgörande af 1893 års statsreglering
Kongl. Maj:t behöft taga i anspråk föregående års besparingar
till icke oansenliga belopp samt i perspektiv stält införande af ytterligare
konsumtionsskatter, så våga vi nu åter draga denna fråga inför
Riksdagen till dess pröfning. ,''t .!■ y . flbr.i

Under åberopande af de skäl, som i berörda motioner finnas angifna,
och utgående från den synpunkten, att den större inkomsten,
oafsedt dess större förmåga att bära en större skattebörda, har ur ekonomisk
synpunkt äfven; ett större intresse af försvaret, anse vi, att de utgifter,
som erfordras för försvarets stärkande, böra drabba inkomsten,
i den mån densamma ökas, och att sålunda dessa ökade utgifter böra
af en progressiv skatt bertäckas. Den progression, vi sålunda tänkt oss
Bih. till Riksd. Prot. 1892. I Sami. 2 Afd. 2 Band. 27 Häft. (Näs 153-159). 1

2

Motioner i Andra ''Kammaren, N:o 153.

såsom möjlig och lämplig, skulle bestå deri, att vid beräknandet af denna
skatt, som för öfrigt utginge efter allmänna bevillningens principer,
bevillningsbeloppet höjdes med en tiondedels procent för hvarje åsatt
bevillningskrona, hvilken höjning inträdde der de nu gällande bevillningsafdragen
upphöra, eller vid åsätta 20 kronors bevillning.

Progressionen finge då följande utseende: den som uppskattas
till och påföres bevillning

för	20 :	kr.	utgjorde	värnskatt	såsom	för bevillning af	20.40	kr
b	30	b	»	»	»	»	B	B	30,90	B
b	40	b	b	»	»	»	B	B	41,60	B
»	50	b	)>	B	B	B	B	B	52,50	B
b	100	b	b	» lis	1 B»; /	B	B	B	110,00	B
»	200	)>	»	B	B	B	B	B	240,00	B
b	500	b	»	»	»	B	B	B	750,oo	B
b	1000 -		i> .i.	B	B: l		»■ i	B !	2000,oo	B
0.	8. V.

Då vi emellertid med detta förslag icke vilja rubba de förhållanden,
som för närvarande bestå i fråga om utgörande af hittills gällande
skatter för militära ändamål, och då 1891 års statsreglering för fjerde
och femte hufvudtitlarne, som slutade på en summa af 30,005,300 kronor,
väl antagligen torde få anses som norm för hvad statskassan under
vanliga förhållanden och utan tillgripande af nya inkomstkällor härför
kan lemna, hafva vi tänkt oss, att blott den summa, som utöfver dessa
trettio millioner kan blifva erforderlig för dessa hufvudtitlar, bör på
ofvannämnda sätt såsom progressiv värnskatt utgå. c. 1

Vi våga sålunda föreslå: m: i.-ijori ‘*u

;;H -.o: ÖO''-; 1 Öl p.jU loj .ti» ,g: : .. - . 7 k-b llillCM f till i lt''*od hd;

: Öl att Riksdagen måtte besluta införande af en pro-.

gressiv värnskatt att betäcka de utgifter, hvarmed
fjerde och femte hufvudtitlarne > öfverstiga trettio
millioner kronor; .guhdöi.j aaob llit sto-srhdtrfI*1

>000 »oni ; att denna värnskatt utgöres i likhet med hvad nu
är stadgadt för den allmänna bevillningen; > >

- < .1 > att dervid bevillningsbeloppet, hvarefter skatten
skall beräknas, så snart det uppgår till 20:. kronor,
Ökas med en tiondedels procent för hvarje bevillningskrona;
samt t in do-.. i nät a-jb *

att vid inkomst af fast egendom samma förhöjning
efter derå åsatt bevillning beräknas. 1 o

3

Motioner i Andra Kammaren, N:o 154

Vi anhålla vördsamt om remiss till vederbörligt utskott, samt att
utskottet vid behandlingen af denna motion täckes föreslå de förändringar,
som för vinnande af motionens syfte erfordras. -h. u >

Stockholm den 30 januari 1892.

; o

A. A strö in.

it;! ni» i .todliai POfU
t i.JC ‘ *J c.'';i9 b

G. Jansson,

Krakerud.

I motionens syfte instämma :

N. Boström. ; J. E. Wikstcn. Nils Wallmark.

:

J. A. Lundström. , Joh, Ny däld. : ,r,;

; • l

r(llQQit&g »•: ''• fJiiilätviuis"i nu
•i--.* i - nogiIn*‘>’.!

'' ,-rr''y;Ö! tnlliiiiiu.
•a: , •'' nh 1!■

•: 4ub>j-u; ■ :

f »kl f

•>i bo rj* t*>•: ; \r. 4obnr/tO

. < i

• * K

/ '' ; -tf.

u--’ *

- ,v,!fn hit .nbiii
. * / • > A. a }; i i v! a b f>>! o

. mutr

«* t n 7 r) *•> *■ (( v; b- q fri; !

t.''.lön

N:o 164.

Af herr C. Wallis m. fl., om skrifvelse till Kongl. Maj:t med
begäran om framläggande af förslag till införande af

progressiv arfskatt.

. -i ./t ;i;: ;■''* . i'',.:

O . , . , „ f t r

h Arfskatten, som i de flesta af Europas länder förefinnes i en eller
annan form, har sedan längre tid i ett stort antal af dem varit progressiv
antingen så, att arfvinges fjermare skyldskap med arflåtaren
medför större beskattning af arffallet, eller ock så, att skatten växer i
mån af arffallets storlek; i flera länder utgår arfskatten efter båda dessa
grunder för progressionen. De skäl, som anförts för att sålunda göra
arfskatten progressiv, hafva varit många och talande. Hvad den progressiva
arfskatten i egentlig mening — den, som växer med arffallets
storlek — beträffar, har man gjort gällande, att den utgör en beskattning,
som mer än de allra flesta tillgodoser den rigtiga beskattningsprincipen,
att skatten bör företrädesvis träffa dem, som lättast förmå
bära densamma. Den progressiva arfskatten gör detta, i fall, såsom
skett i länder der den införts, ett skattefritt minimum af det samlade
arfvet eller af arfelotten medgifves. Detta medgifvande medför också