Motioner i Andra Kammaren, N:o 146

Motion 1891:146 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 146.

1

3T:o 146.

Af herr G. AllderSSOll i Himmelsby, om ändring i gällande bestämmelser
rörande stämpelafgift å lagfartsprotokoll.

Bland de utgifter, som i enlighet med nu gällande författningar
åligga arfvingar i dödsbo, torde de för lagfarts erhållande å ärfd fastighet
vara bland dem, som trycka mycket ojemnt och äfven mången gång
ganska hårdt, i synnerhet om arftagarne äro inånga och arfslotten, å hvilken
lagfartshandlingen måste lösas, mycket liten. Visserligen föreskrifves i
kongl. förordningen af den 24 september 1886 och kongl. kungörelsen
af den 17 oktober 1887 angående lagfart och fång till fast egendom,
som genom giftorätt eller arf tillfallit efterlefvande maka och barn, att
lagfartshandlingen skall vara fri från stämpel, då taxeringsvärdet å fastigheten
i dess helhet icke uppgår till 1,000 kronor. Men icke desto mindre
kunna lagfartskostnaderna uppgå till 10 å 15 procent af den fastighetslotts
värde, hvarå lagfart erhållits, om t. ex. den fastighetslott, hvarå
lagfart sökes, är taxerad till något öfver 1,000 kronor samt intecknad för
halfva taxeringsvärdet eller mera, och arftagarne äro t. ex. 10, så kunna
sådana fall inträffa, som ofvan nämnts, och att ett sådant förhållande icke
är rättvist och billigt, torde för hvar och en vara klart, och att således
ändring uti lagstiftningen i detta afseende är af behofvet påkallad. Men
då en ändring i det syfte, att alla arftagarne i en fastighetslott skulle å
densamma kunna erhålla gemensam fasta, hvarigenom protokollslösen skulle
blifva mycket billigare, och således utgifterna för lagfarts erhållande betydligt
minskas, möjligen möter allt för stora svårigheter, såväl i afseende
på anteckningarne i fastighetsboken som i öfrigt för reda och ordnings
Bih. till Riksd. Prot. 1891. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 23 Häft. 1

2

Motioner i Aiidra Kammaren, N:o 146.

hållande i dessa vigtiga angelägenheter, torde den utvägen, för att kunna
åstadkomma en välbehöflig nedsättning i dessa mången gång i jemförelse
med arfslottens värde allt för stora utgifter, icke kunna beträdas.

Men då jag anser att något i berörda afseende behöfver göras, vågar
jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen för sin del måtte besluta sådan
ändring i kongl. förordningen af den 24 september
1886 samt kongl. kungörelsen af den 17 oktober 1887
angående lagfart å fång till fast egendom genom giftorätt
eller arf, att der förekommande orden »der taxeringsvärdet
i dess helhet icke uppgår till 1,000 kronor»
måtte utbytas mot orden: der taxeringsvärdet å hvarje
fastighetslott icke uppgår till 1,000 kronor.

Stockholm den 29 januari 1891.

Gustaf Anderson.

I denna motion instämmer

Oscar Larsson.