Motioner i Andra Kammaren, N:o 13

Motion 1895:13 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

7

N:o 13.

Af herr T. V. Forsell, om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående
beviljande af lån ur odlingsfonden äfven till torrläggning
af redan odlad, men vattensjuk mark.

Såsom bekant beslöt Riksdagen år 1883 bildandet af en fond med
ändamål att genom lån understödja odling af sänka trakter, och anvisade härtill
1,000,000 kronor.

Den 28 september nämnda år utfärdade Kongl. Maj:t nådig kungörelse
angående vilkoren för erhållande af låneunderstöd från nämnda fond i
öfverensstämmelse med Riksdagens skrifvelse i ämnet.

Efter hvad jag försport har nyssnämnda kongl. kungörelse så tillämpats,
att hinder icke mött för låns erhållande ur fonden, äfven om den jord,
som skolat torrläggas, varit mer eller mindre odlad.

Nu har emellertid Kongl. Maj:t genom nådigt bref af den 3 november
1893 förklarat, att lån ur odlingslånefonden icke kunnat medgifvas intressenter
i vattensjuka marker omkring Qvillebäcken i Tufve m. fl. socknar inom
Bohuslän, enär, enligt för denna fond gällande bestämmelser, lån från densamma
endast må beviljas till företag, som afse odling af sänka trakter, men,
enligt hvad den för ifrågavarande företag upprättade plan utvisade, hela det
vattenskadade området var odladt.

Gren om detta Kongl. Maj:ts nådiga bref är alltså nu fastslaget, att lån
ur odlingslånefonden endast kan erhållas för odling af sankta trakter, men ej,
som tillförne skett, för torrläggning af vattensjuk odlad jord för att såmedelst
möjliggöra densammas fullständiga kultivering. Visserligen gifva ordalydelsen
uti 1883 års riksdagsskrivelse i ämnet och Kongl. Maj:ts derpå grundade
nådiga kungörelse af den 28 september 1883 stöd för denna strängare
tolkning af 1883 års riksdagsbeslut i afseende på rätt till lån från odlingslånefonden,
men denna tolkning beröfvar en stor del af landets jordbrukare
den hjelp från statens sida, hvarförutan de icke kunna bringa sina vattensjuka,
nödtorftigt odlade sänka trakter uti tidsenlig kultur.

Inom Elfsborgs äfvensom Göteborgs och Bohus län finnas stora arealer
af redan odlad jord, som tidtals äro öfversvämmade eller lida af för högt

8

Motioner i Andra Kammaren, N:o 13.

grundvatten af brist på tillräckliga hufvudaflopp, och jag förmodar, att enahanda
förhållande förefinnes öfver allt uti landet.

Fullständig torrläggning af dylik jord kräfver mången gång så stor
kostnad, att den icke kan utgöras af jordegare utan statens mellankomst med
lån på billiga ränte- och hetalningsvilkor; hvilket ock skett intill den 3
november 1893.

Rättvisan synes ock kräfva, att egare till redan odlade men vattensjuka
trakter likställas med egare till icke odlade sänka trakter i afseende på rätt
till lån ur odlingslånefonden för torrläggning af jorden, ty i annat fall komma
ju de jordegare, som utan hjelp nödtorftigt torrlagt och odlat sina sänka
trakter för att derå under torra år möjligen erhålla skörd, uti sämre ställning
än de jordegare, som alldeles lemnat dylika trakter obrukade. Detta
missförhållande förefinnes emellertid för närvarande och har framkallat mycket
missmod hos dem, som deraf drabbats.

I förhoppning att Riksdagen behjertar nu antjnida förhållande, har jag
vågat framkomma med denna motion, och är min vördsamma anhållan, att
Riksdagen i sammanhang med beviljandet af det anslag, som under sjette
hufvudtiteln af Kongl. Maj:t begäres för odlingslånefonden, måtte i skrifvelse
till Kongl. Maj:t förklara,

att lån ur odlingslånefonden må beviljas icke allenast
för odling af sänka trakter, utan äfven till torrläggning
af redan odlad men vattensjuk jord.

Om remiss till vederbörligt utskott anhålles.

Stockholm den 23 januari 1895.

T. V. Forsell.

Uti förestående motion instämma:

Carl G. Grundell.

A. Emil Baas.
Gust. Odqvist.
Elof Nilsson.
P. Svensson.

Pehr Andreasson.
C. Axel Carlsson.
Oskar Nyländer.

B. Dahlgren.

Ax. Natt och Dag.

J. M. Johansson.
O. A. Johansson.

C. T. Lind.