Motioner i Andra Kammaren, N:o 142 (Motion 1895:142 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 142.

N:o 142.

Af herr 0. R. Theinptaildér, angående ändring af 1888 års riksdagsbeslut
i fråga om uppförande af riksdags- och riksbankshus
ä Helgeandsholmen.

Att en motion ännu en gång framkommer, som afser eu ändring i
det af 1888 års Riksdag fattade och sedermera af Riksdagen genom afslag
å väckta ändringsyrkanden vidhållna beslutet om uppförande å Helgeandsholmen
af nya byggnader för såväl Riksdagen som riksbanken, beror
derpå, att denna fråga numera kan antagas komma att inträda i ett väsentligen
förändradt läge, om Stockholms stad skulle vara sinnad att lemna
en viss medverkan för frågans lösning, under förutsättning att endast riksbankshus
uppfördes å holmen. Förslag om en dylik medverkan från stadens
sida är nemligen väckt hos Stockholms stadsfullmägtige genom en
af elfva fullmägtige undertecknad motion, som redan undergått förberedande
behandling inom drätselnämndens första afdelning och fullmägtiges beredningsutskott,
från hvilka båda myndigheter föreligga utlåtanden, hvari, om
än i något olika form, tillstyrkas åtgärder i det syfte, motionärerfia afse.
Inom några dagar skall ärendet förekomma till afgörande hos stadsfullmägtige,
och för att med säkerhet bereda tillfälle för Riksdagen att
taga under pröfning det erbjudande, som kan komma att göras från staden,
har det synts mig påkalla dt att i ämnet väcka motion inom den lagstadgade
motionstiden.

Dertill föranledes jag äfven af det förhållandet, att, då man förut
inom Riksdagen på flera håll mot förslag om ändring i 1888 års beslut
rigtat den anmärkning, att ändringsförslagen ej vore åtföljda af någon
närmare utredning rörande frågans bättre lösning på annat sätt än det af
Riksdagen redan godkända, frågan jemväl i detta afseende numera kommit
i eu helt annan ställning. Enskilde personer, manade af sitt intresse för

Motioner i Andra Kammaren, N:o 142.

Helgeandsholmens ordnande och bebyggande på ett sätt, som värdigt motsvarar
holmens sköna läge och omgifningens, särskildt kongl. slottets beskaffenhet,
hafva med ganska betydliga kostnader låtit genom framstående
arkitekter uppgöra ritningar, som, åtföljda af beskrifning och kostnadsberäkningar,
varit för Riksdagens medlemmar tillgängliga till beskådande
och skola tillhandahållas det utskott, som får denna motion till behandling.

Enligt dessa ritningar, uppgjorda af arkitekterna G. R. Ringström,
Gustaf Wickman och Ferdinand Boberg, skulle endast riksbankshuset- förläggas
å Helgeandsholmen. Beträffande riksdagshuset åter föreligga alternativa
förslag. Det ena innefattar, att eu monumental byggnad skulle för
Riksdagen uppföras å Riddarholmen å kammarrättens, marinförvaltningens,
fatburs- och gymnasiihusets tomter med bredvid liggande mark och inrymma
jemväl lokaler för riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen,
under det att ett nytt embetsverkshus skulle uppföras å den
Stockholm tillhöriga auktionsverkets tomt å Riddarholmen, och det nuvarande
riksgäldskontorets hus tankes skola bortrifvas. Det andra förslaget
afser att förskaffa Riksdagen fullkomligt tillfredsställande lokaler med afseende
på såväl storlek som ett beqvämt inbördes läge genom tillbyggnad
på den nuvarande riksdagshustomten och genom ändringar i det gamla
riksdagshuset.

