Motioner i Andra Kammaren, N:o 141

Motion 1895:141 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 141.

3

N:o 141.

Af herr S. J. Kardell, om utsträckning af teckning slärares vid
allmänna läroverk rätt till arfvode under sjukdom.

På grund af enskild motion beviljade 1893 års Riksdag teckningslärarne
vid rikets allmänna läroverk rätt att vid sjukdomsfall få uppbära
tre fjerdedelar af dem tillkommande arfvode efter de grunder, hvilka varit
bestämmande för Kongl. Maj:ts vid 1887 års riksdag afgifna förslag om
nämnda teckningslärares indelning i vissa löneklasser. Motionen väcktes
då i den förhoppning, att en fullständig lönereglering för de allmänna läroverkens
samtlige lärare vore att förvänta inom den närmaste framtiden.
På emellertid en sådan lönereglering blifvit stäld i samband med frågan
om latinets ställning inom skolan och flere andra pedagogiska spörsmål,
och det torde dröja ännu länge, innan någon enhet i dessa frågor synes
kunna ernås, så har jag till undanrödjande af ett missförhållande ansett
mig böra hos Riksdagen hemställa om ett tillägg till Riksdagens 1893 fattade
beslut rörande teckningslärarnes arfvoden vid sjukdomsfall så, att eu
ordinarie teckningslärare vid rikets allmänna löroverk, hvars tjenstgöring
uppgår till 30 timmar i veckan eller derutöfver, måtte vid sjukdomsfall få
tillgodonjuta tre fjerdedelar af det honom för 30 timmar tillkommande arfvode!
och icke såsom nu endast för 25 timmar. En teckningslärare, som
har en tjenstgöring af t. ex. 35 timmar i veckan, hvilket är fallet vid
några af de större läroverken, kan i öfverensstämmelse med nu gällande
förordning i följd af ett års sjukdom gå förlustig 1,000 kronor i arfvodesmedel,
förutom det att han har att afstå en fjerdedel af den öfriga löneinkomsten
under samma tid. På arfvodet beräknas efter läsår och icke
efter kalenderår, blir hans förlust omkring 0 kronor per dag eller 180
kronor per månad.

4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 141.

Att en lärare, hvars största tid är upptagen af tjenstgöring inom
läroverket, skall vid sjukdom lida ett så betydligt afbräck i sina inkomster,
kan icke vara öfverensstämmande med billighet och rättvisa, helst
teckningslärarne äfven i många andra hänseenden stå efter öfriga ordinarie
lärare. Så t..''ex. äro de i saknad af rätt till pension. Då en förändring
i nämnda förhållande dessutom icke förorsakar statsverket någon ökad utgift,
enär det för liknande ändamål gifna anslaget antagligen räcker fullt
till äfven för den händelse, att denna motion bifalles, så har jag deruti
ytterligare en anledning att föreslå,

det Riksdagen måtte medgifva, att, tills vidare
och intill dess annorlunda blifver bestämdt, ordinarie
teckningslärare vid rikets allmänna läroverk vid inträffande
tjenstledighet på grund af sjukdom må, der
antalet tjenstgöringstimmar uppgår till BO i veckan
eller derutöfver, få uppbära tre fjerdedelar af det belopp,
som efter afdrag af de s. k. löneförbättringsinedlen
skulle tillfallit honom, i den händelse han sjelf
sin tjenstgöring bestridt och i den händelse denna tjenstgöring
uppgått till 30 timmar i veckan.

Stockholm den 27 januari 1895.

S. >J. Kardell.