Motioner i Andra Kammaren, N:o 140

Motion 1894:140 Andra kammaren

12

Motioner i Andra Kammaren, N:o 140.

N:o 140.

Af herr A. Gr. Ericsson i Väsby, om skrifvelse till Kongl. Maj:t
med begäran om en utredning af den kommunala rösträtten.

Sedan Riksdagen år 1872, med anledning af en utaf herr Anders
Persson väckt motion, anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta
och till en kommande Riksdag meddela statistiska uppgifter, utvisande
huru inom de särskilda kommunerna rösträtten är fördelad, ej mindre
efter olika beskattningsföremål än efter de röstandes antal, uppdrog
Kongl. Maj:t åt statistiska centralbyrån att verkställa en sådan undersökning.
Resultaten af denna undersökning, som afsåg de kommunala
rösträttsförhållandena år 1871, offentliggjordes år 1874 och hafva sedan
dess legat till grund för ett mycket stort antal förslag till förändrade
bestämmelser om den kommunala rösträtten.

Då nu tjugutre år eller nära ett fjerdedels århundrade förflutit
från den tidpunkt, hvars kommunala rösträttsförhållanden redovisas
i statistiska centralbyråns nämnda berättelse, synes det vara antagligt,
att denna ej numera kan lemna en säker ledning för bedömande
af förslag till en kommunal rösträttsreform, emedan under denna långa
tiderymd de ekonomiska förhållandena i ett mycket stort antal af rikets
kommuner undergått synnerligen betydande förändringar. Särskildt
hvad landsbygden angår, torde den industriella utvecklingen hafva medfört
stora rubbningar i den för några och tjugu år sedan iakttagna
proportionen mellan det på olika beskattningsföremål fallande fyrktal.
Detta kan med hög grad af sannolikhet slutas af den för ett par årtionden
sedan näppeligen anade utveckling, som jernvägskommunikationerna
nått. Härtill kommer derjemte inverkan på rösträttsförhållan -

Motioner i Andra Kammaren N:o 140.

13

dena af de genomförda förändringarna i beskattningsväsendet. En
»utredning» af den kommunala rösträttsfrågan, grundad på de några
och tjugu år gamla statistiska uppgifterna, lärer ej längre kunna erbjuda
den säkra vägledning, ärendets stora vigt gör önskvärd.

Det vill derför synas mig vara af omständigheterna påkalladt och
gagneligt för lösningen af en fråga, som i så hög grad lagt beslag på
Riksdagens uppmärksamhet och tid, om den statistiska grundvalen för reformförslagen
blefve reviderad, då den numera svårligen kan eg a nödig
tillförlitlighet. Att härigenom ett kortare afbrott i Riksdagens arbete
med frågan om den kommunala rösträtten må föranledas, lärer ej kunna
betraktas såsom någon nämnvärd olägenhet, i jemförelse med den stora
fördelen att vinna en säker utgångspunkt och derigenom utsigt att genomföra
eu reform med längre varaktighet, än eljest måhända skulle
blifva händelsen.

Jag tillåter mig af dessa skäl föreslå,

att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till
Kongl. Maj:t anhålla om utarbetande och framläggande
för Riksdagen, så fort sig göra låter, af en statistisk
redogörelse för den kommunala rösträtten efter hufvudsakligen
samma plan, som följdes vid utarbetandet
af den kommunala rösträttsstatistiken för år 1871.

Då lagutskottet har att handlägga frågor om den kommunala
rösträtten och sålunda bäst är i tillfälle att bedöma, huruvida den vid
föregående tillfälle följda planen bör i ett eller annat hänseende modifieras,
hemställer jag, att utskottet behagade, om det gillar motionens
allmänna syfte, föreslå de närmare bestämmelser, som kunna synas
erforderliga.

Om remiss till lagutskottet anhålles.

Stockholm den 26 januari 1894.

A. G. Ericsson

i Väsby.

Bih. till Biksd. Prot. 1894. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 34 Häft.

3