Det är dessa förslag, fullständigt utarbetade och åtföljda af kostnadsförslag,
som grunda sig pa afgifna anbud från skilda firmor, som denna
motion åsyftar att underställa Riksdagens pröfning, hvarvid jag, huru tilltalande
det mera omfattande förslaget är, icke minst med hänsyn till dess
framstående förtjenst^'' i fråga om det nya riksdagshusets inredning,
hvari det efter min tanke står vida framför det föreslagna riksdagshuset å
Helgeandsholmen, dock finner mig öfvervägande böjd att förorda en ornoch
tillbyggnad på riksdagshusets nuvarande tomt, hvarigenom Riksdagen
skulle •erhålla rymliga och beqväma lokaler och det kunde anstå ett eller
annat halfsekel, innan Riksdagen föret oge sig att för sin räkning uppföra
en mera monumental byggnad, under det att man nu egde tillfälle att
för statsverket göra en högst betydlig besparing, uppgående till ungefär
tre millioner kronor. Ett beslut i sådan rigtning synes mig ock bäst
motsvara den mening, som vid sistlidne riksdag lyckades inom Andra
Kammaren samla omkring sig en minoritet af ej mindre än 84 röster.

Till ytterligare stöd för den uppfattning, hvilken ligger till grund
för så mångas önskan att de två projekterade byggnaderna ej må förläggas
på Helgeandsholmen, vågar jag åberopa det utlåtande, som afgifvits
af den inom Tysklands konstnärskretsar högt uppburne, framstående arkitekten,
Kaiserl. Geheim-Baurath Paul Wallot.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 142.

Då denna motion derjemte förutsätter, att bidrag för ändamålet i
en eller annan form lemnas från Stockholms stad, lär man väl således
svårligen kunna, neka, att frågan derigenom inträder i ett alldeles nytt
skede, som med fullt fog bör mana Riksdagen, helst några yttre hinder
af redan utförda arbeten icke förefinnas, att taga 1888 års riksdagsbeslut
under förnyadt öfvervägande. För en ändring deri tala de tungt vägande
estetiska skälen, de olägenheter med afseende å riksdagshusets och riksbankens
inredning, som deras uppförande å Helgeandsholmen nödvändiggör,
samt icke minst tillfället att för statsverket göra en storartad besparing
af medel, väl behöfliga att anvisa för andra påträngande vigtiga
statsbehof, hvaribland jag tillåter mig särskilt nämna förstärkningen af
vår sjökrigsmateriel.

Med stöd af det nu anförda och hänvisande till den af mig åberopade
utredning af frågan genom ofvanbemälde tre arkitekter, hvilkas förslag
ju icke kunna göra anspråk på annat än att tjena till ledning för den
förändrade planens närmare utarbetande, vågar jag hemställa,

att, under förutsättning det Stockholms stad lemnar
sin medverkan för frågans lösning, Riksdagen må så
till vida ändra sitt år 1888 fattade beslut om uppförande
af nya riksdags- och riksbankshus, att, endast det senare
af dessa hus må förläggas å Helgeandsholmen, och att
frågan om riksdagshuset afgöres i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det ena eller andra af ofvannämnda, tre
arkitekters förslag, dock helst enligt det alternativ, som
afser en om- och tillbyggnad af riksdagshuset på dess nuvarande
tomt; samt att Riksdagen må fatta de öfriga beslut,
, som af en dylik ändxång i 1888 års beslut föranledas,
och meddela sina fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontor
erforderligt uppdrag att ga i författning om
verkställigheten enligt de förändrade bestämmelserna.

Stockholm den 27 januari 1895.

O. R. Themptander.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 142.

Gutachten iiber die Lage des Reichstagsgebäudes in Stockholm.

Im Auftrage des Herrn Carl Cervin und noch einiger anderen Herren
wurde ich zu einer Reise nach Stockholm aufgefordert um an Ort und
Stelle die Frage zu studiren, ob der vom »Reichstags-Comitee» in Aussicht
genommene Bauplatz auf dem Helgeandsholmen för den in Aussicht genommenen
Zweck auch wirklich geeignet sei, und wenn dies nicht der Fall
sein sollte, ob es sich dann empfehle, das Reichstagshaus zu errichten etwa
an der Stelle des alten Gebäudes neben Riddarholmen.

