Motioner i Andra Kammaren, N:o 148

Motion 1894:148 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 148.

9

J

N:o 148.

Af hen E. J. Ekmän, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran
om upphäfvande af sådana bestämmelser, hvarigenom
tillträde till allmänt läroverk eller till tjenst hos stat
eller kommun göres beroende af konfirmation eller
nattvardens begående m. m.

Det torde vara bekant, att för inträde vid åtskilliga läroverk
äfvensom för tillträde till åtskilliga tjenster i stat och kommun
erfordias, dels att den sökande blifvit konfirmerad, dels att han
begått Herrens heliga nattvard, dels att han har god kristendomskunskap.
Jag anhåller att få belysa detta med några exempel.

I Kongl. Majrts nådiga stadgar för den tekniska högskolan
af den 2 mars 1877 heter det i § 16: “För att antagas till ordinarie
elev erfordras---, i fall den sökande bekänner sig till

den kristna läran, att han är konfirmerad".

I den af Kongl. Maj:t faststälda ordning för tandläkarekonstens
utöfning af den 18 juni 1861 heter det i § 6: “Lärling

— ~ — vare berättigad att, såvida han begått Herrens heliga
nattvard, undergå pröfning för att varda till medhjelpare antagen".

, „ tillägg till denna förordning, som gjorts dels genom sundhetskollegn
cirkulär af den 25 oktober 1866, dels genom medicinalstyrelsens
ciikulär af den 8 december 1879, heter det: “Under iakttagande i

Bih. till Riksd. Prof. 1894. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 38 Höft. 2

10

Motioner i Andra Kammaren, N:o 148.

(ifrigt af hvad Kongl. Maj:ts nådiga förordning af den 18 juni 1861
föreskrifver“ etc., hvaraf synes, att kongl. förordningen af den 18
juni 1861, i hvad den rörer nattvardens begående, ännu är gällande.

I Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse af den 5 november 1880
angående ändring i kongl. reglementet för barnmorskor af den 28
november 1856 heter det i § 8, att det fordras, att den, som skall
varda antagen till barnmorska, skall ega god kristendomskunskap.

Hvad nu angår konfirmation och nattvardsgång, så torde hvar
och en inse det orimliga i att göra inträde vid läroverk eller i statens
och kommunens tjenst beroende af en handling, som till sin
natur är och måste vara den enskilda menniskans samvetssak, oberoende
af alla jordiska förhållanden. Att derför sätta dylika religiösa
handlingar såsom vilkor för ernående af en jordisk förmån
är det kraftigaste medel att omintetgöra aktningen för det religiösa
och alstra skrymtare. Ett sådant tillvägagående måste både
ur religiös ech rent mensklig synpunkt anses förkastligt.

Hvad åter angår betyg i kristendomskunskap, så må erinras,
att presterskapet hittills ansett sig icke kunna meddela sådant åt
andra än dem, som genomgått den s. k. konfirmationsskolan. Men
då numera mången icke bevistar en dylik skola, under det han
dock fått fullständigt afgångsbetyg från folkskolan, så synes det
mig, som om vitsordet angående kristendomskunskap i det senare
betyget borde för dem, som icke deltagit i konfirmationsundervisningen,
få gällarfsom tillräckligt intyg i alla de fall, då vitsord om
kristendomskunskap erfordras. Med den stora utveckling, folkskolan
fått särskildt i Sverige och i betraktande af den omsorg och
noggrannhet, hvarmed undervisningen skötes i våra folkskolor, torde
det i afgångsbetyget gifna vitsordet kunna tillfredsställa alla rättmätiga
anspråk.

På grund af hvad jag haft äran anföra, tager jag mig friheten
föreslå,

att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhålla:

dels att alla sådana bestämmelser måtte upphäfvas,
hvarigenom tillträde till allmänna läroverk
eller till embeten i statens och kommunens
tjenst göres beroende af konfirmation eller nattvardens
begående;

Motioner i Aftära Kammaren, N:o 148.

11

dels att presterskapet måtte åläggas att vid betygs
utfärdande för dem, som icke deltagit i konfirmationsundervisning,
använda såsom vitsord i
kristendomskunskap det vitsord, som lemnats dem
i afgångsbetyget från folkskolan.

Om remiss till vederbörligt utskott anhålles.

Stockholm den 14 februari 1894.

E. J. Ekman.