Motioner i Andra Kammaren, N:o 146 (Motion 1894:146 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 146.

A;Hl j '' l i 7 i	i.,!/
*}''/»<. nnfiMtuM	''ii
><j i;/l>;nna ?*>•''» f	»t i ig/rf
i! ? li> < i. - i i i ti (liiin c .ii	. n .<•! - fn''is
! ■ O‘1 i. '' 1 ’ - '' - ■ *b 1 i ‘.it i -,‘bboh’iöl	; fn a ■
; ! ,t .sm! in. . -	.^UU (
.Hfijigiimoil (b do	o h«»d
ego ii-.gsrlru 1. : v.i i •j>v4 aid) -in / .-c.
N:o 146.	sjal . (in.!
.>tjn>le V.(l''.f‘»b''iul''t''	) /•''li''»)

O ;(fr \:; It j; joll *»<.{’ Kfli <i X ttC . > il*

Åt hen- 0. W. Redelius, med anledning'' af Kongl. Maj:ts proposition
med förslag till ecklesiastik boställsordning.

* r ■ i . r . t „ i .> .} , ,. . r# i ! . . .

J>< »f > i i-it ii‘)> - 11 * l /} • <! i 1 • ii/l l''J / )''»Ml- IT.»*.! ''»I» * M f i J»1;

Det förslag till ecklesiastik boställsordning, som nu på grund
af Kongl. Maj:ts nådiga proposition n:o 30 föreligger till Riksdagens
pröfning, torde kunna i en och annan punkt ytterligare förbättras,
särskilt beträffande ifrågavarande boställes åbyggnader,
afkastning och häfd. Jag beder derför vördsamt få framlägga
några små ändringsförslag; och anhåller, att Riksdagen, derest
mina förslag pröfvas antagliga, för sin del behagade besluta:

l:ö att 3 § måtte erhålla följande förändrade lydelse:
11 A bostadsboställen, förenade med jordbruk, pålandet
och i stad skola, der ej enligt 5 § undantag medgifvcs,
finnas följande laga hus: 1) sätesbyggning,
2) visthus med spanmålsloft, 3) källare, 4) brygg1
,!'' hus, 5) vedbod, G) hemlighus, 7) drängstuga, 8)
"vagns- och redskapshus, 9) stall, 10) fähus, 11)
fårhus eller i fähuset anbringad särskild fårkätte,
12) svinhus, 13) en eller flere lador samt loge
efter beliofvet.

Bill. till Riksd. Prof. 1894. 1 Sami. 2 Afä. 2 Band, 38 Höft. (N:is 146-148). 1

Motioner i Andra Kammaren, N:o 146.

Motiv: Laga hus må ej föreskrifVas utöfver

behofvet, emedan öfverflödiga hus orsaka onödiga
utgifter och minska boställsafkastningen.

2:o att 4 § må lyda sålunda:

Bostadsboställen utan jordbruk på landet och i
stad skola, der ej enligt 5 § undantag medgifves,
vara försedde med dessa laga hus: 1) sätesbyggning,
2) visthus, 3) källare, 4) brygghus, 5) vedbod
och 6) hemlighus.

Motiv: Drängstuga, stall och vagnshus må

uteslutas, emedan byggnad och underhåll af dessa
hus, kost och lön åt dräng samt inköp och underhåll
af hästar blifVer tillsammans dyrare än att
lega erforderlig skjuts.

3:o att 8 § må ändras på det sättet, att ur mom. 2
må uteslutas orden “minst11 och “högst tio“; samt
ur mom. 3 må uteslutas orden “minst11 och “högst
sex“, emedan öfverflödiga rum öka lefnadskostnaderna
och motverka ett enkelt och flärdlöst
lefnadssätt.

4:o att 16 § mom. 1 må erhålla följande förändrade
lydelse:

Boställes skogsafkastning, i likhet med all annan
afkastning, skall, så länge bostället är till aflöning
anslaget, i allmänhet tillfalla boställshafvaren.
Dock om skogstillgången är så riklig, att den,
utöfver husbehofvet och utöfver hvad som erfordras
till skogens vård och underhåll, lemnar öfverskott
till afsalu till så stora belopp, att boställshafvarens
sammanlagda löneinkomster derigenom
skulle öfverstiga det belopp, hvartill lönen enligt
faststäld lönereglering beräknats, skall det Överskjutande
beloppet öfverlemnas till församlingens
kyrkoråd och användas till underhåll af församlingens
hus å bostället samt, om ytterligare tillgång
finnes, till underhåll af församlingens kyrka.
Om ändå sedan öfverskott finnes, må detta kunna
användas till folkundervisningens befrämjande.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 146. 3

Har staten anslagit något boställe, må om öfverskottet
kunna annorlunda förordnas.