Dem mir gewordenen ehrenvollen Auftrag habe ich entsprochen. In
den Tagen vom 8.—14. September weilte ich in Stockholm. Es wurde
mir durch freundliche Vermittelung des Herrn Törnebladh Gelegenheit
gegeben, sowohl den im Auftrag des Reichstags-Comitee’s von dem Herrn
Architecten Aron Johansson för den Helgeandsholmen ausgearbeiteten Entwurf,
als auch die von den Herren G. R. Ringström, Gustaf Wickman und
Ferdinand Boberg för den Riddarholmen geplante Anlage einzusehen.
Insbesondere aber war es ineine Aufgabe, die in Frage stehenden Stadttheile
von Stockholm auf das Eingehendste zu studiren.

Nach meiner Ruckkehr nach Berlin am 24. September 1894 sandte
mir meinem Wunsch entsprcchend Herr Carl Cervin im Auftrage der
Herren Excellenz von Hochschild, Abergsson, Almgren, von Rosen, Richert,
SetterwaU, Althainz, Wikström, einen Fragebogen. Die in demselben aufgestellten
Fragen lauten folgen der mässen:

l:o. Ist es, Ihres Erachtens, in ästhetischer Hinsicht berechtigt
an der Stelle auf Helgeandsholmen, welche nach den Ihnen zugestellten
Zeichnungen vom Reichstags-Comitee in Aussicht genommen ist, ein Gebäude
zu errichten von den Dimensionen, welche diese Zeichnungen angeben, oder
geht Ihre Meinung dahin, dass die Wirkung, welche das Königliche Schloss
in seiner jetzigen freien Lage darbietet und in Verbindung mit einer Freilegung
des Helgeandsholmens auch ferner darbieten wurde, dadurch erheblich
beeinträchtigt wird?

2:o. Ist es dagegen ästhetisch zulässig, auf der genannten Insel ein
bedeutend kleineres und niedrigeres Gebäude aufzufuhren von ungefähr
den folgenden Abmessungen:

Länge: 70 meter

Breite: 55 meter

Höhe: Hauptgebäude 9,75 meter, innere Centralpartie 15,so
meter (iber Norrbro-Brucke?

Motioner i Andra Kammaren N:o 142.

3:o. Ist Ihrer Ansicht nach der Ihnen vorgezeigte Platz auf Riddarholmen,
welcher jetzt von dem Verwaltungsgebäude des Kammarrättens
u. s. w., den Schulhäusern und von einer Erweiterung des Quais aufgenommen
ist, der Grösse und Lage nach angeinessen, um dort ein monumentales
Gebäude för den Reichstag aufzufiihren, welches in ästhetischer
Beziehung hohen Anspröchen genugend zugleich helle, gesunde und leicht
zugängliche Räume darbietet, mit dem Flächeninhalt und mit der Vertheilung
derselben, welche das beigelegte Programm erfordert.

Zur Krage 1 bemerke ich:

Nach meiner Meinung wird die Wirkung, welche das Königliche
Schloss in seiner jetzigen freien Lage darbietet und in Verbindung mit
einer Freilegung des Helgeandsholmen auch ferner darbieten wiirde, erheblich
beeinträchtigt und zwar nicht nur das Schloss und seine nächste
Umgebung, sondera der ganze Stadttheil.

Der Saltsjön in Verbindung mit dem Mälarsee — und an der fraglichen
Stelle tindet diese Verbindung fur den Beschauer statt, — biidet
eine mächtige, unvergleichliche Wasserstrasse und wollte man dann auf
dem Helgeandsholmen ein Gebäude errichten, wie das geplante, so wiirde
das grade so sein, als ob man quer (iber die Themse, etwa an der Westminsterbrucke
ein gewaltiges Sperrfort — eine gewaltige Wand — errichten,
oder als ob man den Bogen am Ponte Rialto zumauern wollte.

Wenn ich, der Fremde in Ihrem Lande, vor solcher Absicht zuruckschrecke,
wieviel mehr muss dies der Fall sein bei einem nur einigermassen
kunstsinnigen Manne, der die Hauptstadt seines Ländes oder seine
Vaterstadt liebt.

