Motioner i Andra Kammaren, N:o 150 (Motion 1885:150 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 150.

N:o 150.

Af Herr Joll. Ohlsson:

ordningen.

Angående ändring i ij § Riksdags -

Enligt 17 § Riksdagsordningen skola, vid val af elektorer för medelbara
och vid omedelbara val af representanter i Riksdagens Andra Kammare, “till
efterrättelse tjena de för kommunerna gällande röstlängder, som böra innehålla
anteckning om dem, hvilka enligt 14 § valrätt tillkommer."

Huru kommunernas röstlängder skola upprättas och hållas tillgängliga
för granskning; huru och när anmärkning mot röstlängd får framställas; huru
rättelse skall ske i följd af befogad anmärkning eller i följd af inträffad obehörighet
för röstberättigad att denna rätt utöfva, och huru anmärkning kan
fullföljas genom besvär, samt huru rättelsen verkar, i händelse besvären vinna
bifall, derom allt finnas tydliga föreskrifter i 59 och 60 samt 75, 76 och 77
Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse på landet; i 14 samt 76, 77 och 78
§§ Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse i stad, och i 6 samt 49 §§ Kongl.
Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm (hvarest dessutom särskild
valordning delvis tillämpas).

Hvilka bland kommunernas medlemmar skola såsom röstberättigade i
längderna antecknas, derom stadgas i 8 och 9 §§ Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse
på landet; i 10 och 11 §§ Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse
i stad, samt i 9, 10 och 11 §§ Kong], Förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm.

Då röstlängd (på landet = fyrktalslängd) blifvit i enlighet med dessa
lagrum upprättad, granskad och rättad, torde den obestridligen vara för omBili.
till Uiksd. Prot. 1885. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 30 Häft.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 150.

röstningar och val inom kommunen gällande, äfven om ett eller annat förbisedt
fel skulle i längden förefinnas. Men samma längder skola ej blott användas i
kommunala angelägenheter utan äfven, jemlikt ofvan anförda grundlagsbestämmelse,
vid elektors eller riksdagsmannaval, för hvilket ändamål särskild anteckning
skall ske om alla de i längden såsom behöriga att rösta inom kommunen
godkände män, hvilka dessutom ega den i 14 $ Riksdagsordningen föreskrifna
qvalifikation. Då denna åtgärd, som icke finnes omnämnd i kommunallagarne
och således ej tillhör kommunala angelägenheter, utgör en förberedande
del af sjelfva valförrättningen, sa måste röstlängden i sin särskilda egenskap
af vallängd granskas, och rättas i händelse fel vid nyssnämnda anteckningar
till äfventyra blifvit begånget; och kunna besvär öfver vägrad rättelse fullföljas
i sammanhang med besvär öfver valet. Men ehuru grundlagen hänvisar
till användande af kommunernas röstlängder såsom vallängder, finnes ingenting
i grundlagen närmare bestämdt om vilkoren för sådan längds giltighet i denna
sin särskilda egenskap, eller om den tid, inom hvilken anmärkning mot längden
bör framställas för att kunna upptagas till pröfning. Ilär förefinnes således
en uppenbar brist i Riksdagsordningen; en brist, som ledt till den erfarenheten,
att ett med iakttagande af alla föreskrifna former förrättadt val kan annulleras
i följd af förbisedda fel i röstlängderna, och hvilka fel först efter vakt bliivit
anmärkta. Det principvidriga uti att den, som vill, lemnas tillfälle att afvakta
och se om valet utfaller efter hans önskan och att, i motsatt fall, efteråt framkomma
med anmärkningar mot den röstlängd, på grund af hvilken han sjelf,
utan reservation, deltagit i valet, och på så sätt kunna vinna valets upphäfvande,
är uppenbart och medför den äfventyrhgheten, att icke något riksdagsmannavals
bestånd är betryggadt genom lagen. En grundlagsbestämmelse, som
betryggar mot sådana äfventyrligheter, men lemnar eu hvar tillfälle att bevaka
sin och allmän rätt, synes mig derföre vara alldeles nödvändig.

Med hänsyn till det samband, som redan finnes mellan Riksdagsordningen
och kommunallagarne och till de befintliga, ofvan angifna, formella bestämmelserna
i dessa lagar rörande röstlängds granskning och rättande, torde mulet
kunna vinnas utan någon ändring i kommunallagarne och utan någon särskild
vallag, om blott IT ^ i Riksdagsordningen erhåller ett tillägg, som uttryckligen
föreskrifver röstlängds komplettering såsom vallängd senast på valdagen och att
för ty efter valet mot längden framstäld anmärkning icke får upptagas till
profning.

1 hopp att Konstitutions-Utskottet skall finna hvad jag anfört och syftet
deri beaktansvärdt, och ehuru Utskottet helt visst skall bättre än jag finna den
rätta formuleringen af den nödiga lagbestämmelsen, tillåter jag mig dock förslagsvis
hemställa, att Riksdagen må för sin del i grundlagsenlig ordning
besluta,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 150.

att sista momentet i § 17 Riksdagsordningen skall erhålla
följande förändrade lydelse:

“Vid dessa val----------

----valrätt tillkommerRöstlängd skall, innan den

såsom vallängd sålunda användes, före hvarje val framlägga s
till granskning samt rättas på sätt i kommunalförordning änne
föreskrifves eller i vederbörligen faststäld valordning kan vara
eller varda bestämd; och må anmärkning mot längden, framstäf
efter den för valet utsatta tid, icke upptagas till pröfning.

Om remiss till Konstitutions-Utskottet anhålles.

Stockholm den 28 Februari 1885.

Joll. Ohlsson..