Motiv äro: Boställenas natur såsom urgammalt
kyrko-ffälse och deras härkomst. Från äldsta tider
ålåg det socknen att anskaffa boställe, så snart
kyrka blifvit byggd. Se t. ex. Östgöta-Lagen
“Kristnu balkur1- § 1. Tydligt är att alla boställen,
som tillkommo enligt sådan lag vare sig genom
köp, gåfva eller testamente, måste anses vara af
församlingen anskaffade; hvaraf följer, att, om
och när de icke mera användas för sitt afsedda
ändamål, vederbörande församling framför hvaije
annan torde kunna framställa skäliga anspråk på
eganderätten till nämnda boställen. Se dessutom
kongl. resolution på presterskapets besvär den 7
juli 1752 § 10, samt å allmogens besvär den 29
november 1756 § 79, kongl. resolution den 3 februari
1803 och kammarkollegii kungörelse den 15 februari
1803, och jemför dermed den så kallade reduktionsjordeboken
1686, presterskapets privilegier
den 16- oktober 1723 § 4, samt gällande regeringsform
§ 114 och slutligen kongl. förordningen den
11 juli 1862 § 9 mom. 1.

5:o att 18 § mom. 1 a) förändras på det sättet, att
det kommer att lyda:

a) den nybyggnad, för hvilken vid af- och tillträdessyn
företrädaren förklarats skyldig svara
och som icke före hans afträde blifvit fullgjord;
och som efter synerätts uppskattning motsvarar
det byggnadsbidrag, boställshafvare af företrädare
erhåller; och

b) den nybyggnad, som i följd af brandskada å
sådana hus, hvilkas byggande boställshafvare åligger,
blifver erforderlig, i den mån dylik nybyggnad
motsvarar uppburen brandskadeersättning.

Mom. 2. Orden “det antal år“ ändras till “högst

femtio år“; hvarefter orden “samma hus —--

blir nödig“ uteslutas i syfte att förekomma större
orättvisa emot endera af boställshafvarno,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 146.

G:o att 20 § ändras sålunda:

Mom. 2 och 8 uteslutas, af detta skäl: Der det

pröfvas skäligt, att efterträdaren skall betala för
nybyggnad eller annat, bör ersättningen tillfalla
företrädaren, som byggt och bättrat, men ingen
annan, särskildt icke tillträdaren sjelf, såsom föreslagits.

7:o att 23 § mom. 1 ändras derigenom, att orden
“utan rätt till godtgörelse härför“ uteslutas, då det
ju måste anses orättvist, att eu innehafvare skall
kunna åläggas att inrätta ett nytt tölp och nybygga
alla dess hus på uteslutande egen kostnad,
under det en annan skall tillerkännas rätt att få
emottaga allt nybygdt utan någon sin kostnad.

8:o att 26 § måtte förändras på det sättet, att sista
stycket från och med orden “För hvarje--“ ut går,

enär stadgandet i 53 § mom. 5 kan vara nog.

9:o att i 27 § mom. 1 måtte insättas “ett tusen" i
stället för “trehundra", och “tjugu" i stället för “tio“.

Motiv: Der någon af nit för trädgårdsskötsel

och fruktodling underkastar sig så stor möda och
kostnad, att han inköper och planterar träd för
1,000 kronor, bärbuskar -för 300 kronor, parkbuskar
och perenna blomsterväxter för 200—300
kronor, bekostar jordarbeten för 1,000 kronor,
anskaffar gödningsmedel för 500 kronor, må han
bilhgtvis kunna tillerkännas 1,000 kronor ersättning,
då dertill lägges, att anläggaren under 10
—15 års tid har utgifter men inga nämnvärda
inkomster deraf; men tillträdaren får det färdigt
och kan erhålla ensamt af trädfrukter 200—300
kronor och mer inkomster på ett år, hvarpå exem,
, pel gifves.

10:o j att 30 § må föras såsom ett 4:de moment till 29
§, hvarefter i dess ställe insättes en ny § 30 af
detta innehåll:

Kostnaderna för mera omfattande och värdefulla
förbättringar å ett boställe genom odling,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 146.

stenrödjning, plantering, torrläggning af vattendränkt
mark m. in. må kunna efter synerätts hopropande
på tjugu år fördelas.

11 :o att 82 § mom. 5 måtte utgå,

emedan bestämmelsen i 31 § mom. 1 är tillräcklig,
och orätt eljest kan tillfogas en afträdare.

12:o att 53 § mom. 7 måtte utgå,

af samma skäl som 32 § mom. 5.

13:o att 68 § mom. 4 måtte ändras derhän, att det
måtte stadgas, att värdet af skörden i fråga måtte
fördelas på 20 år, räknade från den 1 maj året
näst efter det, under hvilket denna boställsordning
blifver gällande lag.

Stockholm den 14 februari 1894.

0. TV. Redelius.

it. ■■■'' iCivH- ,!,t in.- ''-''L ll -tf ■ »ic *0” m .i.'':

lita r?>*i »I. i 1:\

,[ I .{. ... i\ L r, , tf: , T-''{ fi pr \k‘i '' • A ‘

''»<i [•<%>(! (