Die Entfernung vom Puss des Schlossbergs bis zum Strömgatan,
beziehentlich dem Gustav-Adolf-Platz beträgt ca. 225 meter und es erscheint
unzulässig, in diesen Raum ein Gebäude von (iber 100 meter Frontlänge
legen zu wollen.

Die Verbindung zwischen dem Saltsjön und Mälarsee wiirde vermauert,
zugemauert — denn bei einer Schrägansicht wirken auch die Tiefen
des Gebäudes, die Seitenfatjaden mit, — schon der Gedanke daran erscheint
als eine Ungeheuerlichkeit.

Mit der Stellung des Reichstagsgebäudes auf den Helgeandsholmen
ist. aber noch eine andere Frage auf das Engste verknilpft.

Das Königliche Schloss ist das hervorragendste un fl schönste Bauwerk
Stockholms und seine Wirkung an diesel’ Stelle ist eine einzigartige und
jedem Besucher der Stadt unvergessliehe, und es ist nun die Frage zu
stellen: »Wird die Wirkung des Schlosses durch ein Gebäude von den
Bil,, till in,hd. Prot. 1895. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 32 Höft. 2

Motioner i Andra Kammaren N:o 142.

Abmessungen des geplanten Reichstagsgebäudes beeinträchtigt, oder ist dies
nicht der Fall?»

Ich halte es för ausgeschlossen, das irgend ein Sachverständiger der
Meinung sein könnte, dass die Wirkung des Schlosses durch das geplante
Gebäude nicht beeinträchtigt, ja vom Mälarsee gesehen, nicht gradezu vernichtet
wörde.

Ist es gestattet, unter solchen Umständen an dem Bestehenden zu
rutteln ?

Im Gegentheil musste man im Interesse der Stadt Alles thun, uin
die Wirkung dieses hervorragenden Baudenkmals zu steigern und Alles
unterlassen, was dieselbe abschwächen könnte.

Auf diesen Helgeandsholmen gehören gärtnerische Anlagen, Bäume,
schöne Yerbindungen der Inselfläche mit dem Wasserspiegel in Form von
Ufermauern, Treppenanlagen, kleinen Architekturen, etc. etc.

Ich halte es ausserdem för zulässig, auch ein Gebäude von bescheidenen
Abmessungen auf dem Helgeandsholmen zu errichten und damit ist
zugleich die zweite an mich gerichtete Frage beantwortet. Sie geben im
Fragebogen die Länge des beabsichtigten Gebäudes mit 70 meter bei einer
Höhe der Fasaden von 9,75 meter und eines Mittelbaues von 15,so meter
Höhe tiber Norrbro-Brucke an.

Bei diesel'' verhältnissmässig geringen Höhenentwickelung halte ich
die an sich bedeutende Länge von 70 meter noch för zulässig.

Will man die Grossartigkeit dieses Theils von Stockholm steigern, so
wird man nicht den Helgeandsholmen selbst, sondera die Uferstrassen bis
zur Wasabrucke und öber diese hinaus mit hervorragenden, mächtigen
Bauwerken besetzen mussen.

Zur Frage 3 bemerke ich, dass ich diesen Platz auf Riddarholmen
för wohl angemessen und ausreichend erachte, um die im Programm verlangten
Räumlichkeiten in demselben unterzubringen und gleichzeitig dem
Gebäude eine Gestalt geben zu können, welche in ästhetischer Beziehung
hohen Anspruchen genögt, insbesondere dann, wenn das Gebäude weiter
nach dem Wasser geschoben resp. das Ufer auf Kosten des Wasserlaufs an
dieser Stelle abgerundet und vergrössert wird.

Zur Bekräftigung des Vorstehenden gebe ich in Nachfolgenden einen
Vergleich der bebauten Flächen und der Fagadenlängen der Entwurfe för
Helgeands- und Riddarholmen.

Nach den mir vorliegenden Zeichnungen beträgt die bebaute Fläche auf

Helgeandsholmen
Riddarholmen ....

c:a 5,000 □ m.
öber 5,500 □ m.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 142.

Die Fagadenlängen auf Helgeandsholmen
betragen zusammen........ c:a 300 meter.

Riddarholmen ....................................... c:a 400 meter.

Berlin 28. Dezember 1894.

Dr. Paul Wallot
Kaiserl. Geh. Baurath.

(Öfversättning.)

Utlåtande öfver riksdagshusets läge i Stockholm.

På uppdrag af herr Carl Cervin och af några andra uppmanades jag
att resa till Stockholm för att på ort och ställe studera frågan, huruvida
den af »riksdagskomitén» afsedda byggnadstomten å Helgeandsholmen fullt
egnar sig för det afsedda målet och, derest detta icke vore fallet, om det
icke då skulle vara att, anbefalla, att riksdagshuset uppfördes möjligen å
stället för den gamla byggnaden bredvid Riddarholmskyrkan.1

Jag har uppfylt det mig lemnade hedrande uppdraget. Under
dagarne 8—14 september uppehöll jag mig i Stockholm. Genom herr
Törnebladhs vänliga bemedling bereddes, mig tillfälle att taga noga kännedom
såväl af den på riksdagskomiténs uppdrag af herr arkitekten Aron
Johansson utarbetade planen för Helgeandsholmen som ock af de af herrar
G. R. Ringström, Gustaf Wickman och Ferdinand Boberg planlagda anläggningarna.
I synnerhet gjorde jag det till min uppgift att på noggrannaste
sätt studera de stadsdelar, i hvilka de ifrågavarande byggnaderna
kunna komma att uppföras.

Efter min återkomst till Berlin den 24 september 1894 sände mig
enligt min önskan herr Carl Cervin en frågouppgift på uppdrag af herrar
Hochschild, Abergsson, Almgren, von Rosen, Richert, Setterwall och
Althainz. De framstälda frågorna hafva följande lydelse:

l:o. Anser Ni det vara i estetiskt afseende berättigadt att uppföra
en byggnad med de dimensioner, som af ritningarna angifvas, på det ställe
å Helgeandsholmen, som af riksdagskomitén afses enligt de Er tillsända ritningarna,
eller hyser ni den åsigten, att den verkan, som kungliga slottet
i sitt fria läge nu åstadkommer och äfven framdeles skulle åstadkomma,
om Helgeandsholmen befriades från byggnader, i betydlig mån förringas
genom en sådan byggnads uppförande?

1 I tyska texten står »neben Riddarholmen» och har författaren tvifvelsutan trott, att
namnet afser den å holmen liggande kyrkan.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 142.

2:o. År det deremot ur estetisk synpunkt tillåtlig^; att å sistnämnda
holme uppföra en betydligt mindre och lägre byggnad med ungefär följande
mått: längd: 70 meter, bredd: 55 meter, höjd: hufvudbyggnaden: 9,75
meter, inre centralpartiet 15,so meter öfver Norrbro?

3:o. Anser ni, att den eder förevisade platsen å Rjddai-holmen, som
för närvarande upptages af den byggnad som hyser kammarrätten m. fl.,
af skolhusena och kajen, vara till storlek och läge nog rymlig för att der
uppföra ett monumentalt riksdagshus, som, på samma gång det i estetiskt
afseende motsvarar höga anspråk, erbjuder ljusa, sunda och lätt tillgängliga
lokaler med det ytinnehåll och den fördelning, som af bilagda program
fordras.

Ä frågan 1 anmärker jag:

Enligt min mening kommer den verkan, som kungliga slottet erbjuder
i sitt nu fria läge och äfven framdeles skulle åstadkomma i förening
med Helgeandsholmens frigörelse från byggnader, att i betydlig män förringas,
och detta gäller ej blott slottet och dess närmaste omgifning, utan
hela denna stadsdel.

Saltsjön i förening med Mälaren — och denna förening försiggår
för åskådaren just på ifrågavarande ställe — visar en mägtig, makalös
vattenväg, och uppför man å Helgeandsholmen en sådan byggnad som den
afsedda, vore det alldeles detsamma som om man tvärs öfver floden Thames,
ungefär vid Westminsterbron, uppförde en väldig skans1 — en väldig vägg,

— eller om man murade igen Rialtobrons båge.

Då jag, en främling i edert land, känner fasa för en sådan afsigt,
huru mycket starkare skall ej denna känsla vara hos eu någorlunda konstsinnad
man, som älskar sin fädernestad eller sitt fäderneslands hufvudstad.

Afståndet från Slottsbergets fot till Strömgatan, resp. Gustaf Adolfs
torg, uppgår till c:a 225 meter, och det synes otillåtligt att inom denna
rymd förlägga en byggnad af öfver 100 meters frontlängd.

Förbindelsen mellan Saltsjön och Mälaren skulle tillmuras, igenmuras

— ty vid utsigt, tagen från sned vinkel, medverka äfven sidofa^aderna,
byggnadens djup — redan tanken förefaller såsom en vidunderlighet.2

Men ännu en annan fråga sammanhänger nära med den om riksdagsbyggnadens
förläggande på Helgeandsholmen. Kungliga slottet är
Stockholms mest framträdande och skönaste byggnadsverk, dess verkan är
på grund af dess läge alldeles egendomlig och lemnar ett outplånligt
minne hos en hvar som besökt staden. Frågas nu: kommer eller kommer

1 »Sperrfort».

2 »eine Ungeheuerlichkeit.»

Motioner i Andra Kammaren, N:o 142.

icke denna verkan att förringas genom uppförandet af en byggnad med
det tillämnade riksdagshusets proportioner?

Jag anser det ej vara tänkbart, att någon sakkunnig kan vara af
den mening, att slottets verkan icke förringas genom en sådan byggnad,
ja att den, sedd från Mälaren, icke rent tillintetgöres.

År det vid sådana förhållanden tillåtet att rubba det nu bestående?

Man borde tvärtom i stadens intresse göra allt för att stegra detta
framstående monuments verkan och afhålla sig från allt det, som kunde
försvaga densamma.

Helgeandsholmen är rätta platsen för trädgårdsanläggningar, träd
samt kajer, trappanläggningar, mindre arkitektoniska prydnader o. s. v.
egnade att på ett skönt sätt sammanbinda holmens yta med vattenspegeln.

Jag anser det vara derjemte tillåtligt att å Helgeandsholmen uppföra
jemväl en byggnad af anspråkslösa dimensioner. Och härmed är äfven
den andra af de till mig framstälda frågorna besvarad. Ni uppgifver sistnämnda
byggnads mått vara: längd 70 meter, fasadens höjd 9,75 meter,
midtelpartiets höjd 15,so meter öfver Norrbro. Med en relativt så ringahöjd
är, enligt min åsigt, en längd af 70 meter ännu tillåten.

Vill man föröka denna stadsdels storslagna karakter, böra strandgatorna
intill Vasabron och vidare förses med framstående, mägtiga byggnadsverk.

A frågan 3 anmärker jag, att jag anser den ifrågavarande tomten å
Riddarholmen vara lämplig och tillräcklig för att å densamma uppföra ett
riksdagshus med de i programmet fordrade rymligheterna och åt denna
byggnad gifva en yttre form, som i estetiskt afseende uppfyller höga anspråk,
i synnerhet om byggnaden skjutes längre tillbaka, och stranden på
grund deraf tillökas och afrundas på vattenytans bekostnad.

Till bekräftande af ofvanstående uppgifver jag här nedan en jemförelse
af de bebyggda ytorna och fayadlängderna i utkasten för Helgeandsoch
Riddarholmen.

Enligt de föreliggande ritningarna belöper sig

den bebyggda ytan å Helgeandsholmen ...... till c:a 5,000 □ in.

» » » å Riddarholmen............ » » 5,550 n m.

falkad längd erna å Helgeandsholmen................ » » 300 m.

» å Riddarholmen ........... » » 400 in.

Berlin 28 december 1894.

undert. D:r Paul Wallot.

K »iser]. Geh. Baurath.